Aktuellt: Nordiska Revisorsförbundet

Nordiska Revisorsförbundet sammanträdde till sitt årliga delegatmöte på Hotel Saga i Reykjavik på Island den 3–5 juli 1985. Mötet anslöt sig detta år till den isländska föreningens 50-årsjubileum. Nedanstående sammandrag gällande frågor vilka diskuterades på mötet har sammanställts på basen av de rapporter de fem nordiska revisorsföreningarna utarbetat för detsamma.

Såsom under tidigare år intog utbildningen även verksamhetsåret 1984–85 en central plats i föreningarnas verksamhet. I de flesta nordiska länder sker grundutbildningen före uppnådd auktorisation vid de högskolor och/eller universitet vilka utgör delar av det offentliga utbildningsväsendet.

Utbildning

I DANMARK offentliggjordes det nya direktivet gällande revisorskandidatutbildningen 1984-08-28. Härigenom nåddes slutet av den omläggning av utbildningsgången, vilken möjliggör avläggandet av cand mere aud examen genom deltidsstudier och öppnandet av examen för studerande inom besläktade deltidsbaserade studieinriktningar efter nödig komplettering. FSR har anpassat de kurser föreningen erbjuder cand mere aud’er före avlagd examen för statsauktoriserad revisor till den ändrade utbildningsgången.

I FINLAND har inga genomgripande ändringar inträffat i den grundutbildning handelshögskolorna ombesörjer under 1984–85. Den grundkurs i revision föreningen anordnar för längre hunna revisorsassistenter anordnades två gånger under rapportperioden på grund av det ökade intresset för kursen bland medlemmarna.

Inte heller på ISLAND har universitetsutbildningen för cand oecon i revision genomgått ändringar under året. Numera får dock endast personer vilka avlagt ovannämnda universitelsexamen delta i examen för statsauktoriserad revisor.

Huvudpunkterna i det förslag gällande studierna för högre revisorsutbildning som en intern arbetsgrupp vid NORGES Handelshögskola avgav hösten 1984 innehöll bl a följande förslag: för kandidater som kommer från distriktshögskolorna, vilka avlagt registrerad revisorsexamen, krävs ett fjärde studieår som villkor för att bli antagna vid Norges Handelshögskola för specialstudier i revision, vartill studietiden föreslås förlängd från ett till två år för högre revisorsexamen. NSRFs åsikt gällande förslaget är, att studietiden bör förlängas till två år, men att den föreslagna andelen av egentlig revisorsutbildning i studierna borde ökas samtidigt som man borde minska studiernas karaktär av ”rådgivarstudier”. Man ställer sig likaså skeptisk till de ökade kraven för att bli antagen som studerande för högre revisorsexamen, då detta inverkar på distriktshögskolornas studieordning. Förslaget genomgår för tillfället fortsatt beredning i NHHs egna organ.

Liksom de statliga universiteten (från hösten 1983) i SVERIGE har nu även den privata Handelshögskolan i Stockholm lagt en studietermin till examenskraven. Härigenom avlägger alla studerande vilka nu inleder sina studier en ekonomexamen omfattande 140 poäng, motsvarande 3,5 års heltidsstudier. Den svenska revisorsföreningens styrelse rekommenderar härtill en grundutbildning omfattande minst 60 timmars kursbundna studier per år under fem år innan man erhåller revisorsauktorisation. Utbildningen sköts inom ramen för Institutet för Revisorsutbildning – IREV, vilket drivs i samarbete med Svenska Revisorsamfundet (SRS). Auktorisationen av revisorer i Sverige bygger på avläggande av ovannämnda akademiska examen utan genomgång av en särskild revisorsexamen, vilket är fallet i samtliga övriga nordiska länder.

Även i FINLAND arrangerar föreningen grundutbildning för presumtiva revisorer på grund av bristen på egentliga revisionskurser vid högskolorna.

I samtliga nordiska föreningars verksamhetsprogram spelar fort- eller vidareutbildningen en central roll.

Den DANSKA föreningens fortbildningskurser täcker totalt cirka 40 olika specialämnen inom områdena revision, redovisning, beskattning, ADB, ekonomisk rådgivning och rapportering samt organisationslära och kommunikation. Utbildningen sker, förutom i traditionell form, i form av seminarier och studieresor till utlandet. Normalt är kurserna endast öppna för föreningens medlemmar, och i specialfall för deras ledande medarbetare. I de kurser vilka anordnas i samarbete med Det danske Advokatsamfund får självfallet även dess medlemmar delta. FSRs vidareutbildningsutskott ansvarar för ordnandet av fortbildningen.

