Behövs intern revision? – Ja, en väl fungerande intern revision är en lönsam investering, säger Einar Fries, ordförande i Institutet för Intern Revision (IIR). Han tycker också att alla större företag bör skaffa sig revisionskommittéer – bestående av såväl styrelseledamöter som revisorer, externa såväl som interna.

Einar Fries, som är revisionschef på 3M Svenska AB i Sollentuna, är också ordförande i Institutet för Intern Revision.

– Det är en organisation som fyllde 35 år i höstas och är en del i en internationell verksamhet som startade 1941, berättar Einar Fries.

Således inget nytt påfund.

250 medlemmar

Institutet har 250 medlemmar. Det är långtifrån alla internrevisorer i Sverige. Man vänder sig inte i första hand till alla som jobbar med internrevision. Det krävs en hel del kvalifikationer. Från början ingick bara revisionschefer. Men numera tar man också in andra som medlemmar. Det krävs ett antal års erfarenhet. Hur många är en bedömningssak i det enskilda fallet. In i IIR kommer man efter skriftlig ansökan med två referenser. Därutöver fordras förstås styrelsebeslut.

Vad internrevision är finns specificerat i särskilda riktlinjer.

”Den interna revisionsfunktionen är ett av styrelsens och företagsledningens medel att styra och kontrollera företagets verksamhet och dess effektivitet.”

”Den interna revisionen skall granska den interna kontrollen i syfte att pröva dess säkerhet och effektivitet för att därigenom utröna om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

Så lyder några av de viktigaste riktlinjerna.

Satsar på utbildning

– Vårt instituts uppgift är bl a att stödja internrevisionsenheter och att allmänt främja internrevisionens utveckling, säger Einar Fries. Vi satsar exempelvis hårt på utbildning.

I samarbete med Management-gruppen drivs två kurser – en allmän kurs i internrevision och en ADB-revisionskurs.

I egen regi ordnas kurser i intervjuteknik och i intern marknadsföring.

Avsikten med den sistnämnda kursen är att lära sig påverka folk i ansvarsposition så att revisionsavdelningarna får de resurser som behövs. Det gäller att vinna stöd och gehör för internrevisionens betydelse.

– Det är åtminstone min uppfattning att det kanske inte fungerar så helt bra på alla håll, säger Einar Fries. (Han betonar särskilt att många av de åsikter som han fört fram i den här öppenhjärtiga intervjun är hans högst personliga och alltså inte alltid förankrade i IIR.)

Varför internrevision?

Men hur är det egentligen, behövs internrevision? Går det inte lika bra med externa revisorer?

– I lagens mening går det precis lika bra, säger Einar Fries. Men jag anser att företag med en väl fungerande internrevision mår bättre. En väl fungerande internrevision är en lönsam investering – även om det är svårt att mäta exakt hur lönsam.

Hur upplever internrevisorn sin situation? Känner han sig likvärdig med en externrevisor?

– Det finns inte ett enda svar på den frågan. Det kan vara väldigt varierande.

Men är det inte naturligt att tänka sig vissa motsättningar...?

– För några år sedan var vi nog inne på att det rådde konkurrensförhållanden. Vi har tittat närmare på det och tror inte att det är så allvarligt. Visst arbetar vi på samma områden ibland. Under vissa perioder och på vissa företag är det mycket vanligt. Men det finns definitivt ett stort utrymme både för extern och internrevision. En väl fungerande internrevision är en tillgång både för företaget och för den externa revisionen. Omvänt varken kan eller ska en bra externrevision ersättas av en internrevision.

Fungerar det?

Du återkommer ofta till uttrycket ”en väl fungerande internrevision”. Det tyder på att du tycker att den kanske inte alltid fungerar som den ska.

– Ja, det låter kanske så. Och det kan t ex vara så att många företag har en internrevision som enligt min uppfattning är alldeles för liten. De små resurserna är ett problem. Ofta arbetar alldeles för få personer inom alltför snäva områden. Det ”nya” området operational auditing/förvaltningsrevision har bara anammats till liten del. Man ska se till att den interna kontrollen finns och fungerar. Den verksamhet man reviderar ska visa att den löser sina uppgifter på ett lönsamt sätt. Ett annat exempel är ADB som integrerad del av revisionen. Där har vi kommit olika långt. Somliga har knappt börjat med att revidera ADB-system.

