Handeln mellan Sverige och Taiwan utvecklas stadigt.
I denna artikel skriver advokat Erik af Petersens att nyckeln till framgång i affärer med länder i Fjärran Östern ligger i kunskapen om kultur, människor och marknad.
Vilka typer av affärsutbyten som förekommer med Taiwan, hur affärskontakter kan etableras, hur skatteförhållandena är, vilka etableringsformer som kan väljas och hur immateriella rättigheter kan skyddas är andra frågor som behandlas.
När intresset de senaste åren fokuserats mot People’s Republic of China, i dagligt tal vad vi kallar Kina, kan det vara av intresse att informera om den ekonomiska potentialen hos och hur marknaden fungerar i Republic of China, eller Taiwan, för att undvika förväxling mellan de båda länderna.
Handeln mellan Sverige och Taiwan utvecklas stadigt och den genomsnittliga ökningen i procent per år mellan 1977 och 1984 är för importen 23 % och för exporten 32 %. Jag skall i fortsättningen undvika att tynga framställningen med siffror och diagram utan försöka koncentrera mig på information som kan vara till nytta för den som överväger att inleda affärssamarbete med Taiwan.
Som alltid vid affärer med länder i Fjärran Östern gäller att kunskapen om kultur, människor och marknad är nyckeln till framgång. En aldrig så bra produkt är svår att marknadsföra om ej kunskapen om dessa faktorer finns.
Kultur, människor och marknad
I Taiwan sker umgänget mellan affärsmän enligt regler omfattande frågor som är allmänna och vida, ned till specifika och detaljerade. Jag vill dock klart framhålla att intrycken inte alltid är entydiga. Av framställningstekniska skäl kommer jag att göra mig skyldig till vissa generaliseringar, vilket givetvis icke innebär att jag är omedveten om att frågor kan vara mer komplexa än vad jag här framställer dem.
Taiwanesen själv kallar sitt land Republic of China men accepterar även att man använder namnet Taiwan. Det vi vanligtvis förknippar med Kina kallas i Taiwan omväxlande Mainland China, Communist China eller, med sitt officiella namn, Peoples’ Republic of China. Taiwaneserna har en mycket utpräglad nationalkänsla och det är en oförlåtlig blunder att blanda ihop nationalitetsbegreppen, vilket för en ovan svensk kan vara lätt. Som exempel kan jag nämna att t o m Invandrarverket utfärdat visa för taiwaneser med angivande att de är medborgare i Peoples’ Republic of China, varför problemet inte endast är akademiskt.
Den taiwanesiske ”affärsmannen” är förvånande ofta en charmerande och välutbildad kvinna. Inom t ex advokatyrket är det enligt min uppfattning betydligt fler kvinnor verksamma som affärsjurister än i Sverige. Redan här försvinner den uppfattning, som i varje fall jag hade, att den kinesiska kvinnans plats var i hemmet. Att den kinesiska kvinnan sedan århundraden spelat rollen av grå eminens visste jag, men inte att hon på ett så markant sätt tagit steget ut i affärslivet.
I Taiwan är det av fundamental betydelse att förstå de personer med vilka man förhandlar. Jag tycker dock att problemen härvidlag ofta förstorats. Den taiwanesiske affärsmannen är annorlunda och tänker annorlunda än vad vi svenskar gör, men han är, enligt min erfarenhet, enklare att förhandla med än exempelvis den japanske. Kanske har detta sin grund i att amerikansk kultur under lång tid påverkat i vart fall de mera välutbildade taiwaneserna. Språket är normalt inget problem då flertalet affärsmän talar utmärkt engelska och i vissa fall dessutom har utbildats i USA. För taiwanesen är personen bakom affärerna betydligt viktigare än hos oss. Om den taiwanesiske affärspartnern icke får förtroende för sin motpart så är det enligt min uppfattning svårt att göra affärer. Har emellertid ett förtroendefullt förhållande en gång etablerats både på det personliga och på det affärsmässiga planet brukar samarbetet fungera väl.
