Bokföringsnämnden är den stora nämnden med de små resurserna. Finansrättsdocenten Per Thorell, som numera är nämndens kanslichef, vill gärna ha en mindre nämnd med större resurser för att bl a kunna satsa mer på principiellt viktiga redovisningsfrågor. Han vill också ha en bättre svensk årsredovisningspraxis:

– Vi måste tänka mer på dem som ska konsumera ekonomisk information!

Bokföringsnämnden tillkom 1976 tillsammans med den nya bokföringslagen, som inte var så ny förutom att fler blev bokföringsskyldiga. Detta medförde dock automatiskt problem med vilka krav som skulle ställas. Vissa redaktionella ändringar fanns i lagen. Regler från 40-talets aktiebolagslagstiftning blev generella, skulle gälla alla företag.

Konstig lagstiftning

Så kom då särregler för aktiebolagen i ABL 11 kap. Och så en jordbruksbokföringslag som lades under riksskatteverket i stället för bokföringsnämnden. Senare har vi som bekant också fått en lag om årsredovisning i större handelsbolag och enskilda firmor.

– Så vi har en ganska konstig lagstiftning på det här området – särskilt om man beaktar att många länder inte har någon redovisningslagstiftning över huvud taget, säger Per Thorell, finansrättsdocenten från Uppsala som numera är bokföringsnämndens kanslichef.

Vid bokföringsnämndens start markerades dock också att datorernas inträde skulle komma att betyda mycket. De datorbaserade redovisningssystemen resulterade också i en av nämndens allra första anvisningar. Denna är nu så ålderstigen att den behöver ses över.

Svårt hitta 19 stolar

– Redan från början var det en hel del diskussioner om vad nämnden egentligen skulle göra, säger Per Thorell. Med facit i hand kan man se att det inte gick riktigt som man tänkt sig.

Man gjorde en mycket stor nämnd med nio ledamöter plus ordförande samt nio suppleanter. De sistnämnda kom också att närvara vid de flesta sammanträden även om de inte behövde ersätta någon.

Att det inte finns tillräckligt med stolar när alla kommer må vara ett litet praktiskt problem. Men det handlar ju också om vettiga arbetsformer med hänsyn till nämndens uppgifter.

– Mycket av nämndens arbete i början bestod i att tillgodose småföretagen som nu hade fler regler att hålla reda på. Sedan växte arbetsuppgifterna och nämnden började ta på sig större projekt.

Det största är valutaprojektet – som gäller redovisningen av fordringar och skulder i utländsk valuta. Det är ännu inte slutfört liksom flera andra stora projekt.

Svårt med stora församlingar

Bokföringsnämndens dilemma tycks vara både personalbrist och att det kan vara vissa problem att arbeta med stora församlingar. I sådana kan ju finnas tendenser att diskutera fel saker.

Från början var nio organisationer representerade i nämnden med var sin ledamot och suppleant. I dag är antalet organisationer ännu större. Bara FAR har dubbel bemanning. Man har alltså nästan lika många organisationer som personer som deltar i mötena.

– Man plockar alltså ut ett stort antal människor som är redovisningsexperter och som bevakar olika organisationers intressen. Alla de sitter och fingranskar och diskuterar förslagen. Samtidigt har man då en tjänstemannaorganisation som från början bestod av en kanslichef och en sekreterare.

En tjänst aldrig tillsatt

Senare har några ytterligare tjänster tillkommit. Men lönekonkurrensen är oerhörd på det här området. Den ena av två handläggartjänster har aldrig varit tillsatt. Den har i princip kunnat upprätthållas med en kontraktsanställd från en revisionsbyrå. Och då har man givetvis fått betala vad det kostar.

Men det finns väl framtidsutsikter för nämnden?

– Jodå, säger Per Thorell. När nämnden startade hade man inte riktigt klart för sig vad den skulle göra. Det här med ”standard setting” var oklart för de flesta. De internationella organisationer vi har i dag fanns inte då. Men nu har utvecklingen gått framåt. Vi har tittat på vad nämnden har gjort och vad den bör göra i framtiden.

Mer övergripande

Vid novembersammanträdet beslöts att man skulle åta sig mer övergripande och samordnande frågor på redovisningsområdet.

– Vi ska ta upp fler principiellt viktiga redovisningsfrågor, säger Per Thorell. Vi ska ta fram lösningar för att få en kvalitativt god och jämförbar externredovisning. Vi ska ändra vår profil och mer än tidigare arbeta med årsredovisningspraxis.

I det här ligger givetvis också att utvärdera de projekt som startats i bokföringsnämnden. I första hand gäller det att bestämma om projekten ska slutföras eller läggas ner.

Valutaprojektet är en intressant fråga. En annan är redovisningen av forskning och utveckling (FoU).

