Med den nya disciplinnämnden tar FAR aktiv del i saneringsverksamheten, vilket är en betydelsefull förtroendeskapande åtgärd, hävdar nämndens förste ordförande justitierådet Bengt Hult:
”Kan man markera kraftigare vilken vikt man fäster vid god sed?”
Disciplinnämnden har hittills bara haft tre sammanträden och Bengt Hult är mycket försiktig när det gäller att dra slutsatser. Men en sak är han säker på: nämnden ska inte dra några gränser mot Kommerskollegiums dömande verksamhet. Tvärtom kommer man att noga följa den och redan har man beslutat ta upp ett KK-ärende för att undersöka om det finns anledning till disciplinära åtgärder även från FARs sida.
Bengt Hult är justitieråd, nyss pensionerad ordförande i Högsta domstolen. Han har dessutom varit sekreterare i strafflagberedningen, ordförande i Arbetsdomstolen och under 11 år vice ordförande i Pressens Opinionsnämnd, tidningarnas och journalisternas hedersdomstol.
Från och med 1 mars 1985 är han den förste ordföranden i FARs nybildade disciplinnämnd och dess ende ledamot som inte är auktoriserad revisor.
Nämnden ska enligt sin arbetsordning ”ta befattning med frågor om disciplinärt ingripande” mot FAR-medlemmar och kan besluta om uteslutning ur föreningen, varning eller erinran. Kort sagt, Sveriges revisorer har liksom advokater och journalister fått ett privaträttsligt sanktionssystem.
Minst sex sammanträden om året ska disciplinnämnden hålla: hittills under det första året har man hållit tre men utan fallande domar i några huvudfrågor. Däremot har en anmäld revisor fått en erinran för att han inte ”lojalt nog” deltog i utredningen av ärendet.
”Om nämnden ska kunna fungera rättvist och effektivt krävs ordentliga utredningar”, säger dess förste ordförande. ”Ty även om den anmälde revisorn har rätt att personligen framföra sina synpunkter vid nämndsammanträdet förekommer inga förhör utan alla utredningar sker genom skriftväxling.”
Förutom ordföranden själv är samtliga ledamöter i disciplinnämnden alltså auktoriserade revisorer. Men det tror Bengt Hult inte ska leda till alltför stort överseende med eventuella överträdelser av yrkesetiken:
”Erfarenheterna visar i stället tvärtom att ’hemmadomarna’ nästan blir strängare än de utomstående. Revisorerna utgör så vitt jag kan se inget undantag. De har höga krav på god sed och är väl medvetna om vikten av att allmänhetens förtroende både vinns och bevaras.”
Att, som FAR nu gör med sin disciplinnämnd, ta aktiv del i saneringsverksamheten är en betydelsefull förtroendeskapande åtgärd, menar Bengt Hult:
”Kan man markera kraftigare vilken vikt man fäster vid god sed? Själv har jag stor respekt för revisorerna och deras verksamhet och är väl medveten om hur viktigt det är att den håller hög standard.”
Disciplinnämndens arbete kan också mycket väl bidra till den fortsatta utvecklingen av god sed:
”Det handlar ju i stor utsträckning om att pröva och dra gränser. Den samlade erfarenheten av en sådan verksamhet har visat sig mycket nyttig för både advokater och journalister.”
I Pressens Opinionsnämnd har man på senare tid kunnat se hur tidningssidan i allt högre grad låter jurister sköta den förberedande skriftväxlingen. En del av reglerna ger dessutom ett mycket brett utrymme för olika tolkningar från fall till fall. Finns det liknande tendenser i FARs disciplinnämnd?
”Verksamheten ligger ju i sin linda och min erfarenhet av den är alltså ytterst begränsad men jag tror ändå inte på en sådan utveckling. FARs regler är hanterliga; jag har i varje fall inte hittills stött på någon svårhanterlig. Inte heller verkar behovet av något juridiskt ombudssystem särskilt stort. Revisorerna har inga svårigheter att tala för sin sak. Och vem skulle väl kunna göra det bättre?”
Däremot kan Bengt Hult mycket väl tänka sig att disciplinnämnden i en del fall kommer att användas som ett test innan anmälare bestämmer sig för en rättslig process.
Det finns ju redan en dömande instans för revisorerna, nämligen Kommerskollegium. Kommer disciplinnämnden att dra några gränser mot dess verksamhet?
”Nej, inte som jag kan se. Disciplinnämnden har som återkommande uppgift att noga följa Kommerskollegiums verksamhet på den här fronten. Och redan vid vårt andra sammanträde beslöt vi att ta upp ett KK-ärende för att se om det också finns anledning till disciplinära åtgärder från FARs sida.”
Lars Bringert