Redovisning: Redovisning av minoritetsintresse i dotterföretags resultat och kapital

I detta nummer av Balans presenteras ett av FARs redovisningskommitté utarbetat utkast till ny lydelse av avsnitt 4 i rekommendation nr 11, vilket behandlar redovisning av minoritetsintresse. Utkastet kommenteras här av en av kommitténs ledamöter, auktoriserade revisorn Lennart Huldén, Hagström & Sillén AB, Göteborg.

Enligt en sedan länge allmänt tillämpad praxis i Sverige görs koncernredovisningen på så sätt vad avser minoritetens andel att i koncernresultaträkningen insättes en sista avgående eller tillkommande post motsvarande minoritetens andel i nettoresultatet. I koncernbalansen redovisas som en separat post minoritetens andel i dotterföretagets beskattade eget kapital. Minoritetens andel i bokslutsdispositioner resp de obeskattade reserverna redovisas således ej på annat sätt än möjligen som en kompletterande upplysning i en not.

Det är svårt att finna något rationellt motiv – möjligen med undantag för praktiska överväganden – för att beakta minoritetens andel i det beskattade kapitalet men ej i det obeskattade. Ur principiell synvinkel bör de ju i det här sammanhanget vara helt jämförbara.

Nackdelarna med vår nuvarande redovisning blir speciellt uppenbara vid delavyttringar av dotterbolag (”avknoppningar”). I en artikel i Balans nr 10 1983, ”Vad händer i koncernredovisningen när ett dotterbolag avyttras”, har jag med olika sifferexempel försökt visa vilka underligheter som kan uppstå. Sammanfattningsvis visar exemplen i artikeln att en delförsäljning av mellan 1 och 49 % av aktierna normalt leder till en överskattning av realisationsresultatet. De obeskattade reserverna ligger ju kvar i sin helhet i koncernbalansen trots att en del därav har sålts till minoriteten.

Vår nuvarande praxis för redovisning av minoritetsandelar har hittills fungerat någorlunda tillfredsställande. Anledningen härtill är nog att minoritetsandelarna i allmänhet varit små samt att utförsäljning av delar av dotterbolag varit sällsynta. Situationen har emellertid de senaste åren förändrats radikalt. Utförsäljning av delar av dotterbolag, s k avknoppningar, har blivit populärt i och med OTC-marknadens tillkomst.

Detta har gjort att FARs redovisningskommitté ansett att det nu finns anledning att ompröva våra redovisningsprinciper när det gäller redovisning av minoritetsandelar. Vi har därför omarbetat avsnittet om minoritetsandelar i rekommendation nr 11 om koncernredovisning. Den omarbetade texten presenteras här intill och är att betrakta som ett utkast till rekommendation, innebärande att det är en produkt som ej varit föremål för behandling utanför redovisningskommittén. FARs styrelse har således ännu ej tagit ställning till innehållet.

Intressebolag

Det nu framlagda rekommendationsutkastet löser problemet med delavyttringar av mellan 1 och 49 % av dotterbolag. Däremot medger det inte en rättvisande redovisning av realisationsresultatet, då så många aktier i ett dotterbolag säljs att dotterbolaget övergår till att bli ett intressebolag. Som jag visat i den tidigare åberopade artikeln i Balans 10/1983 leder dessa försäljningar ofta till en underskattning av resultatet; alla intjänade vinstmedel och obeskattade reserver försvinner ju ur koncernbalansen trots att en del därav belöper på det tidigare moderbolagets kvarvarande aktieinnehav.

För att åstadkomma en rättvisande redovisning även i dessa situationer krävs en övergång till att redovisa intressebolag enligt den s k kapitalandelsmetoden (equity method). Man kanske då också skulle kunna stävja det allt vanligare ofoget att sälja ut 51 % av förlustdöttrar för att slippa konsolidera dem.

Dessa skäl samt det förhållandet att det blivit allt vanligare att börsbolagen köper upp 25 %-iga andelar i varandra har föranlett redovisningskommittén att påbörja en omarbetning av vårt nuvarande utkast till rekommendation om andelar i intresseföretag, vilket aldrig fått fullt genomslag i företagens redovisningar. Vi avser att inom kort publicera ett utkast som kommer att följa den internationella utvecklingen och öppna vägen för en redovisning i koncernredovisningen av intressebolag enligt kapitalandelsmetoden.

Redovisning i koncernresultaträkningen

Redovisningen av minoritetens andel kan i koncernresultaträkningen göras på flera olika sätt, vilket framgår av nedanstående exempel. Exemplet visar tre olika sätt, på vilket ett dotterbolag, i vilket minoriteternas andel är 20 %, kan intagas i koncernresultaträkningen (se figur 1).

Både alternativ I och II måste anses fullt acceptabla. Alternativ I är dock ganska svårläst genom att bokslutsdispositionerna och skatten bruttoredovisas. Inom kommittén har vi föredragit en nettoredovisning enligt alternativ II, varför vi valt att rekommendera denna lösning.

En nettoredovisning av bokslutsdispositionerna medför emellertid den nackdelen att läsaren ej kan följa vilka bokslutsdispositioner som belöper på minoriteten och därmed ej heller kan kontrollera att förändringen enligt resultaträkningen överensstämmer med förändringen enligt balansräkningen.

