För en utförligare redogörelse av Oskar Silléns liv och gärningar, se Eva Wallerstedts artikel i Balans 1/84: Oskar Sillén – föregångare inom svensk företagsekonomi. Den här förkortade levnadsbeskrivningen har hämtat sitt faktaunderlag från nyssnämnda artikel samt från kompletterande samtal med Eva Wallerstedt.
Något om Oskar Silléns tid/liv fram till år 1912: 1
Oskar Sillén föddes 1883 i Uppsala. Hans FAR står som gårdsägare från 1904. Samma anteckning gjord av Oskar Sillén omtalar att fadern tidigare varit arbetskarl, poliskonstapel och kyrkogårdsföreståndare. Oskar Sillén var yngst i en syskonskara på fyra, varav två syskon dog före tioårsåldern.
År 1902 tar Oskar Sillén studenten vid Upsala Högre Allmänna Läroverk. Han fortsätter med en ettårig utbildning vid Frans Schartaus Handelsinstitut i Stockholm.
Ett frikostigt resestipendium gör det möjligt för den studiebegåvade studenten att bygga på sina handelsstudier, nu vid Handelshögskolan i Köln.
Här får studenterna med utgångspunkt från en föreläsningskatalog själva planera sin termin. Oskar Sillén väljer bl. a. att ägna 40 procent av sin studietid åt nationalekonomi, som han bedömer som det viktigaste och mest ”vidtomfattande och lärorika” ämnet. Handelsteknik, i vilket den sedermera legendariske professorn Schmalenbach undervisar, får 25 procent av Oskar Silléns tid.
Oskar Sillén, som vill meritera sig för en korrespondentplats på något svenskt exportföretag, studerar utöver handelskorrespondens och engelsk stenografi (!), som ingick i ämnet handelsteknik, samtliga den tidens större handelsspråk – samt ryska.
Men det ämne som den unge studenten i brev hem till rektor Åke Munthe på Schartaus Handelsinstitut anser sig ”profitera” mest av är aritmetik – som på den tiden ingick i ämnet handelsteknik.
Efter två år går Oskar Sillén ut med högsta betyget från Städtische Handelshochschule. Han är den ende som det året – 1905 – får vitsordet ”mit Auszeichnung”.
Efter Köln FAR han till London för att där pröva sina nya färdigheter som handelskorrespondent. Det visar sig betydligt svårare än han räknat med trots fina examina och personliga rekommendationsbrev. Till slut sätter han in en annons i The Daily Telegraph, men inte heller det hjälper. Först när företaget United Shipping Co annonserar efter medarbetare lyckas han komma med på en anställningsintervju och ge prov på sina färdigheter. I sin dagbok skriver han:
”Kl 1/2 12 gick jag, såsom jag blivit ombedd upp till United Shipping Co Ltd’s kontor 108 Fenchurch Street. Blev skickad upp till 3dje våningen; Accountants Department, vars manager, Mr Peter, en mycket hygglig och resonabel karl tog emot mig. Han frågade först efter hur mycket praktik jag hade, och tycktes vara förvånad, då jag sade att jag ej hade någon alls. Han bad mig så att sitta ned och dikterade ett brev för mig, vilket jag försökte taga ned på stenografi. Sedan bad han mig skriva detta på maskin. Det var en Bar-Lock. Jag förklarade att jag var van vid Remington men att jag hade handskats även med Bar-Lock. Jag skrev varken maskin eller stenografi med någon större hastighet, men jag talade om att jag endast hade övat mig några veckor och snart skulle taga upp mig.”
Han blir emellertid inte långvarig på det engelska företaget utan lockas hem av ett erbjudande som utrikeskorrespondent på Sveriges Allmänna Exportförening. Ett arbete, som han tipsats om av sin ”mentor” rektorn Åke Munthe.
Men också detta arbete blir en parentes i hans karriär. Kort efter sitt tillträdande blir han osäker om sina framtidsutsikter och hösten 1906 lämnar han Exportföreningen för att bli förste utrikeskorrespondent vid Aktiebolaget Separator i Stockholm.
Nu avancerar han snabbt. Redan sommaren 1907 befordras han till prokurist och ensam sous-chef för företagets filialkontor i Berlin, Alfa-Laval-Separator GmbH, som främst säljer separatorer på den tyska marknaden. Företaget hade ett femtiotal anställda. Oskar Sillén tar hand om bokföringsavdelningen. I ett brev hem till sina föräldrar i Uppsala ber han dem genast skicka hans bokföringsböcker från Köln. Han skriver:
”Obehagligt är också att mitt huvudsakliga arbete kommer att bestå i bokföring; jag får näml på min lott att sköta huvudboken, göra bokslut o. s. v. Därav har jag emellertid hittills endast teoretiska förkunskaper, men jag hoppas, att det dock skall klara sig. Emellertid är det nu en sak, som jag nödvändigt behöver, och det är mina bokföringsböcker från Köln, som jag har liggande hemma i Uppsala. Jag skulle därför be er vara vänliga att skicka dem till mig med det allra snaraste. Jag vet, att en del av dem under förra sommaren låg på samma stol i förmaket, där jag hade noterna.”
Någon månad före sin befordran får Oskar Sillén information om de nu långt framskridna planerna på att grunda en svensk handelshögskola i Stockholm. Hans informatör är rektor Åke Munthe, som tillsammans med ett läroverksråd på Kommerskollegiums uppdrag rest runt i Europa för att studera olika handelshögskolor och deras organisation. Hans ”gamle” rektor diskuterar också med sin f. d. elev om inte befattningen i ämnet handelsteknik på den planerade handelshögskolan är något för honom.
Men Oskar Sillén är måttligt intresserad. Han anser arbetet ”osäkert och dessutom föga lönande”. Den tänkta årslönen är 7.400 kronor. Oskar Sillén väljer det säkra och det för en 24-åring säkerligen mer lockande alternativet, Separator och Berlin.
Julhelgen 1908 ingår han sitt första äktenskap med Brita Gentele.
Två år senare uppvaktas Oskar Sillén med en förfrågan från den blivande rektorn för handelshögskolan Carl Hallendorff, om han är intresserad av en lärarbefattning vid Handelshögskolan. Men det resulterar endast i att Oskar Sillén får påökt, när det blir känt i Separators ledning att han utsatts för värvning.
Till sist kan Handelshögskolans rektor krydda sitt erbjudande med deltidsjobbet som chef för den av Industriförbundet startade Industribyrån. Då nappar Oskar Sillén och i början av 1912 återvänder det unga herrskapet Sillén till Sverige och Stockholm.