I SVERIGE anordnas åter fortbildningen inom ramen för IREV. Den omfattar främst kurser utformade för att tillfredsställa revisorernas utbildningsbehov. FARs styrelse har i uttalanden rekommenderat att vidareutbildningen i dess olika former borde omfatta minst 120 timmar under en treårsperiod. Från hösten 1984 till våren 1985 har man genomfört totalt 106 kurstillfällen omfattande över 100.000 lärarledda elevtimmar. Av deltagarna i det ordinarie kursprogrammet, förutom skattedagarna, kommer ca 60 % från FAR-byråer, ca 20 % från SRS-byråer, medan resterande 20 % representerar det övriga näringslivet samt myndigheterna.

I NORGE har fortbildningsverksamheten under ledning av fortbildningskommittén i stort sett fortgått i hittillsvarande form och omfattning. Åtgärden att i större utsträckning än tidigare marknadsföra kurserna bland externa grupper, har lett till ett något större deltagarantal från dessa, men fortfarande utgör medlemmarna jämte deras anställda det klara flertalet på kurserna.

Den FINSKA föreningens utbildningskommitté håller på att färdigställa en påbyggnadskurs i revision. I övrigt har skolningsdagarnas ämnen främst varit de traditionella: revision, redovisning och i anslutning härtill beskattning. Kurserna har varit öppna för medlemmarna, godkända revisorer samt medlemmarnas kvalificerade medarbetare. Dessutom anordnades en skolningsdag kring bokslutsfrågor hösten 1984, vilken riktade sig till utomstående.

På ISLAND samarbetar föreningen med Universitetet, vars avdelning för vidareutbildning erbjuder fortbildning även för FLEs medlemmar. Dessutom har man under perioden oktober–maj fortsatt sina traditionella månatliga middagsmöten med föredrag från revisionens område.

Förhållandet till myndigheterna

I SVERIGE antog riksdagen på hösten 1984 det regeringsförslag som avgivits med anledning av betänkandet om ”Effektivare företagsrevision”, även kallat EKO-kommissionens förslag. Den nya lagstiftningen, vilken innebär att revisorn särskilt bör granska att bolaget fullgjort vissa skyldigheter i fråga om skatter och avgifter, har för FARs del inneburit, att man varit tvungen att komplettera vissa revisionsrekommendationer, varom medlemmarna informerades på FAR-dagarna hösten 1984, samt att intensifiera informationsutbytet med skattemyndigheterna. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund har infört en egen auktorisation av redovisningskonsulter (ARK). På grund av förväxlingsrisken med auktoriserade revisorer samt på grund av att auktorisation bör förekomma endast där den är betingad av ett starkt allmänt intresse, har FAR intagit en negativ inställning till denna idé. På FARs initiativ har beloppen för den ansvarsförsäkring medlemmarna kan teckna via föreningen tredubblats 1985 (minimibeloppen har varit oförändrade sedan 1971).

Det gångna året har varit rätt ”oroligt” för de statsauktoriserade revisorerna i DANMARK. Ekonomiska kriser och betalningsinställelse i några företag och en penninginrättning har fokuserat mediernas intresse på de statsauktoriserade revisorernas arbete. Man har dock icke kunnat påvisa brister i de auktoriserade revisorernas arbete i de berörda fallen, men på grund av tystnadsplikten har de berörda revisorerna inte kunnat bemöta de felaktiga och ofta otillräckligt dokumenterade påståendena i pressen. På grund av det livliga offentliga intresset kallade industriministern FSR till ett möte för att diskutera situationen. Tystnadsplikten, vilken i de ovan relaterade fallen varit till förfång för revisorskåren, är dock av så central betydelse att man anser att den bör bibehållas oinskränkt. Med tillfredsställelse har man noterat de högsta rättsinstansernas förståelse för tystnadspliktens samhälleliga betydelse, något som åklagarmyndigheterna inte helt insett.