Som förhandlare är den taiwanesiske affärsmannen ofta bestämd och det är svårt att avgöra när man närmar sig ett genombrott i förhandlingarna. Plötsligt kan ett villkor accepteras utan att man, som ofta vid förhandlingar med västerlänningar, känner att ett genombrott ligger i luften. Min erfarenhet är att det går utmärkt att skämta och på ett lättsamt sätt konversera med taiwanesiska affärsmän samt att det går att säga ett bestämt ”ja” och ”nej” även om detta bör ske något finkänsligare än vad vi västerlänningar normalt är vana vid. Jag tar särskilt upp dessa omständigheter då jag innan första besöket i Taiwan fick mig upplyst att taiwaneserna hade en totalt annorlunda inställning i dessa avseenden än vad vi västerlänningar har – snarare är det fråga om nyanser. Gästfriheten på Taiwan är stor och representationen fyller en viktig funktion i affärslivet. Representation sker – och förväntas ske – på krog. Först om man lärt känna någon mycket väl kan en mera informell representation exempelvis i hemmet övervägas. Vikten av att uppträda korrekt även till det yttre bör framhållas. Det innebär inte ”slipstvång” men jag försäkrar att en affärsman klädd i Ecco-skor och velour inte har speciellt stor chans till framgång i umgänget med den i vart fall vad avser klädsel mera konservative taiwanesiske affärsmannen.
Typ av affärsutbyte
Vilken typ av affärsutbyte är det då som förekommer mellan Sverige och Taiwan? Enligt min egen erfarenhet och enligt tillgänglig statistik, har hittills rena import-export-affärer dominerat. En förskjutning mot svenska företags etablering i Taiwan eller samarbete genom Joint Ventures kan skönjas. Förmodligen är det Taiwans snabba utveckling mot en tekniskt sofistikerad industri som driver på denna utveckling. Härutöver har tillkommit projekt av typ Venture Capital som skall uppmuntra ömsesidig handel och etableringar genom att ställa riskkapital till förfogande.
Taiwan har inga diplomatiska förbindelser med de länder som erkänner Folkrepubliken Kina. Ganska naturligt har handelspolitiken kommit att bli ett substitut för utrikespolitiken. Detta förhållande berör knappast de mindre och medelstora företagen. För större affärer med Taiwan, oavsett om det är etableringar eller import-exportaffärer, har jag vid ett flertal tillfällen erhållit information att Taiwan vill minska sitt importöverskott från Japan och sitt stora exportöverskott till USA till förmån för bl a europeiska länder. Eftersom taiwaneserna i likhet med alla kineser är utpräglade pragmatiker så uppmuntrar man import från länder med vilka de har ett handelsöverskott då de annars riskerar handelsrestriktioner.
Kostnadsläget
Taiwan är icke längre ett utpräglat lågkostnadsland varken vad avser det allmänna kostnadsläget eller lönenivåerna. Lönerna är dock generellt sett avsevärt lägre än i Europa och USA. De sociala kostnaderna är låga och understiger 10 % av lönebeloppet. Av de sociala kostnaderna betalar arbetsgivaren ca 80 %. Arbetskraften är i regel välutbildad och disciplinerad. Arbetstiden per vecka är längre än i Sverige och semestern avsevärt kortare, framförallt de första åren av ett anställningsförhållande. Det finns dock en mängd helgdagar, varav det kinesiska nyåret kanske är den viktigaste. Kvalificerade konsulttjänster, exempelvis advokatkonsultationer, är enligt min uppfattning dyrare än i Sverige. Kostnader för hotell och vistelse i Taiwan är ungefär som i Sverige även om man får mer valuta för pengarna i form av högre kvalitet och bättre service framför allt på hotellen i Taipei.
Konsulter
Ett stort antal statliga, halvstatliga och privata organisationer och konsultföretag är beredda att ställa sina tjänster till förfogande om man som affärsman besöker Taiwan. Något förbryllande är att det, ganska snart efter ankomsten till hotellet, ringer ett antal olika konsulter som helt oombedda erbjuder varierande tjänster. Det har upplysts mig att en del av dessa företag icke är seriösa. De får informationen från flygplatsen eller genom hotellet att man är i Taiwan på affärsresa och med den framåtanda som besjälar den taiwanesiske affärsmannen så försöker denne omedelbart dra nytta av situationen.