Alla de gamla anvisningarna – 28 stycken – behöver också ses över eftersom de delvis är föråldrade.

För övrigt får de inte längre heta anvisningar. Ordet får bara nyttjas för regler som är bindande.

Därför ska BFN i fortsättningen yttra sig i form av rekommendationer och uttalanden. Rekommendationerna ska vara generella. Uttalandena kan vara litet mer inriktade på speciella fall.

Viss frågeservice kvar

Frågan om nämnden i fortsättningen ska gå in och svara i konkreta enstaka ärenden har diskuterats. Klart är att detta i fortsättningen bara kommer att ske i mindre utsträckning.

– En viss sådan service behåller vi, säger Per Thorell. Det ska fortfarande gå att ställa frågor. I en värld där reglerna blivit svårare och mer komplicerade har vi alltid behov av att folk t ex per telefon anmäler olika frågor. Så få som vi själva är kan vi inte fånga in allt. Vi måste ha kontakt med verkligheten.

Men samtidigt tycker Per Thorell att man måste vara försiktig med bedömningar där man bara har reda på ett begränsat antal omständigheter.

– Men är det en viktig principfråga kan vi utfärda en rekommendation eller göra ett mer allmänt uttalande. Därutöver kan den enskilde frågeställaren kanske få ett eget litet kortare svar från oss. Vi kan t ex hänvisa honom till källor som han inte känner till.

Nämnden har begärt större resurser för nästa verksamhetsår. När detta läses finns förmodligen besked på den punkten.

Dags att utvärdera ”försöket”

– Större resurser är ett måste om nämnden ska kunna sköta en övergripande och samordnande funktion, säger Per Thorell. BFN startade mer eller mindre som ett försök. Nu är tiden inne för att utvärdera försöket.

Bokföringsnämnden är en av landets minsta myndigheter, bara lotterinämnden lär vara mindre.

– Det är svårt att vara liten administrativt, utbildningsmässigt och kvalitetsmässigt. Särskilt om man jobbar inom ett komplicerat område. Vi behandlar frågor som på andra ställen – företag, intresseorganisationer och revisionsbyråer – kan penetreras av åtskilliga personer från morgon till kväll dagarna i ända. Med tanke på hur vårt ansvarsområde vuxit är det helt orealistiskt att jobba vidare med sådana här resurser. Den kritik vi får är i regel orättvis. Ge mig en krona för att gå ut och köpa en ny Volvo! Du kan inte kritisera mig för att jag kommer hem tomhänt.

Per Thorell tycker dock att det är mycket positivt att se vilket intresse som i dag finns för redovisningsfrågorna.

Samlat grepp hos FAR

– En viss rollförändring har skett, säger Per Thorell. FARs redovisningskommitté har kommit att syssla med de klassiska redovisningsfrågorna medan vi mera tagit oss an ett fall i taget. FAR har ett betydligt mer samlat grepp på sitt område än vi har. Men frågorna har som sagt blivit mer och mer komplicerade. De är allt oftare av betydelse för årsredovisningspraxis. Detta måste vi utveckla ytterligare.

Per Thorell är tveksam till om redovisningslagstiftningen i Sverige verkligen har fått en lämplig form.

Ny årsredovisningslag

Hans företrädare på kanslichefsstolen, Birgitta Jönsson Lundmark, har bl a i Balans tagit upp frågan om Sverige behöver en ny årsredovisningslagstiftning.

– Det är en mycket viktig fråga, säger Per Thorell. Jag har stor sympati för Birgitta Jönsson Lundmarks förslag om en bokföringslag för alla och en årsredovisningslag för de större företagen. Vi ska titta på frågan även om jag inte kan lova något.

Av Sveriges cirka 500 000 företag har 70 procent inga anställda, 90 procent har mindre än tio.

– En redovisningslagstiftning som ska gälla alla dessa går inte att ha, säger Per Thorell. En enskild firma med kanske 150 000 i omsättning behöver bara några basregler. Men de stora företagen har massor av intressenter som har stora krav på korrekt ekonomisk information.

Beskattningseffekter

Per Thorell tycker också att det är dags att arbeta vidare med frågan om hur man ska samordna redovisning och beskattning.

– En ny särskild årsredovisningslagstiftning kan ge bättre finansiell information och bör kunna göras så att vi inte får skatteeffekterna som en snara om halsen. Skatteintressena har tagit för stor del av kakan. Visst får skattelagstiftningen vara en faktor som påverkar god redovisningssed men den får inte bli för dominerande.

Per Thorell fortsätter:

– Ett stort fel med svensk årsredovisningspraxis är att den inte underlättar jämförelser. Att göra årsredovisningarna jämförbara bör vara en ledstjärna. Vi måste tänka mer på dem som ska konsumera ekonomisk information.

Inge Wennberg