Revisorns roll: Nordisk kongress med aktuellt ämne – teknikutvecklingen berör alla

Den XIII Nordiska Revisorskongressen i Göteborg låg rätt i tiden med sitt tema om revisorn och den teknologiska utvecklingen. Utvecklingen berör alla, och FAR har en viktig uppgift när det gäller att driva stödjande metodutveckling och utbildning. Auktor revisor Göran Raspe, koncernchef i SparevGruppen, redovisar här sina intryck från Göteborg.

Kongresser är ju oftast inte till för att göra banbrytande insatser i branschutvecklingen. De får oftast tjäna som uppsamlingsheat och stadfäster pågående utvecklingstendenser.

Ur detta perspektiv kom XIII Nordiska Revisorskongressen i Göteborg vid rätt tidpunkt. Utifrån egna förutsättningar sysslar nog alla byråer och enskilda revisorer med att på olika sätt utveckla PC- och stordatorteknik för det interna arbetet och för att i klientarbetet överföra sådant som tidigare utförts för hand eller mekaniskt till datorstött arbete. I många av datoranvändningsbehoven skiljer inte vi revisorer oss från andra företag, och vi skulle i dessa avseenden ha kunnat samkongressa med stora delar av det övriga näringslivet, men för revisorsbranschen tillkommer ett antal mer eller mindre specifika utvecklingsproblem, när datortekniken skall tas i tjänst.

Data för andra ändamål

För oss gäller inte bara behovet att i administrativa och produktionsmässiga tillämpningar bygga upp och hantera egna databaser. Vi skall också kunna tränga in i och helst arbeta med data ur databaser som byggts upp av våra klienter för ändamål som inte alltid sammanfaller med revisorns granskningsmotiv. Att detta skapar speciella tekniska förutsättningar för revisionsbranschens utvecklingsbehov är självklart.

Att de i datasammanhang uppmärksammade sekretess- och intregritetsfrågorna får särskilt stor betydelse vid utformningen av revisionshjälpmedel för att bearbeta och lagra klienters data är likaså klart.

Dessa speciella förutsättningar gör kongressens tema än mer relevant.

Tunga utvecklingsbehov

Utvecklingen av datorstöd är tids- och kostnadskrävande. För varje enskild byrå är det också svårt att veta att man har överblick över möjligheterna och att man ligger ajour i sitt utvecklingsarbete.

Vem sover lugn på natten om han ser en risk i att lägga ner flera hundra tusen på att ta fram något som man redan kan köpa i ett välsorterat programvaruhus?

Att driva datautveckling i en enskild byrå är alltså tungt eller riskfyllt och i värsta fall både och. Den stora byrån med sina hundratals medarbetare har ofta lång startsträcka innan dataprojekten kommer i luften. Antalet hård- och mjukvarualternativ är stort och experimentlusten hos de datafrälsta gör utvecklingsarbetet svårtyglat. Innan en viss hårdvaruinvestering eller applikation nått pay-off är den omodern i dataprofeternas ögon och därför mindre intressant att vidareutveckla och underhålla.

Den lilla byrån kan ofta klara sina utvecklingsbehov med hjälp av en enstaka eldsjäl. Risken med enstaka eldsjälar är ju dock att de slocknar eller hoppar av och då blir det ett kraftigt hack i utvecklingskurvan. Att i kongressmiljö få ta ut bäringar för det egna utvecklingsarbetet är alltså mycket värdefullt.

Utvecklingen i byråmiljö eller branschgemensamt?

Kongressen diskuterade om det finns utvecklingsbehov som kan hanteras inom ramen för revisorsföreningarna – i Sverige FAR – eller t o m på övernationell branschnivå.

Stora delar av de tillämpningsområden som behandlades under kongressens första dag – ADB-verktyg i revision och byråadministration – är troligen öronmärkta av de enskilda byråerna som konkurrensmedel i kampen om klienter och det torde därför vara svårt att få i gång ett branschgemensamt utvecklingsarbete kring dessa. Eftersom det är svårt för enskilda ledamöter att hålla överblick över prestanda hos de standardprodukter för byråadministration och redovisningsarbete som finns ute på marknaden skulle det dock kännas angeläget att FAR arbetade fram kravspecifikationer på system som säljs till revisorer och som leverantörerna sedan kunde relatera sina produkter till.