Hur är det med oberoendet för den interne revisorn? Han är ju anställd i den verksamhet han reviderar?

– Jag tror inte att det betyder något. Däremot tror jag att externa revisorer lättare får gehör för de synpunkter de tar upp. Det beror dock i första hand på att dessa punkter är relativt få och i allmänhet mycket väl dokumenterade. Vi arbetar inte riktigt på samma sätt. Vi tar kanske upp 50 åtgärder som inte solklart måste genomföras. Vi tar upp dem till diskussion för att få synpunkter och idéer. Sedan blir det kanske bara 25 åtgärder som vidtas.

Integrerad i verksamheten

– Att internrevisorn tar upp fler punkter beror på att han sitter mitt i ”smeten”. Han känner till hur företaget arbetar. Han finns integrerad i verksamheten. Men han bör givetvis vara så oberoende som möjligt.

Hur då?

– Vi ser helst att internrevisionschefen rapporterar direkt till VD eller styrelsen. Ibland rapporteras det till ekonomichefen. Det är inte lika bra. Det är ett avsteg från oberoendet. Möjligen kan den nackdelen uppvägas av att kommunikationen i det fallet förenklas.

Institutet för Intern Revision satsar nu hårt på att marknadsföra sig externt. En särskild arbetsgrupp under ledning av institutets vice ordförande Allan Boam har ett dussintal projekt igång.

En av de viktigaste frågorna är att försöka få till stånd revisionskommittéer på företagen.

I börsnoterade företag

– Sådana kommittéer borde införas i alla större företag, åtminstone de börsnoterade, menar Einar Fries.

Med revisionskommitté avses en grupp på tre, fyra styrelseledamöter tillsammans med en representant för extern och en för internrevision. De styrelseledamöter som ska vara med ska vara sådana som inte själva är direkt verksamma i företaget.

Den här frågan är ännu inte färdigbehandlad inom IIR.

– Men det här är den största frågan som IIR haft att arbeta med under det här årtiondet, säger Einar Fries. Genom den här konstruktionen ska styrelsen kunna få information om tillståndet i företaget – direkt från revisorerna, såväl interna som externa.

Tänk på Fermenta!

Einar Fries tillägger:

– Det är lätt att tänka sig alternativ till hur Fermenta-affären kunde ha utvecklats om man hade haft en revisionskommitté.

Ett annat mål för institutet är att ta kontakt med de företag där internrevisionen har avvecklats under de senaste åren.

Det är inte direkt vanligt men IIR har kartlagt ett 25-tal fall bland stora och medelstora företag där detta skett under de senaste sju åren. IIR ska kontakta alla de här företagen och försöka ta reda på anledningen – om möjligt verka för att internrevisionsavdelningen återupprättas.

Hittills har tio sådana här företag kontaktats. Någon gemensam nämnare i de aktuella fallen har man inte kunnat hitta. Men det är vanligt att en del av arbetet tagits över av externa revisorer.

Precis som många andra hör IIR också till dem som gärna vill ha mer kontakt med ekonomie studerande vid universiteten.

Chans till VD-jobb

– Ja, det är många som vill ha dem, även vi, säger Einar Fries. Vi vill gärna ha ut budskapet att arbetet som internrevisor kan vara en mycket snabb väg till en VD-post. Vi har flera exempel på det. Internrevisorn får snabbt en allsidig erfarenhet från olika företags verksamhetsområden.

Slutligen vill Einar Fries att det ska råda ett sunt förhållande mellan interna och externa revisorer.

– Nu har vi i grunden en obalans genom att lagar stödjer och ser till att det finns en extern revision. För intern revision finns inte en enda lag. Men min åsikt är att alla svenska börsbolag bör ha en internrevisionsavdelning. Så länge det inte förhåller sig så har IIR en stor uppgift – att verka för ytterligare spridning av internrevision.

Inge Wennberg