För hjälp med och information om import- och exportaffärer kan jag nämna China External Trade Development Center, förkortat CETDC, som har ett imponerande kontor i Taipei där konsulter ställs till förfogande för etablerande av affärskontakter, marknadsanalyser o dyl. CETDC har också en permanent utställning vid inrikesflygplatsen i Sung Shan Taipei som förutom att där finns ett brett sortiment av produkter tillverkade i Taiwan även är inriktade på specialmässor.
Euro-Asia Trade Organisation är en liknande organisation som dock inriktar sig mer på organisatoriska och ekonomiska frågor beträffande handeln med Europa. Svensk industri representeras i Taiwan genom Swedish Industries Trade Representative Office (SITRO) som tyvärr främst representerar de större svenska industriföretagen. En svensk organisation som på plats skulle kunna assistera den mindre och medelstora industrin saknas tyvärr.
I Stockholm har Taiwan ett handelskontor, Taipei Trade Tourism and Information Office, som kan ge värdefull information om och ställa sina tjänster till förfogande för affärer med Taiwan. Härutöver finns det en del privata konsultföretag som har specialiserat sig på handelsutbyte med Fjärran Östern inklusive Taiwan och jag kan bl a nämna Scandinavian Merchant Group i Stockholm, som bl a ligger bakom bildandet av ett venture-kapitalbolag.
En mängd publikationer ger information om Taiwan, bl a Trade Opportunities in Taiwan, som utges av Taipei World Trade Center. Denna publikation kan beställas genom handelskontoret i Stockholm. I denna publikation finns bl a intaget adresser till taiwanesiska företag som önskar exportera eller importera produkter. Sveriges Exportråd ger ut en publikationsserie benämnd Marknadsguiden, i vilken även Taiwan ingår.
Skatter
I jämförelse med Sverige är skatterna låga både vad avser den personliga inkomstskatten och bolagsskatten. Generellt gäller att en utlänning som är bosatt i Taiwan mer en 90 dagar per år skattar för inkomst i Taiwan. Bolagsskatten är generellt maximerad till 35 % av den beskattningsbara inkomsten. För tillverkande företag, som uppnår en viss bestämd omsättning, är bolagsskatten maximerad till 25 %. Inom vissa industrisektorer som prioriterats av myndigheterna är maximala skattesatsen satt till 22 %. Härtill kommer i huvudsak vissa omsättningsskatter, såsom gross business receipt tax och commodity tax. Vid etablering av producerande företag kan skattebefrielse erhållas under viss tid. Kapitalintensiva företag har dessutom fördelen av att inom vissa ramar själva välja under vilka år skattebefrielsen utnyttjas. För att stimulera forskning och utveckling kan kostnaderna härför omedelbart dras av som rörelsekostnad.
Inom vissa branscher erhålles tullbefrielse vid import av maskiner och utrustning som är nödvändiga för produktionen. Vid etablering är det möjligt att utföra investerat kapital samt även inom vissa ramar transferera vinst. Omfattningen av dess möjligheter beror delvis på under vilka regler investeringen sker. Myndigheterna i Taiwan har som inriktning att på en mängd sätt uppmuntra utländska investeringar i Taiwan och då framförallt inom högteknologiska områden. Som ett resultat härav införes och utökas skatte- och utgiftslättnader.
Etableringsformer
Vid val av etableringsformer för utländska företag i Taiwan föreligger inga större legala eller formella problem. Om verksamheten skall bedrivas i egen regi eller i form av Joint Venture behöver ej styras av legala eller formella överväganden utan bör bedömas med utgångspunkt av marknadsmässiga och ekonomiska överväganden. Som skäl att gå in i ett Joint Venture framhålles att företag har ansett det vara värdefullt att ha en lokal partner på en marknad som har bedömts såsom svåröverblickbar och där man ansett att inhemskt medägande har varit till fördel för affärsidén. Det finns normalt inga restriktioner för utländskt ägande i Taiwan, däremot förordas Joint Ventures före helägt utländskt ägande inom vissa brancher som av myndigheterna anses särskilt viktiga.