FAR har enligt min uppfattning en viktig uppgift när det gäller att driva stödjande metodutveckling och utbildning inom de kunskapsområden som behandlades på kongressens andra dag, främst revision av klienternas ADB-utveckling och ADB-säkerhetsarbete.

Ett hot mot den mindre revisionsbyrån?

Utvecklingsarbete inom dataområdet är alltså resurskrävande. Multinationella revisionsorganisationer med multinationella revisionsuppdrag säges lägga ned resurser i mångmiljonklass på att ta fram gemensamma revisions- och redovisningssystem. Är sådana nödvändiga för att man skall kunna hantera mycket spridda revisionsuppdrag måste de naturligtvis utvecklas. Man kan dock i dagsläget ställa sig tveksam till om de merkostnader som uppstår när man gör stora projekt för att utveckla små system uppväger de fördelar man kan uppnå. Til syvende og sidst är det klienterna som får bära alla utvecklingskostnader.

Gemensam kravspecifikation och möjlighet att kommunicera mellan olika delar av en organisation torde vara viktiga förusättningar för byrågemensam metodutveckling och utbildning. Dessa krav kan dock till största del tillgodoses utan att alla i en stor organisation skall använda samma hård- och mjukvara.

Av erfarenhet vet jag att det kan te sig mycket dyrt att ”försvenska” en i USA utvecklad dataprodukt jämfört med att köpa för den svenska marknaden utvecklad standardprogramvara med samma grundprestanda.

De något så när resursstarka svenska byråerna torde inte löpa någon avgörande risk att bli akterseglade i utvecklingen när det gäller effektiva hjälpmedel för revision och redovisning.

Branschen är tillräckligt stor för att fristående konsulter och dataföretag skall gå in och erbjuda utvecklingsstöd och effektiva standardprodukter för de allra flesta behov. Jag tror vi skall vara mycket glada och inse att vi har många skickliga dataföretag i Sverige. Att ta in ett stöd från denna konsultbransch i vår utveckling torde f ö vara ett säkert sätt att hålla utvecklingskostnaderna inom ramar som klienterna kan acceptera. Vi måste komma ihåg att vi – även om vi har specifika utvecklingsbehov som betingas av våra uppdrag som revisorer – i de flesta avseenden inte är unika och därför kommer att ha mycket att hämta ur den allmänna utvecklingen.

Perspektiv på ämnesvalet

Som jag framhållit ovan anser jag att kongressen kom rätt i tiden med sin redovisning av aktuella utvecklingstendenser inom ett område som mer eller mindre sysselsätter alla revisorer i dag. Den som inte fann diskussionerna intressanta har all anledning att se upp. Risken är stor att han/hon snart ligger under hjulen på utvecklingståget. Den aktuella debatten i media om de stora risker som är förenade med all datorisering torde inte minst vara bevis för ämnesvalets relevans.

Kongresser anordnade av revisorer behandlar ofta just revisionsbranschen ur olika förändringsperspektiv.

Teknisk utveckling är relativt konkret. Man kan ordna leverantörsponsring och demonstrationer av databaser och hjälpmedel. Ämnet är med andra ord tacksamt att kongressa kring.

Många av de ovan uppräknade ”utvecklingstendenserna” har det gemensamt att de, om de inte hanteras enigt och beslutsamt, på sikt har stor påverkan på revisorernas anseende som en oberoende yrkeskår.

Ämnen för kommande kongresser

Vissa andra utvecklingstendenser som mycket konkret berör de enskilda revisorerna i deras ansvarsfulla yrkesutövning är kanske inte så lätta att belysa, men låt mig i alla fall peka på ett antal andra viktiga förändringsområden som jag verkligen finner minst lika värda branschgemensamma diskussioner:

Det borde vara en angelägen utmaning att hitta temat för kommande kongresser ur listan ovan nu när den tekniska utvecklingen är effektivt avklarad av den XIII Nordiska Revisorskongressen.

Göran Raspe, auktor revisor