I FINLAND kom en av finansministeriet tillsatt arbetsgrupp i början av 1985 fram med ett förslag om att revisorerna skulle åläggas skyldighet att till länsskatteverket inrapportera försummelser gällande företagens skattebetalning. I handels- och industriministeriets utlåtande kunde Föreningen CGR framföra sina kritiska synpunkter på förslaget, i vilka bl a poängterades problemen med ett rubbat förtroende mellan aktieägare, företagsledning och revisorer, samt en möjligen negativ effekt på utnyttjandet av auktoriserade revisorer i företagen.

I NORGE har en ytterligare förbättring av kontakterna mellan NSRF och myndigheterna förmärkts under senaste år. Speciellt kontakterna med Handelsdepartementet och Skattedirektoratet är goda, varigenom NSRF indragits i det mellanstatliga arbetet på främst redovisningsområdet.

På ISLAND har FLEs försök att få myndigheterna att ingripa då andra än de statsauktoriserade revisorerna använder beteckningen revisor äntligen börjat bära frukt.

Lagstiftning

Från 1985-01-01 kan nordiska medborgare bosatta i ett annat nordiskt land än SVERIGE vara styrelseledamöter i ett svenskt aktiebolag, om minst halva antalet ledamöter är bosatta i Sverige. 1985-01-01 ändrades aktiebolagslagens regler om revision såsom ovan i avsnittet om förhållandet till myndigheterna redovisats. Riksdagen har antagit en lag om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, vilken även innefattar auktoriserade och godkända revisorer.

I de övriga nordiska länderna har endast smärre ändringar av bolagslagstiftningen företagits.

I DANMARK har man i februari 1985 företagit smärre ändringar gällande arbetstagarnas val av styrelsemedlemmar och förenklingen av Aktiebolagsregistrets administration.

I NORGE har man i december 1984 ändrat reglerna för insändande av bokslutet till bokslutsregistret för speciella företag. En offentlig arbetsgrupp har tillsatts, vilken bl a skall ta ställning till om man bör åtskilja det redovisningsmässiga bokslutet och skattebokslutet i Norge.

I FINLAND och på ISLAND har inga ändringar av bolagslagstiftningen fastställts 1984–85.

På skattelagstiftningens område har däremot aktiviteten varit livlig i samtliga länder, varför den endast relateras i huvuddrag.

I DANMARK har man i väntan på en genomgripande totalreform av beskattningsreglerna genomfört smärre justeringar bl a gällande avskrivningsreglerna för leasingprojekt och höjningen av bolagsskatten från 40 % till 50 % i början av 1985.

I FINLAND har ändringarna närmast gällt tillämpade %-satser och avdragsbelopp, medan totalreformen av företagsbeskattningen först föreligger i form av ett betänkande avgivet i december 1984.

På ISLAND har inget avgörande hänt på beskattningslagstiftningens område under året. Övergången från det nuvarande omsättningsskattesystemet till mervärdesskattesystem är fortfarande på diskussionsstadiet.

I NORGE har ändringarna av skattelagstiftningen varit störst. 1984-01-01 ändrades de skattemässiga avskrivningsreglerna så att alla avskrivningsbara drifttillgångar nu ingår i saldoavskrivningssystemet. 1984 ändrades också beskattningsreglerna för att underlätta anställdas anskaffning av aktier i det bolag där de arbetar. Näringsdrivande bolags och inrättningars konsolideringsfonder regleras nu av en ny lag av 1984-06-01. Distriktsskattelagen ändrades 1984-04-13 och petroleumskattelagen under 1984. Vidare har man infört regler för beskattning av koncerner.

I SVERIGE föreligger en rad propositioner, lagrådsremisser och betänkanden. Dessa gäller bl a slopandet av den kommunala inkomstskatten för juridiska personer, förenklingen av deklarations- och taxeringsförfarandet samt ett nytt förfarande för beskattning av enskild näringsverksamhet då den drivs i form av enskild firma.

Föreningsaktiviteter

Trots att medlemskapet i samtliga nordiska revisorsföreningar numera är frivilligt, är det övervägande flertalet av de auktoriserade revisorerna medlemmar i föreningarna i respektive land. Följande uppgifter om totalantalet auktoriserade revisorer och föreningarnas medlemsantal gäller sommaren 1985 (1984) (se tabell 1):

Tabell 1. Föreningsmedlemmar och auktoriserade revisorer i de nordiska länderna

Genom den höga anslutningsprocenten, vilken i de flesta fall överskrider 90 %, kan föreningarna föra revisorskårens talan gentemot myndigheterna samt även i övrigt representera den i respektive land.

