Det är svårt för revisorn att bevisa orsakssammanhanget mellan en skada och bolagsledningens handlande. Därför bör man ibland i tveksamma fall inte tillstyrka ansvarsfrihet och därmed lämna dörren öppen för bolaget – exempelvis genom sin styrelse – att utreda frågan. Det menar auktor revisor Bertil Edlund.
Innebörden av ansvarsfrihetsinstitutet missförstås lätt. I Fermentas revisionsberättelse lämnade revisorerna därför en redogörelse över vad som krävs för att ansvarsfrihet ska avstyrkas och vad innebörden i så fall blir. Om ansvarsfrihet beviljas hindras bolaget från att kräva skadestånd om inte information undanhållits.
– Man kan därför hävda att en revisor som är kritisk mot en förvaltningsåtgärd men inte kan bevisa skada och kausalitet, inte bör medverka till att ta ifrån bolaget möjligheten att utreda frågan vidare, säger auktor revisor Bertil Edlund, Öhrlings Revisionsbyrå, som var en av revisorerna i Fermenta.
En vid tolkning
Bertil Edlunds tes är att om fortsatt utredning kan klargöra förhållanden av betydelse kan det vara lämpligt att inte tillstyrka ansvarsfrihet utan lämna frågan öppen. Han förespråkar en vid tolkning när det gäller att hålla dörrarna öppna för ytterligare utredning.
Bertil Edlund framhåller att det oftast är ytterligt svårt att bevisa kausalitet mellan en skada och bolagsledningens handlande. Det är möjligt nästan bara vid bevisade lagbrott – och då är beviljande av ansvarsfrihet utan betydelse för möjligheten att kräva skadestånd.
Svårigheten för revisorerna är att de ofta inte har kapacitet, befogenhet eller tid att föra utredningen till punkt.
– Det har vi inte instrument för, säger Bertil Edlund. Det är inte heller säkert att det är vår uppgift. Vi trängs också av tidsaspekten. Vi måste avsluta vårt arbete. Ibland måste vi göra det i fall där utredningen inte är helt klar.
Bertil Edlund menar också att ibland går det inte att fatta beslut utan en överlagd juridisk prövning.
Det här kan möjligen tolkas som att revisorerna har möjlighet att sätta sig på två stolar:
1. Att i osäkra situationer avstyrka ansvarsfrihet och låta styrelsen fullfölja utredningsarbetet; eller
2. att vara återhållsam och tillstyrka ansvarsfrihet så länge det inte finns någon bevisad kausalitet.
– Där kan man ha litet olika attityder, säger Bertil Edlund, som i egenskap av revisor i Fermenta var med om att icke tillstyrka ansvarsfrihet för närmare ett tiotal personer.
Olika situationer
Men han vill inte säga detta med utgångspunkt från Fermenta- eller Parcon-fallen. Han påstår inte att revisorerna i Fermenta och Parcon satte sig på olika stolar.
– Nej, där finns ingen skillnad i filosofi mellan olika revisorer, säger Bertil Edlund. Utan att ha studerat saken mera i detalj tycker jag att det mesta talar för att situationerna var helt olika. Fermenta var speciellt: det var dramatiska omständigheter, många fler skadelidande, många obesvarade frågor, mycket större affärer, en ny styrelse o.s.v.
Bertil Edlund vill gärna se en teoretisk och principiell diskussion av ansvarsfrihetsinstrumentet.
– Det har vi inte haft och det är angeläget att undanröja missförstånd, säger han. Själv tycker jag som sagt att det i osäkra fall är rimligt att låta styrelsen fortsätta utreda. Samtidigt kan man fråga: Är det en bra ordning? Det är ju inte bra om det råder osäkerhet. Syftet med institutet ansvarsfrihet är ju att styrelseledamöter inte ska behöva vara osäkra om sin situation under lång tid. Men å andra sidan: styrelsen behöver inte vara osäker om den själv får avgöra om den ska fortsätta utreda.
Bertil Edlund tycker att omvärlden borde fästa mindre avseende vid ansvarsfrihetsinstitutet.
– Det viktigaste är de erinringar och anmärkningar som faktiskt inflyter i revisionsberättelsen.
I revisionsberättelsen för Fermenta betonas flera gånger att ansvarsfrihet medför att styrelsen inte kan föra skadeståndstalan. Rekvisiten ekonomisk skada, uppsåt eller oaktsamhet samt kausalitet behandlas också.
När det gäller skada som drabbar enskilda aktieägare sägs att revisorerna i revisionsberättelsen ska rapportera om överträdelser av aktiebolagslagen och bolagsordningen, som kan ha lett till sådan skada. Detta har dock inte med frågan om ansvarsfrihet att göra.
Större ansvar
Resonemanget om att man kan kräva ett större ansvar av en styrelseordförande (se även intervju med Carl Hemström) förs också av revisorerna i Fermenta.
Ett område som behandlas ingående är i vad mån enskilda styrelseledamöter blivit informerade:
– Ett grundproblem för enskild styrelseledamot är ju att agera på basis av den information han fått. En svår fråga är om styrelseledamoten är skyldig att skaffa sig kompletterande information – och hur ska han gå tillväga? Det är mycket viktigt att styrelsen pressar fram bra information av i första hand företagsledningen.
Det kan ibland vara nödvändigt att varken tillstyrka eller avstyrka. Detta utvecklas ytterligare i nästa artikel.
Inge Wennberg