Redovisning: Ekonomisk information till aktieägare bör anpassas till mottagaren

Aktieägare som inte är proffs på ekonomisk redovisning har svårigheter att förstå börsföretagens årsredovisningar. Håkan Bohlin, doktorand i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, har undersökt hur olika läsare uppfattar Volvos årsredovisning och hur en förenklad redovisning skulle kunna se ut.

Alla aktiebolag skall varje år presentera en årsredovisning. Löpande under året skall börsbolag även redovisa minst en delårsrapport. Informationen i årsredovisningen skall uppfylla olika lagar och rekommendationers krav på dels innehåll och dels utformning.

Eftersom ett av årsredovisningens syften är att informera olika intressenter kan man ställa sig frågan vem eller vilka det är som skall informeras. I t ex Truebloodrapporten (1973) beskrivs flera olika intressenter för den ekonomiska informationen, t ex aktieägare, anställda och långivare. De flesta intressenter får ofta samma information, trots att de är olika i en mängd olika avseenden (bl a avseende informationsbehov). Under det senaste decenniet har flera bolag tagit fram speciell ekonomisk information till de anställda. Syftet har här varit att presentera den ekonomiska informationen på ett enklare sätt samt anpassa den till de anställdas behov. När det gäller aktieägarna har samma stora intresse inte visats för att anpassa den ekonomiska informationen till mottagarna. I några bolag (t ex Hexagon och Volvo) har försök dock gjorts att förenkla och komplettera den traditionella informationen. Fortsättningsvis kommer endast intressentgruppen aktieägare att behandlas.

Aktieägare – en mycket heterogen grupp

Trots att det finns stora skillnader mellan olika aktieägare behandlas de nästan alltid som en grupp. En grov uppdelning av aktieägarna kan göras i ”proffs” och ”lekmän”. Med proffs menas personer som vanligtvis yrkesmässigt arbetar med aktier och är mycket kvalificerade. De klarar av att tolka och använda stora mängder information. Med lekmän menas de som endast har aktier som en ”hobby”, ofta som ett alternativ till banksparande.

Flera undersökningar (se t ex Lee och Tweedie 1977) visar att de flesta aktieägare läser årsredovisningen dåligt och har dåliga kunskaper i redovisning. Förståelsen av den ekonomiska informationen är därför mycket dålig. Enlig Lee och Tweedie är de största problemen rapporteringssystemets komplexitet samt den terminologi som används i den ekonomiska informationen.

Analys- eller beslutsorienterad redovisning

Redovisningens utformning kan styras av två olika principer: analys- eller beslutsorienterad redovisning (Keane 1983). Enligt den analysorienterade synen skall redovisningen vara en ”expertrapport” och fungera som en databank för investeraren. Det är inte redovisarens uppgift att försöka förutsäga investerarens informationsbehov och vilka frågor han vill ha svar på. Beslutsmodellen finns här hos investeraren. Enligt den beslutsorienterade synen skall redovisaren välja ut den information som investeraren kan tänkas behöva och svara på de frågor som han kan tänkas ställa. Redovisningen skall således försöka spegla investerarens beslutsmodell, vilket innebär att beslutsmodellen byggs in i redovisningen.

Redovisningens utformning påverkas av vilket synsätt man använder. Om informationen anpassas efter proffsens önskemål (man väljer en analysorienterad syn) så kommer kommunikationen med lekmännen att försämras. Det motsatta gäller om informationen anpassas efter lekmännens önskemål. Det finns således en intressekonflikt mellan vilken grupp som skall ”prioriteras”.

Ökad informationsgivning ger minskad kunskap

Redovisningens utveckling går mot en alltmer analysorienterad inriktning, där en större mängd information redovisas. En trolig anledning till denna utveckling är att proffsen har lättare att påverka dem som utformar redovisningspraxis eftersom dessa båda grupper talar samma språk. Det ökande informationsflödet innebär att lekmännen får svårare att förstå och använda informationen. Ökad informationsgivning kan således innebära minskad kunskap och förståelse hos vissa mottagare (denna paradox behandlas inom den s k komplexitetsteorin). Dagens redovisningspraxis missgynnar således lekmännen på två sätt, dels har de svårt att förstå ekonomisk information i allmänhet och dels utformas informationen för proffsen. Lekmännen har inte samma möjlighet att påverka redovisningspraxis som proffsen, ofta beroende på att de inte vet vad de vill ha samt att de inte är särskilt intresserade. Lekmännen är heller inte företrädda i något normgivande organ. Det är också troligt att de som utformar redovisningspraxis, beroende på att de kan redovisning ”för bra”, har svårt att förstå lekmännens krav på en enklare och mer sammanfattad redovisning. För en beskrivning av vad och vem som styr utvecklingen av redovisningspraxis, se Jönsson 1985.

