Att bilda bolag i Sverige med utlänningar i centrala funktioner kräver kunskap om flera olika lagar. Jur kand Anders Grahn vid Svenska Standardbolag i Falun redogör här för bland annat de bolagsrättsliga och valutarättsliga aspekterna på frågan.
Utländsk fysisk person kan uppträda i en eller flera av följande funktioner i ett svenskt aktiebolag:
aktieägare
styrelseledamot eller styrelsesuppleant
verkställande direktör (VD) eller vice verkställande direktör
ordförande
revisor eller revisorssuppleant
likvidator eller likvidatorssuppleant
firmatecknare
Utländsk juridisk person kan förekomma som:
aktieägare
Tre lagar kan var för sig eller tillsammans bli nödvändiga att tillämpa:
1975 års aktiebolagslag (1975:1385)
1982 års företagsförvärvslag (1982:617), som ersatt 1916 års inskränkningslag och
valutalagen med valutaförordningen (1939:350 resp 1959:264) jämte Riksbankens tillämpningsföreskrifter.
Aktiebolagslagen
Enligt aktiebolagslagen (ABL) 8 kap 4 § skall styrelseledamot och VD vara svensk medborgare och bosatt i Sverige om inte regeringen eller Kommerskollegium (KK) bestämmer annat. Med svensk medborgare jämställs medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge, som är bosatt i Sverige. Nordisk medborgare bosatt i något av dessa länder kan utan tillstånd från KK vara styrelseledamot, om minst halva antalet styrelseledamöter är svenskar eller nordiska medborgare bosatta i Sverige.
Det sagda innebär att det finns fyra kategorier av styrelseledamöter: Svensk medborgare bosatt i Sverige, medborgare i nordiskt land, bosatt i Sverige, medborgare i nordiskt land, bosatt i annat nordiskt land än Sverige samt svensk, nordisk eller annan utländsk medborgare, bosatt utanför Norden.
I aktiebolag vars registrerade aktiekapital eller gränser för aktiekapital understiger en miljon kronor kan en eller två personer vara ledamöter om minst en suppleant finns. I bolag där aktiekapitalet eller gränserna för detta är eller överstiger en miljon kronor skall det finnas minst tre ledamöter. VD och ordförande kan då ej heller vara samma person.
Tillståndsfrågor för bolag prövas av Kommerskollegium. Regeringen prövar dock frågor för bolag med ett aktiekapital överstigande 1 miljon kronor och där mer än hälften av styrelseledamöterna är bosatta utanför Sverige.
Huvudregeln för tillstånd när utlänningar är ledamöter är att det i varje styrelsebeslut skall vara deltagande av två svenskar bosatta i Sverige för varje utlänning, (2/3-regeln).
För medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge, som är bosatt i något av dessa länder gäller att de kan vara ledamöter utan tillstånd från KK om minst hälften av styrelsen är nordiska medborgare, bosatta i Sverige, (hälftenregeln).
Med styrelseledamot och styrelsesuppleant jämställs arbetstagarrepresentant.
VD skall i princip vara bosatt i Sverige. Möjligheten till undantag är begränsad. Han kan exempelvis vara bosatt i Helsingör eller liknande närbelägen ort. För det krävs dock tillstånd.
Styrelsens ordförande skall som huvudregel vara en nordisk medborgare och i Norden bosatt person. Undantag kan göras. Då bör emellertid VD vara medborgare i något nordiskt land.
Tillstånd att vara exempelvis suppleant innebär inte att man utan vidare får gå in som ordinarie ledamot. I sådant fall måste nytt tillstånd sökas.
Vad ovan sagts om styrelseledamot gäller även för likvidator och likvidatorssuppleant.
Skall utländsk medborgare vara firmatecknare utan att samtidigt vara styrelseledamot, styrelsesuppleant, VD eller vice VD krävs särskilt tillstånd från KK. Tillstånd beviljas dock regelmässigt.
