Beskattning: Noggrann skatteplanering krävs vid företagsköp genom apportemission

Både små och stora företag och deras aktieägare berörs när företagsförvärv sker genom apportemission. På flera punkter saknas både lagstiftning och praxis.

Skattejuristerna Sven-Åke Bergkvist och Gunnar Thuresson berör i denna artikel några skattefrågor i samband med apportemissioner. De diskuterar när skattskyldigheten inträder, om värdepappersskatt skall utgå och hur vinstdelningsskatten skall beräknas.

Genom att skatterättsligt planera emissionerna noggrant kan de största blindskären undvikas.

Flera av de s k utvecklingsföretagen på Stockholms fondbörs gör en stor del av sina företagsförvärv genom apportemissioner. Även om dessa företag blivit något av ”proffs” på tekniken vid apportemission finns det flera viktiga skattefrågor som står obesvarade. Vi skall kort beröra några sådana frågor. Vår huvudavsikt är emellertid att bidra till att fylla den kunskapslucka som området utgör för andra än utvecklingsföretagens specialister.

Redan Fermentas otroligt aktiva uppträdande som företagsköpare motiverar i sig en genomgång av skatteförutsättningarna vid apportemission eftersom bolaget hittills genomfört alla stora företagsköp – Pierrel, ProChim RE och SDS – genom utgivning av egna aktier.

Några andra exempel från senare år på apportemissioner som berört aktiemarknaden är Volvo-Beijer, Pilen-Badhus, NPL-Skrinet och Mainab-Cabanco. Nu senast har det diskuterats att SCA:s förvärv av Svanö skulle genomföras som en apportemission.

Vad är då apportemission? Utgår man från exemplet Volvo-Beijer skulle man kunna säga att från Volvos sida handlade det om att förvärva Beijer med egna aktier som betalning. Men aktieägarna i Beijer förvärvade ju också aktier (Volvo) med egna aktier som betalning. Ser man till de aktiebolagsrättsliga grunderna så handlade det om att Volvo genomförde en aktiekapitalhöjning genom en (riktad) nyemission och att aktieägarna i Beijer härvid betalade nyemissionen med Beijeraktier i stället för kontanter.

När inbetalningen för nyemissionen skall fullgöras med annan egendom än pengar talar man om apport och apportegendom. Beslutet om nyemission skall innehålla särskilda föreskrifter om apport när sådan skall äga rum. Det finns också klara regler om att apportegendomen under inga omständigheter får övervärderas. Här spelar det emitterande bolagets revisorer en stor roll. De skall i särskilt intyg uttala (om det är sant) att apportegendomen inte är övervärderad och att den kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet.

Realisationsvinst vid apport

För aktietecknaren behandlas apporten som byte i realisationsvinsthänseende, d v s som en avyttring av de gamla aktierna och ett förvärv av de nya aktierna.

Det emitterande bolaget avyttrar inte några aktier. Däremot gör bolaget ett förvärv – av de apporterade aktierna – som i realisationsvinsthänseende jämställs med köp.

Vid byte har de skattskyldiga inte alls samma möjlighet som vid en enkel försäljning att genom prissättning bestämma underlaget för realisationsvinstbeskattning. Parterna har således inte möjlighet att ”trycka priserna” för att minska realisationsvinstskatten för aktietecknaren.

Grundregeln för realisationsvinstbeskattning vid byte av aktier är att den bortbytta aktien anses avyttrad för ett belopp motsvarande den nya aktiens marknadsvärde. Den nya aktien anses förvärvad för ett belopp motsvarande den gamla aktiens marknadsvärde.

Exempel:

Aktier i AB X byts bort börskurs för X = 110 kronor

Aktier i AB Y erhålls börskurs för Y = 120 kronor

Kommentar:

Avyttringspris i skattehänseende för X utgörs av marknadsvärdet för Y, d v s 120 kronor. Förvärvspris för Y utgörs av marknadsvärdet för X, d v s 110 kronor. Avyttringspris och förvärvspris vid bytet blir således olika. Detta kan uppfattas som orimligt. Riksskatteverket har därför sedan några år i sina rådgivande anvisningar tillämpat den principen att de nyemitterade aktierna – i detta fall Y – anses anskaffade för ett belopp motsvarande sitt eget marknadsvärde, d v s 120 kronor. Ett exempel på detta är riksskatteverkets anvisning RSV Dt 1984:16 avseende NPL-Skrinet.

När inträder skattskyldigheten

Skattskyldigheten vid realisationsvinstbeskattning inträder normalt när den som avyttrat egendomen erhållit någon del av vederlaget (den s k första kronans princip).

En mycket intressant fråga är när den som deltar i en nyemission genom att apportera aktier skall anses ha erhållit vederlag för avyttringen så att skattskyldigheten inträder. Det verkar inte så troligt att vederlag skall anses ha erhållits redan när beslut om emissionen fattas och eventuell principöverenskommelse om affärens genomförande träffas. Om interimsbevis utfärdas inträder sannolikt skattskyldigheten när dessa överlämnas. Utfärdas inte några interimsbevis inträder i vart fall skattskyldigheten när aktiebreven erhålls.