Anpassa informationen till mottagarna

Ovanstående diskussion tyder på att det inte är relevant att presentera samma information till dessa båda grupper. En möjlig lösning på problemet skulle kunna vara att anpassa informationen till mottagarna, d v s att presentera olika slags information till olika mottagare.

Projektets syfte

I början av 1984 startade jag därför ett forskningsprojekt på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Syftet med projektet var att undersöka hur gruppen små aktieägare (lekmän) använder och förstår börsbolagens årsredovisning. Inom ramen för detta syfte undersöks om en förändring av årsredovisningens utformning och innehåll påverkar aktieägarnas användning och förståelsen av den.

Volvo har finansierat projektet till slutet av 1985. Arbetet med projektet har dock genomförts nästan helt fristående från Volvo, vilket innebär att de uppfattningar och tankar som beskrivs nedan inte nödvändigtvis sammanfaller med Volvos.

Nedan beskrivs först projektets uppläggning och därefter några intressanta resultat.

Urval

Urvalet har gjorts bland Volvos små aktieägare. Eftersom Volvo har en stor andel av de personer som äger börsnoterade aktier torde resultaten vara generaliserbara till de flesta andra stora börsnoterade bolags aktieägare.

Projektets uppläggning

Som framgår av figur 1 består projektet av tre delar. Först undersöktes 320 av Volvos aktieägare (intervjuerna gjordes av Sifo genom personliga besök i den intervjuades hem) samt hur sex redovisningsproffs bedömer årsredovisningar (här genomförde jag själv intervjuerna). Därefter utvecklades en ny typ av redovisning. I undersökning 3 utvärderades användningen av den nya rapporten genom att undersöka vad 300 av Volvos aktieägare ansåg om den jämfört med den traditionella årsredovisningen. Undersökningens resultat ger då nya kunskaper som påverkar utformning och innehåll i den nya rapporten.

Undersökning 1

Som beskrevs ovan gjordes först en ”marknadsundersökning” för att få en bild av aktieägarna. Områden som behandlades var aktieägarnas:

• Bakgrundsvariabler (kön, intresse för ekonomi, andel ekonomi i arbetsuppgifterna etc).

• Läsning och förståelse av årsredovisningen.

• Kunskaper i redovisning.

Sammanlagt ställdes 75 frågor vilket innebar att en mycket stor mängd information samlades in. Nedan beskrivs några av resultaten.

Även gruppen lekmän visade sig vara mycket heterogen, avseende t ex andel ekonomi i arbetsuppgifterna, kunskaper i redovisning samt läsning och förståelse av årsredovisningen. Intresset för ekonomi är dock, nästan genomgående, stort (drygt 80 % svarade att de hade ett ”Mycket stort” eller ”Ganska stort” intresse för ekonomi), vilket innebär att ”jordmånen” för ekonomisk information förefaller vara mycket god.

Vid undersökning av hur aktieägarna läste årsredovisningens olika avsnitt framkom att de flesta läste koncernens och moderbolagets räkenskaper lika noga. Resultaten tyder på att aktieägarna har dåliga kunskaper om vad som är viktigt i årsredovisningen. (Moderbolagets försäljning motsvarar 4 % av koncernens och Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 22 %.) De läser således troligtvis årsredovisningen ganska slumpmässigt, utan att veta vad som är viktigt.

Aktieägarnas kunskaper att förstå innehållet i årsredovisningen visade sig vara ganska dåliga. För resultaträkningen valde t ex 20 % Årets nettovinst på frågan om ”Vilken siffra i resultaträkningen visar bäst hur det har gått för företaget?”, och motiverade sitt svar med bl a ”Sluttalet. Står längst ner och ordet netto” eller ”För att denna summa ger intryck av att vara slutresultatet för året.” Dessa svar beror troligtvis på att aktieägarna från sin privata ekonomi är vana att anse vinsten vara det som blir över när allt är betalt. De har således dåliga kunskaper om de speciella regler och uppställningar som används inom redovisningen.

En slutsats som drogs av denna första undersökning var att aktieägarna har svårigheter att läsa och förstå årsredovisningen. En tänkbar lösning på detta problem skulle kunna vara att presentera en ny typ av ekonomisk information (vid sidan av den ordinarie årsredovisningen), en s k Förenklad årsredovisning. Därför ställdes frågan om aktieägarna skulle vilja ha en förenklad årsredovisning eller en traditionell. 50 % valde den förenklade, trots att de inte fick något exempel på hur en sådan ser ut. De som valde den förenklade årsredovisningen hade väsentligt sämre kunskaper i redovisning samt läste och förstod årsredovisningen sämre än de som valde den traditionella.

