Aktuellt: Därför ger FAR ut en engelsk ordlista

För att ge service åt sina ledamöter, för att bidra till att svenska årsredovisningar uppfattas rätt och för att göra det lättare att tillgodogöra sig utländska redovisnings- och revisionserfarenheter ger FAR ut en engelsk ordlista.

Margareta Damberg, biträdande generalsekreterare på FAR, ger här bakgrunden till FARs ordlista och beskriver hur den tagits fram.

I vår del av världen sker internationellt samarbete företrädesvis på engelska. När svenskt näringsliv blir mer internationaliserat ökar även revisorernas behov av kunskaper i engelska. Det är inte bara fråga om att förstå och tillämpa de aktuella bestämmelserna i utlandet utan även om att tala samma ekonomispråk och överhuvudtaget ha det språkbruk som förväntas av en välutbildad person i en för företaget viktig position.

Många revisionsbyråer i Sverige har ett nära samarbete med revisionsbyråer utomlands, framförallt i USA och England, och flera av dessa är stora internationella byråer med kontor över hela världen. Engelska är det gängse språket vid sådant internationellt byråsamarbete.

Revisorer i Sverige påverkas även utanför byråsfären av den internationella utvecklingen. I det utvecklingsarbete som bedrivs inom FAR på redovisnings- och revisionsområdena håller man sig orienterad om utvecklingen i framförallt anglosaxiska länder. FAR har ett periodvis intensivt samarbete med olika internationella revisorsorganisationer. FAR är bl. a. med i International Federation of Accountants (IFAC), en världsomfattande sammanslutning av revisorsorganisationer som utfärdar rekommendationer om god revisionssed och god revisorssed samt i den likaledes världsomfattande International Accounting Standards Committee (IASC) som ger ut rekommendationer på redovisningsområdet. (Om detta samarbete har Björn Markland och Bertil Edlund skrivit i Balans nr 7/85.)

Hur det började

När det internationella samarbetet för FARs del började ta FARt i slutet av 1970-talet fann FAR det angeläget att översätta den svenska bokföringslagen till engelska liksom de kapitel i aktiebolagslagen som behandlar redovisning och revision och också vissa grundläggande rekommendationer från FAR.

När jag tillsammans med Ronald Hathorn på Price Waterhouse i Stockholm fick svara för att dessa översättningar kom fram gällde det för mig att bl a se till att samma ord och uttryck i de svenska lagtexterna och rekommendationerna översattes på samma sätt varje gång de förekom i de engelska texterna. För att få ett konsekvent ordval i översättningarna konstruerade jag en ”lathund” och det var denna lathund som var embryot till FARs första engelska ordlista.

Idén att ge ut en ordlista kläckte Ian Beck, professionell översättare av ekonomisk text till engelska, när han fick se min lathund och konstaterade att denna vokabulär till stor del saknades i svensk-engelska lexikon.

Lathunden byggde jag därefter ut med mitt eget engelska ”yrkesordförråd” från den tid jag arbetat med revision av FN-organisationerna WHO och ILO, då Sverige hade uppdraget att revidera dessa organisationer. Engelska hade då varit arbetsspråket, och under den fyraårsperiod jag ägnade mig åt dessa uppdrag, hade det varit ett stort arbete att tillägna sig de vedertagna uttrycken på engelska på redovisnings- och revisionsområdena så att man kunde uppträda på det auktoritativa sätt som förväntades av ”the External Auditor”.

Ronald Hathorn har alltsedan dess varit engagerad i FARs engelskspråkiga publikationer – och de har blivit många med åren!

Mot denna bakgrund kan man säga att vad FAR primärt ville åstadkomma med att ge ut en engelsk ordlista var

att ge service åt FAR-ledamöter med internationellt verksamma klienter och/eller med internationellt byråsamarbete,

att bidra till att svenska företags årsredovisningar etc uppfattas av engelskspråkiga utlänningar på sätt som avsetts och

att underlätta för FAR och FAR-ledamöterna att tillgodogöra sig erfarenheter i utomnordiska länder på redovisnings- och revisionsområdena.

FARs första och andra ordlista

1979 gav FAR ut denna första svensk/engelska ordlista. Den omfattade ca 2.000 uppslagsord. Den gången trycktes ordlistan på ett mycket anspråkslöst sätt, men den blev ändå mycket efterfrågad. Behovet att göra en utökad och uppdaterad version gjorde sig snart gällande.

1981 kom så FARs andra, väsentligt utökade svensk/engelska ordlista. Den omfattade 2.100 uppslagsord och har sålts i mer än 4.000 exemplar.

Behoven och ambitionerna ökade

De som efterfrågade ”den rätta” engelska terminologin var inte bara revisorer och medarbetare på revisionsbyråer utan även advokater och deras medarbetare, ekonomichefer och professionella översättare samt en hel del andra personer i näringslivet. Även från universitet och högskolor började intresset bli stort, men framförallt ville man där ha översättningar från engelska till svenska för att kunna tillgodogöra sig engelsk och amerikansk kurslitteratur.