De etableringsformer som särskilt kan framhållas är vissa typer av representationskontor samt om bolagsformen skall tillgripas, vissa bolagsformer som har likhet med den svenska aktiebolagsformen. Bolagen indelas i fyra kategorier. Jag skall här icke närmare gå in på skillnaden mellan dessa bolagsformer men i princip styrs valet av bolagsform av verksamhetens omfattning och de fördelar i skattehänseende m m man önskar uppnå. Vid bildande av aktiebolag kan detta ske genom tillskjutande av apportegendom i likhet med de svenska reglerna. Begränsningar finns dock beträffande värderingen av exempelvis patent, know-how etc.
När det gäller Joint-Venture-avtal bör framförallt följande frågor beaktas. Varje aktie ger normalt en rösträtt och rösträttsbegränsningar i enlighet med svenska regler förekommer icke. Detta innebär att aktiemajoritet är nödvändig för att kontrollera företaget. Styrelsens ordförande har vida befogenheter, vilka icke kan begränsas enligt lag. Jag vill framhålla betydelsen av att ha majoritet i styrelsen. Verkställande direktören har inte lika stark ställning som i Sverige och hans befogenheter kan begränsas genom avtal. Mellan parterna kan särskilda majoritetsregler för styrelsebeslut och bolagsstämmor överenskommas. Enligt den taiwanesiska bolagslagen skall en s k supervisor utöva kontroll över bolaget. Denna supervisor är delvis fristående från bolaget och skall bl a skydda minoriteternas intressen. Minoritetsskyddet ger vidare rätt till utköp, begäran om att supervisor skall agera mot styrelsen, samt visst ekonomiskt skydd men ger inte något inflytande över företaget. Parterna kan även avtala om skydd mot ökning av aktiekapitalet.
Immateriella rättigheter
Taiwan har haft och har kanske fortfarande ett dåligt rykte för sitt svaga skydd mot överträdelser av immateriella rättigheter. I och med att Taiwan utvecklas mot en modern industristat har myndigheterna emellertid aktivt börjat agera för att immateriella rättigheter skall erhålla ett starkare skydd och att överträdelser mot detta skydd strängt skall beivras. Enligt patentlagen så kan uppfinningar, metoder och mönster erhålla skydd under perioder som varierar från fem till femton år. Vissa varuområden kan inte patenteras, såsom kemikalier och mediciner. Patentlagstiftningen är för närvarande under revidering och man avser att skärpa straffen för överträdelser samt ge utländska företag som inte bedriver affärsverksamhet rätt att i Taiwan vidta rättsliga åtgärder vid domstol.
Varumärkeslagen ger formellt endast skydd för produkter från länder med vilka Taiwan har överenskommelse om ömsesidigt varumärkesskydd. Jag har emellertid ingående diskuterat denna fråga med taiwanesisk expertis och det föreligger i praktiken möjlighet att skydda varumärken även från andra länder. På senare år har de advokatbyråer som regelmässigt företräder utländska klienter i Taiwan framgångsrikt hävdat sina klienters intresse vid överträdelser. När det gäller upphovsrätten är skyddet svagt och Taiwan har icke biträtt den internationella konventionen om upphovsrätt.
I skuggan av Kina
När affärer mellan Sverige och Taiwan är aktuella uppkommer ofta frågan om affärsförbindelser med Taiwan kan utgöra hinder för affärer med Folkrepubliken. Samstämmiga källor har till mig uppgivit att företag som handlar med Taiwan icke förhindras eller ens finner det svårare att göra affärer med Folkrepubliken eller vice versa. Detta gäller dock ej exempelvis flygbolag eller bolag som har officiell eller halvofficiell karaktär för vilka reella svårigheter kan uppkomma. Kineserna är som jag tidigare sagt pragmatiker och enligt uppgift finner man ofta i Folkrepubliken varor tillverkade i Taiwan exporterade via Hongkong. Normalt behöver man inte göra sådana överväganden vid affärer med Taiwan som man är tvungen att göra om man skall göra affärer med Israel och Arabstaterna.
Sammanfattningsvis kan sägas att Taiwan ej endast är en växande och betydande hemmamarknad utan även en lämplig bas för en etablering inom regionen. Utan att vara ett extremt lågprisland är framförallt arbetskraften i förhållande till Sverige billig. Arbetskraften är välutbildad och även infrastrukturen är utvecklad så att tekniskt sofistikerade produkter med fördel kan tillverkas. Legala och finansiella faktorer uppmuntrar utländska etableringar.
Erik af Petersens, advokat