Föreningarna i samtliga länder, även på ISLAND, har aktivt utarbetat nya revisions- och redovisningsrekommendationer. Den långa arbetsgången för utarbetandet av nya rekommendationer och uttalanden gör att dylika finns på många färdigblivningsstadier i de olika föreningarna. Ny lagstiftning och ändrade förhållanden gör att också de gällande rekommendationerna kontinuerligt genomgås och omarbetas.

Samtliga föreningar utger medlemsinformation, antingen i form av medlemsblad eller i form av duplicerat material jämte bilagor. Dessutom utges i alla länder facktidskrifter, vilka förutom till medlemmarna riktar sig till personer och institutioner intresserade av revisions- och redovisningsfrågor. I SVERIGE utger FAR dessutom i samarbete med SRS klientinformationen ”Revisorn Informerar”, vilken i detta nu har en upplaga på ca 60.000 exemplar. Samma upplaga har den DANSKA klientinformationen ”Revisor Posten”.

Samtliga föreningar har omarbetat och uppdaterat ett flertal av sina publikationer under åren. Nya skrifter har publicerats på områden av intresse för medlemskåren i främst SVERIGE, där föreningen utövar en omfattande förlagsverksamhet. ”Revision 1” håller på att få en fortsättning i den praktiskt inriktade handledningen ”Revision II”. Genomgången av årsredovisningspraxis i större svenska företag har fortsatt gällande 1984 års bokslut och denna skrift har även översatts till engelska. I FINLAND har man för första gången utgivit en sammanställning av aktuella lagar, förordningar, stadgar och rekommendationer i form av en revisorshandbok.

På nationell nivå har samarbetet med föreningarna för de registrerade revisorerna fortsatt i någon form i alla länder förutom på ISLAND där det endast finns auktoriserade revisorer. I SVERIGE har FAR startat ett handelsbolag i samarbete med SRS, vilket skall ta hand om föreningarnas informationsverksamhet. I NORGE har man däremot upphävt samarbetet med NRRF inom ramen för skatteinformationskontoret och själv anställt en skattejurist. I de flesta länder har föreningarna dessutom samarbete med övriga organisationer representerande fria yrken främst med advokaterna. Likaså har samarbetet med myndigheterna under året utvecklats i positiv riktning i samtliga medlemsföreningar.

Kommittéer och internationellt samarbete

Vid NRFs möte i SVERIGE hösten 1984 tillsattes inga ad hoc-arbetsgrupper, varför endast Nordiska Revisionskommitténs rapport från mötet i Helsingfors den 10–11 juni 1985 förelåg. På kommitténs möte hade man behandlat rapporterna från revisionskommittéerna i de olika föreningarna gällande uppnådda arbetsresultat och uppgjorda arbetsprogram för den gångna verksamhetsperioden. Dessutom diskuterades aktuella frågeställningar på revisionens område.

De nordiska föreningarna är traditionellt representerade i såväl europeiska som internationella revisions- och redovisningsorganisationer, varför de nordiska representanternas rapporter gällande arbetet i dess organisationer utgjorde en central punkt på föredragningslistan.

Antti Helenius från FINLAND rapporterade personligen om arbetet i det europeiska revisorsförbundets (UEC) styrelse, i vilken han representerat Norden sedan 1983. Under 1984–85 hade man antagit rekommendationer på revisionens område på framställning av revisionskommittén (ASB). Dessutom har ASB inlett utarbetandet av en ”revisionshandbok” med internationell inriktning. En fråga som diskuterats livligt inom UEC är planerna på nyorganisationen av revisorssamarbetet i EUROPA. I ASB har Norden representerats av Bertil Edlund från SVERIGE och i etikkommittén av Erik Rydström likaså från SVERIGE.

I det internationella revisorsförbundets (IFAC) styrelse har Norden representerats av Erling Kr Andersen från NORGE. Han har även under året hållit nära kontakt med de nordiska föreningarna. Dessutom har Norden representerats i diverse ad hoc-arbetsgrupper både inom UEC och IFAC samt internationella redovisningsstandardskommittén (IASC).