Till det seminarium som behandlade hur den finansiella informationen används hade FINFORUM lyckats engagera två tungviktare på kapitalmarknaden – Björn Björnsson, VD för Montagu Fondkommission och ordförande i Sveriges Finansanalytikers Förening, samt Per Welin, vice VD vid Trygg-Hansa och ansvarig för placeringar med ett marknadsvärde på ca 50 miljarder kronor.

Per Welin inledde med att konstatera att han läste relativt få årsredovisningar. Det finns mycket information vid sidan av årsredovisningarna som har betydelse. Eftersom obligationer svarar för den dominerande delen av Trygg-Hansas placeringar är det naturligt att det är den allmänekonomiska informationen som är viktigast. Detta gäller f ö inte bara obligationer utan också börsportföljen.

Uppgift för proffs

Beträffande informationen från enskilda företag hade Per Welin intrycket att den i stort sett var bra. Avgörande för en placerings lönsamhet är dock vad som händer i framtiden. Nyckeln till framtidsbedömningar är en förståelse för vilka faktorer som framför allt påverkar ett företags resultat. Ett enkelt exempel är banker, för vilka räntenivån är av avgörande betydelse. Samma sak gäller försäkringsbolagen. De stora obligationsinnehaven gör att en räntesänkning direkt ökar vinsten med flera 100 miljoner. Bilföretagen är ett annat exempel där den som har en känsla för hur valutakurserna kommer att utvecklas har ett klart försteg. Årsredovisningar är i det här sammanhanget inte särskilt upplysande. De belyser fel saker. För analytiker gäller det att läsa dem så att man kan lista ut för vilka faktorer deras resultat är särskilt känsliga. Det är en svår uppgift, en uppgift för proffs. Det måste vara svårt för privatpersoner att framgångsrikt förvalta en aktieportfölj.

Skillnad i synsätt

Björn Björnsson inledde med att framhålla skillnaden i synsätt mellan Per Welin, en av Sveriges största placerare, och sig själv, som arbetar mer på mikroplanet med enskilda företag. Från dessa kommer mycket information som kan delas in i ett antal skikt. Först och främst olika former av offentligt material – årsredovisningar, delårsrapporter, kommunikéer etc. Sedan har vi de analyser som görs av affärstidningar och personer som specialiserat sig på att skriva om företag. En källa som inte skall underskattas är skvaller och rykten. Slutligen har vi den information som kommer via företagsbesök.

Har hänt mycket

Under 80-talet har det hänt mycket på informationsområdet. Företagen berättar mycket mer om sig själva än tidigare. Tillsammans med en fördubbling av antalet börsföretag har det lett till att den informationsmängd som varje analytiker skall bearbeta har ökat kraftigt. Samtidigt har placeringshorisonten förkortats. Marknaden har alltså blivit mer spekulativ. En förklaring kan vara den ökade roll som de utländska placerarna spelar. Genom att de inte har samma skatteregler som vi svenskar är det lättare för dem att investera för kortare perioder.

Kombinationen av å ena sidan företagens ökade informationsgivning och å andra sidan en ökad spekulation har enligt Björn Björnsson minskat efterfrågan på djupanalyser. Det har hittills under 80-talet inte varit särskilt viktigt med att gå in i detalj i ett specifikt företag. Den allmänna uppgången har varit så stark att den helt dominerat utvecklingen i de enskilda företagen. Det som varit viktigt har alltså inte varit i vilket företag man investerat utan att man ägt aktier överhuvudtaget.

Eiffeltorn

Det lär bli svårare i framtiden. Det kommer att öka efterfrågan på analyser. Det är symptomatiskt att det på några år skett en ökning av medlemskapet i Finansanalytikernas Förening från ca 100 till nära 400. Flertalet av de nya medlemmarna är unga. Ser man på åldersfördelningen i vår förening ser den ut som ett Eiffeltorn. Det understryker behovet av utbildning i framtiden. Det är välkommet att Handelshögskolan i Stockholm startat en institution med inriktning på kapitalmarknadsforskning. Det behövs!

Redovisningsproblem

Som framgår av referatet ovan höll sig båda paneldeltagarna på ett ganska allmänt plan. Det är knappast förvånande. Man får inte glömma bort att analytiker inte arbetar efter fastställda scheman som appliceras på alla bolag. För en duktig analytiker gäller det i stället att hantera varje bolag för sig och att göra en bedömning av hur varje post skall behandlas i det enskilda bolaget. Trots det kom det i frågestunden fram några frågor som gällde specifika redovisningsproblem.

Göran Tidström, FARs nyvalde vice ordförande, frågade hur panelen såg på redovisningen i samband med dels företagsförvärv, dels sales-leasebacktransaktioner. Här svarade både Björn Björnsson och Per Welin att det avgörande är att alla uppgifter kommer fram ordentligt i redovisningen. Hur man sedan värderar informationen är sedan upp till analytikerna. Björn Björnsson underströk att han för sin del tyckte att goodwill-problemet diskuterades för mycket. Eftersom goodwill-avskrivningar inte påverkar rörelsens cash-flow är det en ganska ointressant post. Något som i stället borde diskuteras mer i årsredovisningarna är den finansiella politiken såsom mål för utdelningar etc.

Enhetlighet viktigt

Men visst är väl enhetlighet viktigt, invände Björn Davegårdh. Björn Björnsson höll med om att enhetlighet underlättar och att Finansanalytikernas Förening aktivt verkar för detta. Ytterst är det dock företagsledningarnas ansvar.

Björn Davegårdh frågade också hur Björn Björnsson bär sig åt när han värderar företag. Denne svarade att urvalet normalt utgörs av högt eller lågt värderade företag på Affärsvärldens placeringsindikator. För dessa görs sedan en finansieringsanalys där särskilt rörelsens cash flow är en viktig variabel.

Rolf Rundfelt