För att en tillförlitlig engelsk ordlista ska kunna åstadkommas är den första förutsättningen att minst två personer är engagerade, den ena med svenska som modersmål, den andra med engelska. En andra förutsättning är att dessa personer har ett mycket stort intresse för de båda språken. Har de stor sakkunskap på fackområdet i fråga, då är också den tredje förutsättningen uppfylld. Förmodligen är det dessutom en fördel om de är revisorer, även om det knappast kan vara en nödvändig förutsättning. Noggrannhet och uthållighet ses ju ofta som yrkesegenskaper för revisorn och han är dessutom tränad att tillämpa ”principen om väsentlighet och risk” i sitt arbete, en princip som måste tillgripas allt som oftast när ordlistearbetet riskerar att svälla ut eller gå alltför mycket på djupet, utan att motsvarande nytta kan förväntas.

Att göra en ordlista är inget 9 till 5-jobb. Det är inget vanligt arbete överhuvudtaget medan det pågår, snarare ett sätt att leva. Det är att ständigt låta hjärnan söka ord i allt man hör och läser. Att leta upp nya böcker och tidskrifter på fackområdet för att i dessa söka efter ytterligare ord som bör komma med. Under den tid ordlistearbetet pågår lever man i tvåspråksvärlden och har alltid papper och penna till hands. Man vaknar mitt i natten och antecknar ord, man antecknar ord medan man kör bil, och det största problemet är egentligen att sätta stopp för nya ord och synonymer. Att fylla på med nya ord är inte svårt, men att sovra bland uppslagsord och synonymer, är ett krävande beslutsfattande.

Datortekniken ger stora möjligheter...

Datorteknik och avancerad ordbehandlingsutrustning är till stor hjälp när en svensk/engelsk ordlista ska omvandlas till en engelsk/svensk, men det är långtifrån så enkelt som man i förstone kunde tro. Den nya tekniken kan på grund av sina möjligheter locka en ambitiös ordlisteförfattare att ta med ett mycket stort antal nya uppslagsord och synonymer.

...men också oförutsedda konsekvenser

Men eftersom det är svårt att förutse alla de språkliga konsekvenser varje om- och insorteringskommando till ordbehandlingssystemet medför, blir efterarbetet med manuella omgrupperingar, omflyttningar och andra bearbetningar mycket omfattande. Låt mig illustrera med några exempel:

”Ansvarig för” kan översättas med ”in charge of”. Men vid en konvertering och automatisk alfabetisk insortering i den engelsk/svenska delen blir ordet sorterat under ”in”. Ingen letar rimligtvis efter betydelsen av ”in charge of” under ”in”. Samma ologiska resultat får man vid översättning av: ”angående” med ”with respect to”, ”beräkningssätt” med ”way of calculation o s v.

Sammansatta ord skrivs ibland med bindestreck, ibland utan. Vid konvertering och automatisk alfabetisk sortering i den engelska delen blir följden att samma ord dyker upp på olika ställen beroende på om det har matats in med bindestreck eller ej.

Åtskilliga engelska ord stavas lika som substantiv och verb, och ibland finns även ett adjektiv med samma form. Dessa kommer alla i en salig röra när ordbehandlingssystemet gör en automatisk, alfabetisk sortering.

FARs tredje ordlista

Efter ett långt och träget arbete kom så FAR ut med sin tredje engelska ordlista julen 1985. Den är både engelsk/svensk och svensk/engelsk och har fått ett helt professionellt utseende med satt text och bunden rygg med hårda pärmar. Den omfattar nu ca 3.800 svenska och ca 4.500 engelska uppslagsord.

Det är med en alldeles speciell tillfredsställelse jag nu konstaterar att den första upplagan av denna tredje ordlista haft en sådan åtgång att vi redan nu är i färd med att göra en andra upplaga.

Som framgått ger FAR även ut ett antal andra engelska publikationer vilka kan ha sitt speciella intresse här. Årligen utkommer Key to Understanding Swedish Financial Statements (gemensamt med Sweden Business Report och Affärsvärlden) och the FAR International Omnibus med alla rekommendationer från IFAC, IASC, U.E.C., OECDs riktlinjer för årsredovisningsinformation i multinationella bolag och EG-direktiven i sammandrag. Vid behov utges dessutom Survey of Accounting Practices in Larger Swedish Companies, vilket är en engelskspråkig version av FARs Årsredovisningspraxis i större svenska företag och Swedish Accounting & Auditing. The main laws and standards med bl a översättningen av Bokföringslagen etc (som omtalats i artikeln).

Margareta Damberg, biträdande generalsekreterare på FAR