Aktuellt: Höga ambitioner, men svårt experimentera med årsredovisningar

”Företagen är ambitiösa och vill leva upp till den nivå som är aktuell standard för årsredovisningar. Men det kan vara svårt att experimentera utanför dessa ramar.”

Det konstaterar man på ett av de företag som specialiserat sig på att ta fram årsredovisningar.

För de stora företagen är anpassningen till internationell standard ett problem. Det är svårt att göra de svenska bokslutsdispositionerna begripliga för utländska analytiker.

Årsredovisningen har blivit en allt viktigare del av företagspresentationen – särskilt för bolag med internationell inriktning. I takt med detta har det också vuxit fram företag som specialiserat sig på att ta fram årsredovisningar. Balans har talat med några sådana bolag och även med beställarna.

”Arbetet med årsredovisningen ska nu vara i full gång”, säger Christer Gladh, f d näringslivschef för Sydsvenska Dagbladet som nu startat egen verksamhet (Christer Gladh Information AB, CGI). Han producerar ca 7 årsredovisningar per år.

Christer Gladh: ”För företag med bolagsstämma i mitten av maj bör textdelen i årsredovisningen vara klar i slutet av februari. Då finns det hyggligt med tid att skicka runt manuset på remiss inom företaget innan det skickas till tryckeriet.”

Själva tidsplaneringen tycks vara likadan såväl hos företag med ”egenproduktion” som hos företag specialiserade på att framställa årsredovisningar.

Redan tidigt på hösten börjar man skissa på idéer. I november/december tas textmassan fram i huvudsak. Den finslipas i januari/februari samtidigt som sifferdelen plockas fram.

Christer Gladh: ”En klar målsättning, med fastställda deadlines, underlättar arbetet oerhört mycket. Utan sådan är det risk för underskattning av tidsåtgången. Framställningen av diagram kan t ex många gånger vara problematisk och försenar då hela årsredovisningen. Tryckeriet behöver normalt också ha en månad på sig.”

”En del företag vill bara ha hjälp med textdelen. Andra vill ha en totalentreprenad med formgivning och layout. Ambitionsnivån är dessutom väldigt olika”, säger Christer Gladh.

För ett bolag som självt deltar aktivt i arbetet och lämnar gott underlag för årsredovisningen ligger tidsåtgången på ca 100 timmar för en årsredovisning på 30-talet sidor. Med sämre underlag ökar tidsåtgången drastiskt, till 200–300 timmar.

Olika mål

Hexagon är ett bolag med ambitiös målsättning för årsredovisningen. Den är inte bara till för aktieägarna. Hexagon består av ett stort antal små företag och årsredovisningen används ofta för att visa dotterbolagens samhörighet med en stor börsnoterad koncern med finansiella muskler.

”Jag börjar fundera på nästa årsredovisning redan på vårkanten – efter bolagsstämman, säger Jan Wäingelin, Hexagons informationschef. Han fortsätter: ”Tidigt på hösten tar jag kontakt med den byrå vi brukar anlita. Textmassan svarar vi själva för – administration och produktion svarar byrån för.

Vi vet ganska väl vad vi vill och för en löpande dialog med byrån som tar fram skisser till det vi pratat om. Språket ska vara enkelt. Belopp ska brytas ned till fattbara enheter t ex i relation till antalet anställda eller antalet aktier. Det är också viktigt att läsaren känner igen sig från år till år – det skall finnas kontinuitet. Därmed inte sagt att årsredovisningen ska vara likadan. Olika områden inom bolaget kan lyftas fram och betonas olika hårt år till år,” säger Jan Wäingelin.

Proventus svarar för årets märkligaste årsredovisning. Den är tjock som en bok, har stor stil och massor av bilder. Omdömena om den är mycket skiftande.

Proventus innehåller bl a Kosta–Boda och Guldsmedsaktiebolaget – två bolag där design är väsentligt. ”Vi tycker det är viktigt med en estetisk profil på det vi gör – även årsredovisningen”, säger Michael Kamras, vVD. Årsredovisningen har kostat 1 Mkr att ta fram för drygt 10.000 exemplar.

Michael Kamras: ”Det kan tyckas oproportionerligt dyrt, men vi vill göra en årsredovisning som också ger anknytning till vår affärsstil – lite okonventionell. Vi har också fått många positiva reaktioner från folk som normalt inte läser årsredovisningar.

Hexagon vill ha kontinuitet i sin årsredovisning – Proventus tvärtom. Michael Kamras: ”Vår årsredovisning ska komma som en spännande överraskning. Om folk börjar undra: Vad kommer Proventus med i år?”, då har vi lyckats.

BNL (Bergström, Nissen-Lie) är PR-konsulter och noteras på OTC-listan. BNL gör 6–7 årsredovisningar varje år. ”Vi har i allmänhet stor frihet när vi sätter igång arbetet på hösten. Det händer dock att vi får backning när vi lanserar nya idéer eller är alltför öppna”, säger Hans Westerberg, tidigare börskommentator på Veckans Affärer, nu ansvarig för finansiell information och investor relations hos BNL.