Genom lagändring (SFS 1985:939) i ABL behöver revisor som är auktoriserad eller godkänd revisor inte vara svensk medborgare. Han skall dock vara bosatt i Sverige. Önskar man exempelvis att det utländska moderbolagets revisor även skall vara revisor i det svenska dotterbolaget krävs, förutom tillstånd från KK för den utländske revisorn, att minst en av bolagets revisorer är godkänd eller auktoriserad revisor, bosatt i Sverige.
Sammanfattning:
styrelse med svenskar bosatta i Sverige – inget tillstånd
ena hälften av ledamöterna nordbor bosatta i Sverige, andra hälften nordbor bosatta i Norden – inget tillstånd (1/2-regeln)
två svenskar bosatta i Sverige för varje person bosatt utom Norden (2/3-regeln). (OBS! detta gäller även utlandssvenskar – tillstånd erfordras)
1982 års företagsförvärvslag
Sedan länge har vi i Sverige haft den huvudregeln att äganderätten till fast egendom endast efter tillstånd får övergå till utländska fysiska eller juridiska personer. Kontrollen har för bolagens del utövats på så sätt att endast bolag, som till övervägande del ägdes av svenskar, fått möjlighet att få förvärva fast egendom. För att anses som ofarliga har dessa bolag i sin bolagsordning haft ett s k utlänningsförbehåll. När man har ett sådant förbehåll i bolagsordningen kan det finnas såväl bundna som fria aktier med krav på viss fördelning mellan bundna och fria aktier. De sistnämnda aktierna kan förvärvas av såväl svensk medborgare som utlänning och omfattas inte av utlänningsförbehållet.
Enligt 1916 års inskränkningslag kunde ett bolag anses som ofarligt om utlänningar kunde förvärva mindre än 20 % av aktierna, eller om aktierna hade olika röstvärde, mindre än 20 % av röstetalet och mindre än 40 % av aktiekapitalet. Skrivningen möjliggjorde för utlänningar att förvärva röstsvaga aktier upp till 39.99 procent av aktiekapitalet vilket ansågs viktigt för bolagens kapitalförsörjning. 1916 års inskränkningslag har numera ersatts av 1982 års företagsförvärvslag.
I 1982 års lag har gränserna för bundna och fria aktier behållits.
De som enligt 1982 års lag inte får förvärva bundna aktier kallas för kontrollsubjekt. De är:
utländsk medborgare
utländskt rättssubjekt
svenskt aktiebolag utan utlänningsförbehåll
svenskt handelsbolag med utländsk bolagsman
svensk stiftelse (dock ej allmännyttigt bostadsföretag), samt
* svensk ekonomisk förening, dock ej:
transportföreningar
bostadsföreningar
livsmedelsföreningar
föreningar som avsätter medlemmarnas alster (konstförening och liknande).
Dessa kontrollsubjekt får endast förvärva fria aktier. Förvärv i strid med ett utlänningsförbehåll är ogiltigt från början. Det går inte att bota bristen senare.
Tillstånd till förvärv
Enligt ordalydelsen i 1982 års lag får kontrollsubjekt inte utan tillstånd förvärva aktier (fria) som överskrider någon av procentsatserna 10, 20, 40 eller 50 % av aktiekapitalet eller röstetalet för samtliga aktier i bolaget. När lagen var ny ansåg de flesta länsstyrelser att lagen var tillämplig på s k lagerbolag (d v s vilande, ej rörelsedrivande bolag avsedda för försäljning). Genom ett avgörande av regeringen 1984 (regeringsbeslut 503/804 Industridepartementet) behövs emellertid inte förvärvstillstånd vid förvärv av aktier i lagerbolag. Enligt uttalande i förarbetena till lagen (prop. 1981/82 135 s 28) erfordras inte heller förvärvstillstånd vid nybildning av aktiebolag.
Utlänningsförbehåll får inte ändras utan tillstånd av länsstyrelsen. Med ändring avser lagstiftaren lindring. Skärpning från femtedelsklausul till totalt förbud kräver inget tillstånd. Att omvandla ett bolag med fria aktier till ett bolag med bundna aktier går således också utan tillstånd, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.