Om därtill kommer att minoritetens andel i de olika obeskattade reserverna redovisas i en klumpsumma i koncernbalansen uppstår en ytterligare olägenhet genom att det ej går att få avstämning mellan å ena sidan de ackumulerade överavskrivningar, som redovisas i noten till materiella anläggningstillgångar, och å andra sidan dem som redovisas under obeskattade reserver i balansräkningen. De senare omfattar ju enbart majoritetens andel medan minoritetsandelen ligger dold i en klumpsumma tillsammans med lagerreserver, investeringsfonder m m. För att undvika dessa olägenheter har vi i de tekniska anvisningarna rekommenderat att minoritetens andel i de olika bokslutsdispositionerna specificeras i en not till koncernresultaträkningen. Likaså bör minoritetens andel i de olika slagen av obeskattade reserver specificeras i en not till koncernbalansen. Om bokslutsdispositionerna och antalet obeskattade reserver är omfattande kan det ofta vara lämpligt att redovisa dem i en enda summa såväl i resultaträkningen som i koncernbalansen – dock uppdelad på majoritet och minoritet i koncernbalansen – och i stället lämna en fullständig specifikation i notapparaten. Noterna kan förslagsvis ställas upp enligt följande (se figur 2 och 3). Dock bör observeras att noterna även måste innehålla motsvarande uppgifter för jämförelseåret.

I koncernresultaträkningen återfinnes således under Bokslutsdispositioner ett enda belopp, nämligen majoritetens andel, d v s 800 i ovanstående exempel.

I koncernbalansen återfinnes beloppet 2.900 under Obeskattade reserver samt 460 under Minoritet som andel av obeskattade reserver.

Totalsumman för de ackumulerade överavskrivningarna, 960 respektive 600, skall stämma med de ackumulerade överavskrivningar som eventuellt redovisas i not till motsvarande tillgångsposter.

Man kan diskutera huruvida det kan anses vara i överensstämmelse med god redovisningssed att på det här sättet redovisa samtliga bokslutsdispositioner i en enda post i resultaträkningen. Enligt bokföringslagen skall de ju redovisas var för sig. Inom FARs redovisningskommitté ser vi emellertid ingen anledning att försöka motarbeta den utveckling som redan är på väg och som innebär att allt fler sammanslagningar görs i balans- och resultaträkningarna samtidigt som notapparaten utökas med specifikationer. Detta kan ofta bidra till att öka överskådligheten; i synnerhet som bokslutsdispositionerna tenderar att öka i antal och uppta en orimligt stor del av utrymmet i resultaträkningen. Bokföringsnämnden har ju bäddat för en utveckling i denna riktning när man i anvisning nr 13 uttryckligen medgivit att vissa poster, bl a avskrivningar och investeringsfondsavsättningar, specificeras i not. Bokföringsnämnden har för övrigt som svar på en förfrågan från Näringslivets Börskommitté uttalat att såväl bokslutsdispositioner som obeskattade reserver kan specificeras i not till resultat- och balansräkningen.

Koncernens finansieringsanalys

Den rekommenderade nettometoden för resultaträkningen (alt II) ställer till med ett litet problem vid upprättande av koncernens finansieringsanalys. För att få fram ”internt tillförda medel” utgår man ju normalt från resultat före bokslutsdispositioner från vilket belopp man sedan drar skatten.

Om man utgår från beloppen i alternativ II ovan ter det sig naturligt att beräkna internt tillförda medel till 1.600 genom att reducera resultatet före bokslutsdispositioner, 2.000, med den redovisade skattekostnaden 400. Man har då ramlat ner i en av koncernredovisningens många fallgropar och kommer att finna att det uppstått en differens i finansieringsanalysen på 100. För att undvika denna differens måste beloppet 100 insättas som en separat avdragspost bland internt tillförda medel, lämpligen kallad ”minoritetens andel av skatt”.

Övergångsproblem

Den nu föreslagna ändringen av hittillsvarande praxis kan komma att innebära en ganska stor förändring för vissa koncerner. Vi har därför ansett det angeläget att ange hur omläggningen bör göras. Speciellt gäller det det tyvärr nog ganska vanliga fall då man tillämpat den metoden att eliminera anskaffningskostnaden för dotterbolagsaktierna även mot den del av de obeskattade reserverna som belöper på minoriteten. I de Tekniska anvisningarna under rubriken Övergångsproblem har anvisats hur denna situation kan hanteras. Den rekommenderade lösningen innebär att den ursprungliga förvärvsanalysen omarbetas samt att goodwillvärden och andra koncernmässiga övervärden upptas till de planenliga restvärden som skulle ha framkommit om metoden använts redan tidigare år.

I rekommendation nr 11 anges som en övergångsregel vid införande av förvärvsmetoden att det bör kunna accepteras att avskrivning på goodwillvärden startas det år då övergången till förvärvsmetoden sker. Med samma milda syn på övergångsproblemen då det gäller att redovisa minoritetens andel i obeskattade reserver bör också kunna accepteras att avskrivning på eventuellt uppjusterade goodwillvärden eller andra övervärden påbörjas först under övergångsåret. En förutsättning härför bör dock vara att de uppjusterade koncernmässiga värdena motsvaras av verkliga värden.

Avslutning

Som kanske framgått av ovanstående är det inte helt problemfritt att särredovisa minoritetens andel i bokslutsdispositioner och obeskattade reserver. En hel del tekniska svårigheter kan uppstå. Inom FARs redovisningskommitté har vi emellertid ansett redovisningssättet så överlägset i jämförelse med nuvarande praxis att vi trots de praktiska svårigheterna föreslår att redovisningssättet bör tillämpas av alla koncerner. Det ligger emellertid som alltid i sakens natur att man kan fortsätta med tidigare tillämpad redovisning om minoritetsintresset är helt obetydligt och därmed en övergång till nu föreslagen redovisning ej märkbart skulle förändra bilden av koncernens resultat eller ställning.

Lennart Huldén, auktoriserad revisor, Hagström & Sillén AB, Göteborg