En annan intressant fråga är vid vilken tidpunkt det emitterande bolaget skall anses ha blivit ägare till de apporterade aktierna på sådant sätt att – om alla förutsättningar i övrigt är uppfyllda – koncernbidrag kan ges mellan bolagen. De gamla aktierna mottas ju som likvid vid en nyemission. Det kan därför synas rimligt att emissionsförfarandet bör ha fortskridit ganska långt innan det emitterande bolaget i detta avseende blir ägare till aktierna. Det finns emellertid ett undantag från reglerna om realisationsvinstbeskattning vid bl a apport. Om realisationsvinstbeskattningen antas hindra en allmänt önskvärd strukturrationalisering kan regeringen helt eller delvis nedsätta skatten. Så var t ex fallet vid samgåendet mellan Volvo och Beijer. Antalet fall där regeringen utnyttjat denna möjlighet är dock mycket få. Besluten är dessutom hemliga vilket gör att det inte går att uttala sig om vilka krav som ställs för att erhålla hel eller partiell skattebefrielse.

Värdepappersskatten

En annan skatt som aktualiseras är den s k värdespappersskatten, d v s skatt enligt den år 1983 införda lagen om skatt på omsättning av vissa värdepapper. Värdepappersskatten utgår med 1 % av vederlaget. Aktier som ges ut vid nyemissioner belastas inte med värdepappersskatt. Då tas i stället den vanliga stämpelskatten (1 %) ut. Värdepappersskatt skall erläggas på omsättning av bl a aktier. Uttrycket omsättning definieras närmare i lagtexten. Det anges att härmed avses köp och byte. Skattemyndighetens inställning är att den avyttring som sker genom apporten är ett köp. Enligt vår mening kan det emellertid hävdas att apporten vid en strikt bedömning inte kan hänföras till köp eller byte. I så fall skulle någon värdepappersskatt över huvud taget inte utgå vid apport av aktier.

Är apporten en s k intern aktieöverlåtelse?

I det enkla fallet när A apporterar sitt företag till AB B mot att A erhåller aktier i AB B innebär detta förfarande att A riskerar att få betala skatt för hela apportvärdet av aktierna i AB A. Om AB A och AB B är fåmansbolag är nämligen stoppreglerna avseende s k intern överlåtelse tillämpliga. Reglerna resulterar i att hela apportvärdet utan avdrag för någon anskaffningskostnad skall tas upp till beskattning av A. Från dessa regler kan man dock få dispens efter ansökan hos riksskatteverket. Dispensgivningen har hittills varit tämligen liberal. Det kan finnas anledning att påpeka att det i första hand är ägarförhållandena (ett fåtal personer äger huvuddelen av aktierna) och inte eventuell börslistetillhörighet som avgör om fåmansbolag enligt denna regel föreligger.

Hur går det med eventuella förlustavdrag i AB A?

Om AB A i nedanstående exempel är ett fåmansföretag vid ingången av det räkenskapsår förlusten görs eller är ett fåmansföretag vid utgången av det beskattningsår då förlusten avses utnyttjas kan rätten till förlustavdrag förloras.

Avgörande är hur ägarbilden i AB A ser ut före apporten jämfört med den ägarbild som finns i AB B efter apporten.

A riskerar att få betala skatt för hela apportvärdet av aktierna i B om A apporterar sitt företag till B mot att A får aktier i B.

Vinstdelningsskatten gynnar apportemissioner

Vid företagsförvärv är det med avseende på vinstdelningsskatten en fördel att göra förvärvet genom apportemission jämfört med att köpa företaget. Vid apportemissioner sker nämligen inte någon förändring av de s k monetära tillgångarna, vilket utgör en komponent i denna skatteberäkning. Sker företagsförvärvet genom självfinansierat köp minskar de monetära tillgångarna i det köpande bolaget. Därmed ökas också underlaget för beräkning av vinstdelningsskatt. Vid kreditköp eller vid lånefinansierat köp ökar i stället de monetära skulderna. Resultatet blir dock detsamma – underlaget för vinstdelningsskatt ökar.

I samband med både köp av företag och förvärv genom apportemission kan summan av de båda företagens totala vinstdelningsskatt minska respektive öka. Minskningen kan bl a ske genom att företagen så småningom ges möjlighet till vinstutjämning mellan sig. En förlust i ett företag kan täckas genom ett avdragsgillt koncernbidrag från det andra. Ökningen av vinstdelningsskatten kan uppkomma bl a genom att det fribelopp om 500.000 kronor företagen var för sig tidigare kunnat använda nu måste delas på två.

Utdelningsavdrag

Den s k Annell-lagen lindrar dubbelbeskattning av aktiebolagens inkomster genom ett särskilt avdrag som beräknas på underlag av lämnad utdelning. Till den del inbetalning för bolagets aktier fullgjorts genom aktieapport medges inte avdrag.

Vi har pekat på flera generella skattefrågor som aktualiseras vid företagsförvärv genom apportemission. Berörda är både små och stora företag liksom bolagens aktieägare. På flera punkter saknas såväl lagstiftning som praxis, vilket gör rättsområdet än mer svårbedömt. I många fall finns dock möjlighet att genom noggrant skatterättsligt planerade emissioner undvika de största blindskären.

Sven-Åke Bergkvist och Gunnar Thuresson, skattejurister vid Industriens Skattebyrå AB i Stockholm