Hans Westerberg tror att det skiljer mycket i pris mellan dels olika informations/PR-företag sinsemellan dels mellan denna kategori och renodlade reklamföretag. ”Ett gott råd är att ta in offerter från olika företag”, säger han.

Hans Westerberg: ”Företagen är normalt ambitiösa och vill leva upp till den nivå som är aktuell standard. Checklistor från Aktiespararna och Finansanalytikerna följs noggrant. Däremot kan det vara svårt att experimentera utanför dessa ramar. Ett problem är också att många företag inte har riktigt klart för sig vem årsredovisningen riktar sig till. Många bolag satsar exempelvis hårt på bildmaterialet i årsredovisningen. Ofta skulle det passa bättre in i en företagsbroschyr.”

”Det är ju inte heller alldeles självklart att målgruppen för årsredovisningen behöver vara densamma år efter år. Även bland börsnoterade företag finns det många där det inte händer så mycket. Då skulle årsredovisningen med olika specialteman ena året kunna rikta sig till aktieägarna, nästa år till de anställda och tredje året kanske till kunderna”, säger Hans Westerberg.

Internationell anpassning

Ett ytterligare problem – åtminstone för de stora företagen – är anpassningen till internationell standard. Svenska storföretag har varit flitiga gäster på den internationella kapitalmarknaden de senaste tio åren. De stora obalanserna i Sveriges ekonomi har tvingat företagen att låna utomlands i samband med större investeringar.

Av denna anledning har många introducerat sig på utländska börser. För närvarande finns 19 storföretag noterade utomlands.

Detta har i sin tur lett till ökade krav på bolagens årsredovisning och framför allt på en internationalisering av den.

Arbetsgången

Balans har talat med nio storföretag hur de går till väga när årsredovisningen arbetas fram. Arbetsgången är påfallande lika:

Flertalet bolag ser en mycket bred målgrupp för årsredovisningen: Aktieägare, investerare, anställda, kunder och leverantörer.

Utlandsmarknaderna finns med redan i planeringen av den svenska årsredovisningen. Ofta översätts den sedan rakt av. Översättningen sker av externa konsulter huvudsakligen till s k mid-atlantic – en amerikaniserad engelska. Det största problemet är att göra de svenska bokslutsdispositionerna begripliga för utländska analytiker.

”Vi försöker så långt som möjligt anpassa oss till US GAAP”, säger Harry Johansson, ekonomidirektör på Ericsson. ”Vi förklarar olika möjligheter till bokslutsdispositioner i not och beskriver hur resultatet efter skatt hade blivit med amerikanska metoder. Den amerikanska börsstyrelsen SEC kräver också uppgifter utöver de som finns i årsredovisningen. För det ändamålet gör Ericsson ett särskilt häfte s k 20-F.”

Andra bolag skickar med en särskild bilaga om svensk redovisningspraxis.

”Anpassningen till amerikanska regler är normalt bra. Däremot är det många som tar lätt på EGs regler”, säger Christer Gladh.

EG kräver bl a att bolagen anger sina marknadsandelar samt omsättning och resultat fördelat på geografiska områden.

Ett stort problem för de flesta är prognosernas utformning. Spruckna prognoser blir allt som oftast föremål för stämning i USA. Resultatprognosen läggs därför ofta i en dimridå eller ges inte alls. Pharmacia är ett undantag och lämnar en ganska detaljerad prognos. ”Det är riktigt, men vi garderar oss i stället för t ex större valutakursförändringar i prognosen”, säger Weine Neidemo, ansvarig för ekonomisk planering och kontroll.

Handelsbanken har en helt annan målgrupp för sin internationella årsredovisning än andra företag. Handelsbanken har inga utländska ägare – inte ens några fria aktier. Årsredovisningen används i stället vid kundträffar och i kontakter med myndigheter. ”Det finns alltså inte några speciella krav på utformningen. Den svenska standarden står sig bra vid en internationell jämförelse. Våra utländska dotterbolag får dock större utrymme i den engelska versionen – på bekostnad av de svenska dotterbolagen”, säger Mats Edenhammar, huvudansvarig för årsredovisningen på Handelsbanken.

De stora företagen översätter den svenska årsredovisningen rakt av. Men det är inte nödvändigt för mindre företag. ”Jag tycker det är helt i sin ordning att göra en kortversion eller summary av årsredovisningen. Det blir betydligt billigare. Utlänningar har t ex knappast intresse av att få hela fastighetsinnehavet specificerat i ett fastighetsbolag”, säger Hans Westerberg.

Det gäller också att tänka efter före med bilderna om årsredovisningen ska användas internationellt. I ett arabland blev en representant stoppad för att han hade obscena bilder med sig. Det var SCAs årsredovisning med bilder bl a på en kvinna med inkontinens-besvär.

Björn Davegårdh