Nya mervärdesskatteregler gäller från 1 juli 1986. Reglerna påverkar revisionsbyråernas verksamhet. Men lagstiftningen ger ingen detaljerad upplysning om i vilken omfattning.
Ett försök till gränsdragning gör här skattejuristen Hans Torngren med hjälp av Lennart Mellbin, som varit expert i mervärdesskatteutredningen.
Mervärdesskatteutredningen har i ett betänkande Ds Fi 1985:1 bl a föreslagit en utvidgad skatteplikt vad avser bokförings- och skrivtjänster. I proposition 1985/86:47 sid 30 har departementschefen ansett att den av utredningen förslagna begränsningen när det gäller bokföringstjänster ej är nödvändig. Det föreligger osäkerhet om i vilka fall som mervärdesskatt skall utgå och lagstiftningen ger ej heller något detaljerat stöd.
I mervärdesskatteutredningens betänkande föreslås att skatteplikt skall gälla för tjänster som utförs av redovisningsbyrå samt att skatteplikt införs för ”administrativa eller kamerala tjänster, som numera allmänt utförs med hjälp av datorer och annan ofta högst avancerad teknisk utrustning. Här under faller bokföringstjänster, skrivbyråtjänster – såvitt gäller nu aktuellt verksamhetsår –, samt ”marknadsundersökningar och liknande”. Utredningen anser att skatteplikten skall knytas till bokföringstjänsten samt att skatteplikt skall föreligga även för annan kameral tjänst som utförs i sådan verksamhet. Utanför skatteplikt skulle bl a följande tjänster falla, nämligen
firma och bolagsärenden,
beräkning, planering och rådgivning rörande skatt,
försäkringsrådgivning,
biträde vid förhandling med klients kund och leverantör,
biträde vid facklig förhandling,
revision.
Enligt propositionen 1985/86:47 skall var och en som yrkesmässigt utför bokföringstjänster ”vara skattskyldig för dessa verksamheter”. Utredningen har i sitt betänkande lagt tonvikten på verksamhet bedriven av redovisningsbyråer och departementschefen på bokföringstjänster.
Redovisningsbyråer med enbart bokföringsuppdrag blir uppenbarligen skattskyldiga för utförda tjänster?
– Eftersom bokföring och i samband därmed tillhandahållna kamerala tjänster är mervärdesskattepliktiga tjänster föreligger skattskyldighet för redovisningsbyråer, som utför bokföringsuppdrag, säger Lennart Mellbin. Tjänster som ej kan anses utgöra en bokföringstjänst eller kameral tjänst faller utanför det skattepliktiga området.
En revisionsbyrå med enbart revisionsuppdrag kan även utföra vissa bokföringstjänster. Anses revisionsbyrå bedriva blandad verksamhet där revisionstjänsten ej är skattepliktig och bokföringstjänsten är skattepliktig?
Lennart Mellbin: De i revisionsuppdraget ingående bokföringstjänsterna får anses utgöra endast ett underordnat led i revisionsuppdraget. Bokföringstjänsten är en komplettering av revisionsuppdraget. Någon s k blandad verksamhet anses ej föreligga för revisionsbyrån med enbart revisionsuppdrag. Den s k ”huvudsaklighetsprincipen” tillämpas. Skattskyldighet för mervärdesskatt föreligger således ej.
En revisionsbyrå med enbart revisionsuppdrag och som endast utför revisionstjänster kan följaktligen ej bli mervärdesskatteskyldig, enligt Lennart Mellbin.
Det förekommer att en revisionsbyrå har fått både revisions- och redovisningsuppdrag. I arbetsuppgifterna kan ingå vissa kamerala tjänster t ex, upprättande och simulering av resultat- och likviditetsbudget, resultat- och ställningsanalys, upprättande av årsredovisning, samt upprättande av lönsamhets- och investeringskalkyl. I dessa fall måste väl blandad verksamhet föreligga? Hur skall fördelningen mellan de skattepliktiga respektive ej skattepliktiga tjänsterna göras?
– Det är riktigt att revisionsbyrån bedriver blandad verksamhet, säger Lennart Mellbin. Revisionstjänsten är ej skattepliktig och redovisningstjänsten är en skattepliktig tjänst. Har revisionsbyrån endast revisionsuppdrag anses även de kamerala tjänsterna ingå i revisionsuppdraget (”huvudsaklighetsprincipen”). Skatteplikt föreligger således ej. Om de kamerala tjänsterna utförs av revisionsbyrå som erhållit både revisions- och redovisningsuppdrag, kommer de kamerala tjänsterna i likhet med redovisningstjänsterna att bli mervärdesskattepliktiga. Fördelningen mellan skattepliktig resp ej skattepliktig tjänst bör göras efter skälig grund. Skälig grund kan exempelvis vara tidsåtgången på de olika uppdragen, eller alternativt arvodesfördelningen, om olika personalgrupper och timdebitering tillämpas för resp uppdrag.
Hans Torngren, skattejurist