Enligt 7 § företagsförvärvslagen krävs tillstånd (förvärvstillstånd) även när ett kontrollsubjekt förvärvar äganderätt eller nyttjanderätt till rörelse eller delar av sådan rörelse. Det innebär att det krävs förvärvstillstånd när ett kontrollsubjekt exempelvis köper inkråmet ur ett befintligt bolag eller ur ett konkursbo, en omständighet som kanske inte är helt känd för alla.
Förvärvstillstånd skall sökas inom en månad, i annat fall måste avtalet skrivas om eller förnyas.
Dessutom krävs tillstånd när kontrollsubjekt förvärvar fast egendom, vilket kan vara aktuellt vid rörelseövertagande.
Möjlighet finns också att ansöka om tillstånd till framtida förvärv.
Förvärv av aktier överskridande någon av procentsatserna 10, 20, 40 eller 50 procent av aktiekapitalet eller röstetalet för samtliga aktier i rörelsedrivande bolag kräver dock alltid förvärvstillstånd när förvärvaren är kontrollsubjekt. Detta gäller även vid nyemission såvida emissionen inte är proportionell så att tidigare andel av det totala antalet aktier behålls. Dessutom tillkommer licenstillstånd från Riksbanken.
Valutalagen
Nu gällande valutalag är en s k fullmaktslag som under vissa givna förutsättningar ger regeringen rätt att besluta om regleringar i valutaärenden.
Sedan 1939 har regeringen utnyttjat sin fullmakt genom att besluta om en valutaförordning. Förordningen antas för ett år i taget. Nuvarande valutaförordning gäller till och med 30 juni 1987. Valutaförordningen kompletteras med Riksbankens tillämpningsföreskrifter.
Införsel av valuta
Enligt valutabestämmelserna får andra betalningsmedel än växlar, checkar och andra penninganvisningar inte införas i landet utan Riksbankens tillstånd (licens). Betalning mellan s k valutainlänning och valutautlänning kräver Riksbankens tillstånd såvida inte betalningen är s k löpande betalning och mottages eller verkställes genom valutabank.
Valutainlänning är:
svensk medborgare bosatt i Sverige
utländsk medborgare som varit kyrkobokförd här tre hela kalenderår
juridisk person med säte här i landet
filial i Sverige till utländskt företag
Valutautlänning är:
den som ej är valutainlänning
Observera att trots att utlänning kan vara att betrakta som valutainlänning, får han exempelvis endast förvärva fria aktier.
Å andra sidan är svensk medborgare bosatt i exempelvis England valutautlänning. Han får dock förvärva bundna aktier i svenska aktiebolag.
Tillstånd enligt valutabestämmelserna
Tillstånd – licens – krävs för direktinvesteringar innefattande bl a bolagsbildning. S k löpande betalningar får mottagas och verkställas genom valutabank utan tillstånd. Därvid skall valutaanmälan lämnas om betalning sker för belopp överstigande 25.000 kronor.
Tillstånd för förvärv av aktier i ett lagerbolag eller för betalning av aktier vid nybildning söks hos Riksbankens valutaavdelning. Handläggningstiden är normalt 3–4 veckor.
Tillstånd till investering meddelas regelmässigt utom när ansökan avser s k portföljinvestering till vilka bl a investering i bolag som skall handla med värdepapper hänföres. Tillstånd för valutautlänning att förvärva aktier innebär automatiskt tillstånd att föra ut aktierna ur riket genom valutabank eller av Riksbanken godkänd fondkommissionär. Tillstånd kan dock erhållas för sökanden att själv utföra aktier. Detta måste i så fall anges i ansökan.
Man bör observera att valutalagen, företagsförvärvslagen och aktiebolagslagen gäller var för sig och inte är samordnade.
Avslutning
Avslutningsvis vill jag nämna att bolagsbildning med utländsk fysisk eller juridisk person oftast går ganska friktionsfritt. Man bör dock komma ihåg, med hänsyn till de inblandade myndigheterna, att den totala handläggningstiden, exklusive bolagsbyråns handläggningstid, i normalfallet uppgår till minst 1–2 månader.
Anders Grahn, jur kand