Undersökning 2

Här undersöktes hur sex redovisningsproffs (två auktoriserade revisorer, två ekonomijournalister samt två övriga redovisningsexperter) läser och tolkar en årsredovisning. Intervjuerna avslutades med att de beskrev hur de skulle utforma en ”Förenklad årsredovisning” på åtta sidor. Dessa intervjuer genomfördes för att erhålla kunskap om hur ”proffs” läser en årsredovisning samt vad de anser vara viktigt.

Framtagning av förkortad redovisning

Resultaten från undersökningarna 1 och 2 uttnyttjades vid framtagningen av den nya ekonomiska informationen (kallas fortsättningsvis förkortad redovisning). Vid arbetet med den förkortade redovisningen utgick jag från den information som fanns i Volvos traditionella årsredovisning för 1982. Jag valde (utifrån resultaten i undersökning 2) ut den centrala informationen och förenklade den. Den förkortade redovisningens omfång var 20 sidor, vilket var fler än vad jag ursprungligen hade tänkt mig. Det visade sig dock att 20 sidor behövdes för att ge en hygglig översikt av Volvos verksamhet och förutsättningar. De olika sidornas innehåll beskrivs nedan. Denna disposition får dock inte tolkas som att det är så här en förkortad redovisning skall se ut, utan detta är endast ett exempel. Det återstår ytterligare forskning innan en sådan rekommendation kan ges.

Den andra sidan ( jag behandlar ej framsidan) beskriver några nyckeltal (s k Highlights) samt en hänvisning till var dessa behandlas ytterligare i rapporten. Här beskrivs också den förkortade redovisningens innehåll. På sidan tre finns koncernchefens kommentar, vilket är en exakt kopia av texten i den traditionella årsredovisningen. Sidorna fyra och fem innehåller en beskrivning av konjunkturförutsättningarna samt en kort koncernöversikt. Sidan fem avslutas med en inledning till räkenskaperna där dessas syfte beskrivs.

På sidorna sex och sju presenteras nya, komprimerade, former för koncernens (moderbolagets räkenskaper redovisas inte) resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt förklaringar till dessa. Sidorna åtta och nio innehåller följande centrala nyckeltal: Räntabilitet på totalt kapital exklusive rörelseskulder, Räntabilitet på eget kapital efter skatt, Soliditet samt Resultat och utdelning per aktie. Urvalet av dessa nyckeltal styrdes av resultaten från undersökning 2. Det var dessa nyckeltal som redovisningsexperterna oftast använde när de analyserade företag. På sidorna beskrivs även vad nyckeltalen visar, hur de beräknas samt hur utvecklingen varit (dels genom figurer och dels genom en verbal beskrivning).

Rörelsegrenarnas konjunkturförutsättningar, försäljning, marknader och resultat etc beskrivs på sidorna tio till sexton. På sidan 17 beskrivs övrig verksamhet samt förslag till vinstfördelning. Sidan 18 innehåller bl a en beskrivning av Volvoaktiens utveckling, stora aktieägare samt aktiefördelningen. På sidan 19 beskrivs styrelsen och koncernledningen. Den förkortade redovisningen avslutas med en kort beskrivning av Volvos utveckling, anmälan till bolagsstämman samt en beskrivning av den ekonomiska information Volvo presenterar.

Undersökning 3

Undersökning 3, där 300 aktieägares uppfattning om den förkortade samt den traditionella årsredovisningen undersöktes, har nyligen genomförts. Resultaten har inte bearbetats färdigt, vilket innebär att det inte går att dra några definitiva slutsatser. Nedan kommer därför endast några preliminära slutsatser att beskrivas.

Över 70 % föredrog den förkortade redovisningen, och motiverade sitt val bl a med att den är ”Kortare”, ”Är lättare att läsa” eller ”Är enklare”. De som valde den traditionella årsredovisningen motiverade ofta sitt val med att ”Den innehåller mer information”. Resultaten visar inte ett lika starkt samband mellan val av rapport och erfarenhet av ekonomi samt kunskaper i redovisning, som i undersökning 1. Detta beror på att en större andel personer med erfarenhet av ekonomi samt goda kunskaper i redovisning väljer den förkortade redovisningen i undersökning 3 jämfört med undersökning 1. Anledningen till detta torde vara att dessa personer föredrar en kortare ekonomisk information. Det är således inte bara möjligheten att förstå den ekonomiska informationen som påverkar valet av redovisning, även den tid man vill lägga ned på läsning påverkar valet starkt. Dessa personer vill således ha en beslutsorienterad redovisning där informationen presenteras på ett kortfattat sätt.

Håkan Bohlin, doktorand i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet