Auktor revisor Gösta Löfström har i två debattinlägg efterlyst ett större engagemang hos de auktoriserade revisorerna för ett bättre skattesystem.
Auktor revisor Göran Tidström, vice ordförande i FARs styrelse och ordförande i FARs skattekommitté, lämnar i denna artikel sina synpunkter på hur revisorskåren bör uppträda i skattedebatten, individuellt och i grupp.
I två debattinlägg, ”Revisorn och skattesystemet”, Balans 2/84 och ”Revisorer – engagera Er för ett bättre skattesystem”, Balans 1/86 har auktor revisorn Gösta Löfström ifrågasatt revisorernas och FARs (bristande?) engagemang för nyskapande lagstiftning på skatteområdet. Han efterlyser initiativ och inlägg i den allmänna skattedebatten i syfte att åstadkomma förnuft och förenkling och uttrycker förhoppningen att hans inlägg skall ge upphov till debatt om hur auktoriserade revisorer skulle kunna bidra till ett förbättrat skattesystem.
Gösta Löfström påpekar att FAR är en remissinstans och därigenom kan ha en viss inverkan i lagstiftningsfrågor. FAR och dess ledamöter borde ta initiativ till nya skatteregler där ”kryphålen” nedbringades och som gav medborgarna en chans att göra rätt för sig efter förmåga. Han ifrågasätter om det inte nu är dags för FAR att i stadgarna ta med en sats i ändamålsparagrafen lydande: ”att främja en sund skattelagstiftning”. Avslutningsvis framhåller Gösta Löfström att han anser det självklart att de auktoriserade revisorerna har ett särskilt ansvar till initiativ rörande skattelagstiftningen. Kunskapen förpliktigar.
Skilj mellan tre frågor
Gösta Löfströms uppmaning kan verka övertygande, men innan enskilda revisorer eller FAR kastar sig in i debatten bör dennas olika dimensioner beaktas. Skattedebatten handlar enligt min uppfattning främst om tre frågor.
Den första är hur stort det totala skatteuttaget kan och bör vara. Den andra är hur skatterna, när de väl har bestämts till sin totala omfattning, bör tas ut. Den tredje är valet av skatteteknisk lösning för att nå de syften som formulerats i de första två delfrågorna.
Det är uppenbart att de två första frågorna innehåller betydande element av politiska värderingar, medan den tredje frågan kan diskuteras och analyseras från mer objektiva grunder. Jag delar Gösta Löfströms uppfattning att det vore värdefullt om skattekunniga revisorer engagerade sig i debatten. Det är dock viktigt att revisorernas engagemang sker i sådana former att de politiska undertoner som mestadels finns i skattedebatten inte gör intrång på den objektiva analys som alltid bör känneteckna en auktoriserad revisors agerande.
Om då enskilda revisorer är välkomna i debatten, vilken roll skall FAR spela? Som Gösta Löfström påpekar ägnar FAR och dess skattekommitté mycket tid åt remisser. FAR tar också egna initiativ till förändringar när tekniska ofullkomligheter i skattesystemet uppdagas. Så skedde exempelvis i våras då FAR förordade ett antal ändringar beträffande vinstdelningsskatten, vilka sedermera i allt väsentligt beaktades i den översyn av lagstiftning som nu genomförts. Vidare har FAR tillsammans med SRS regelbundna möten med Riksskatteverket, representerat av verkets generaldirektör och dennes närmaste medarbetare, där alla typer av praktiska och principiella problem med den nuvarande lagstiftningen tas upp till diskussion.
Var står FAR?
