När sprinten slås ur aktiebörsens regelsystem sprider sig verkningarna över hela finansmarknaden. Efter 200 år avskaffar nu London-börsen systemet med fast courtage, ”fixed commissions”. Det resulterar bl a i en helt ny företagsstruktur – inte bara bland börshandlarna utan också på finans- och kapitalmarknaderna.
På Finforum berättade Londonbörsens chef, Jeffrey Knight, om avregleringen och dess konsekvenser. Londonbörsens förvandling är en del av en internationell utveckling.
Hittills har London-börsen haft en fast struktur med två typer av aktörer: ”Agencies”, mäklare med den direkta kundkontakten, och ”dealers”, som svarar för handeln på börsgolvet.
Företagsformerna har närmast motsvarat advokat- eller revisionsbyråernas med mäklare som partners och utan utomstående ägare. Spelregler och börsetik har upprätthållits genom frivilliga regelsystem och ”social kontroll”.
Förändringarna började redan i maj 1975 när USA-börserna avreglerades.
1979 avskaffades den brittiska valutaregleringen.
1983 kom ett nytt steg i regeringen Thatchers politik för fri konkurrens: Börsstyrelsen och regeringen kom överens om att ”fixed commissions” skulle bort.
”Och nu kommer Big Bang”, berättade Jeffrey Knight. ”Vi står mitt i förberedelserna för en rad av förändringar, som får sina huvudsakliga effekter i oktober 1986, när vi byggt upp de datasystem och rutiner som krävs.”
Det första steget är alltså fri och förhandlingsbar prissättning i stället för ”fixed commissions”.
Skärpt konkurrens leder till nya förändringar. För att behålla lönsamheten måste mäklarna gå in på bredare områden och satsa på andra verksamheter än de traditionella.
Den gamla företagsstrukturen bryts upp. Gränsen mellan ”agencies” och ”dealers” försvinner. Båda typerna av tjänster hanteras i samma företag.
Nya ägarformer
Samtidigt kommer nya ägarformer. De integrerade börsmäklarföretagen får banker, finansinstitut och investmentföretag som ägare.
Utvecklingen går snabbt mot stora konglomerat, ”finansvaruhus”, som tillhandahåller allehanda finansiella tjänster. Skillnaden mellan ”investment banks” och ”commercial banks” försvinner.
En annan effekt är att amerikanska mäklarföretag – åtskilliga redan etablerade i London – kan börja agera på Londonbörsen i direkt konkurrens med de betydligt ”småskaligare” engelska kollegorna.
Livligare börs
Allt detta resulterar i en livligare, mer informerad marknad, ansåg Jeffrey Knight:
”Man kan fråga sig om det kommer att finnas någon aktiebörs i framtiden, när t ex Reuters förmedlar all nödvändig information och när man kan handla med hjälp av den nya informationsteknologin. Men jag tror att börsen består – vem skulle annars betala min lön?”
”Börsen behövs, bl a därför att någon måste formulera och kontrollera de regler som gäller för notering av bolag på börsen, sade Jeffrey Knight.
Nya regler
Avregleringen leder paradoxalt nog till nya regler. Börsmäklarföretagen måste t ex registreras och licensieras. Informella hedersregler måste ersättas med formella bestämmelser.
Också Storbritanniens EG-medlemskap har haft effekter på bl a bolagslagstiftning och börsregler i form av EG-kommissionens ”instruktioner” till den engelska regeringen.
”Internationella revisionsbyråer har en utjämnande och kvalitetshöjande effekt. Företag i Storbritannien, Holland, Danmark och Sverige behöver inte vara oroliga. Där är standarden på den finansiella informationen hög. Man har stort internationellt förtroende och har aldrig haft några problem.”
Ökad internationalisering
Avreglering och omstrukturering går hand i hand med internationaliseringen av aktiehandeln. Det skapar behov av en internationell standard framförallt för redovisning och information från börsföretagen.
”Men det är inte säkert att standarden höjs till den nivå där de mest avancerade länderna befinner sig”, ansåg Jeffrey Knight. ”Standards kanske stannar på genomsnittsnivån i stället för att höjas till toppnivån.”
New York-börsens höga krav på information har avskräckt många utländska storföretag från att gå in där. Men här kan det komma en liberalisering i samband med att USA, Storbritannien och Kanada kommer överens om gemensam registrering av börsbolag i de tre länderna.