Grunden och inriktningen av FARs ställningstaganden i principfrågor har belysts i en artikel av Björn Markland och Margareta Damberg i Balans 9/84. Bl a har framhållits att en ståndpunkt som framförs av FAR måste kunna betraktas som ett väl avvägt uttryck för en ledamotsopinion. Vad gäller politiska värderingar sägs att FAR inte skall undvika frågor med politisk anknytning, men att FARs yttranden skall vara partipolitiskt fristående. Med dessa utgångspunkter säger det sig självt att det inte är möjligt för FAR att uttala sig i frågor som avser storleken på den totala skattebördan eller fördelningen av denna. Typiska frågor som FAR har att behandla är enligt Markland/Dambergs artikel:
frågor som direkt påverkar ledamöternas professionella verksamhet,
frågor där de auktoriserade revisorernas specialistkompetens gör att FAR kan identifiera förbisedda konsekvenser av olika förslag samt
frågor som berör ledamöterna i deras egenskap av företagare.
På vilket sätt agerar då FAR i skattefrågor inom ramen för de ovan diskuterade riktlinjerna? Under 1986 har skattekommittén bl a arbetat med den tidigare nämnda översynen av vinstdelningsskatten, med frågan om ersättning för rättegångskostnader i skattemål, vidare med den i föregående nummer av Balans presenterade anvisningen för God sed vid biträde med upprättande av självdeklaration samt med frågan om revisorns roll som ombud i skatteprocess. Aktuella projekt innefattar bl a frågan om avdragsrätt för framtida utgifter (jämför bl a Sven Almqvists anmälan av Per Thorells avhandling på annan plats i detta nummer) samt kopplingen mellan skatterätt och civilrätt.
Inga politiska värderingar
Det är min uppfattning att FAR, särskilt i skattefrågor, bör avstå att ta ställning i frågor som till stor del grundas på politiska värderingar. Vidare bör FAR koncentrera sin uppmärksamhet på i första hand företagsbeskattningen. FAR bör fortsätta att driva frågan om ett rent tekniskt bättre skattesystem. Med tanke på att de politiska inslagen i skattedebatten är mycket tunga finns det goda skäl för att FAR även i fortsättningen ålägger sig en viss restriktivitet i uttalanden som berör denna debatt.
Icke desto mindre är det självklart att FAR och i första hand skattekommittén skall följa, och följer debatten om skattesystemets utveckling. Personligen ser jag med optimism på de förslag till förenkling av skattesystemet som nu framförs av såväl regering som näringslivsorganisationer. Som exempel kan nämnas statssekreterare Erik Åsbrinks uttalade ambitioner om ett enkelt och robust skattesystem samt det förslag som kvartetten Lindencrona, Mattson, Ståhl och Bröms presenterat på uppdrag av Saco. Det framstår som om Gösta Löfström kan vara på väg att bli hörsammad.
Det synes föreligga en allmän samstämmighet om önskvärdheten att åstadkomma reella förenklingar av skattesystemet, även om det självfallet är en mycket lång väg kvar att vandra. Även om några initiativ till alternativa förslag till nytt skattesystem inte är att förvänta från FAR är det naturligt att FAR observerar och påtalar eventuella skattetekniska och företagsekonomiska negativa effekter av de förslag som framläggs när de blivit så konkreta att en dylik bedömning är möjlig.
Engagera sig i debatten
FAR har således att iaktta en viss restriktivitet i sitt agerande på skatteområdet. Inget hindrar emellertid att enskilda revisorer engagerar sig i debatten och inte bara påtalar ofullkomligheter i systemet utan även presenterar förslag till nytänkande. Tvärtom vore ett dylikt engagemang välkommet i samhällsdebatten. Det skulle förhoppningsvis ge idéer om infallsvinklar och frågor där FAR kan och bör agera. I likhet med Gösta Löfström ser jag fram mot debattinlägg från revisorskåren innehållande konkreta problemområden och förslag till förbättringar. Om vi engagerar oss i debatten och därvid demonstrerar hög kunskap i skattefrågor kombinerat med den objektivitet som alltid bör känneteckna en auktoriserad revisor kommer vår medverkan i arbetet med att utforma ett bättre skattesystem att bli efterfrågad.
Göran Tidström, auktor revisor, vice ordförande i FARs styrelse och ordförande i FARs skattekommitté