Beskattning: Nu slopas den kommunala taxeringen av juridiska personer

Den kommunala taxeringen av juridiska personer slopas fr o m 1986 års taxering.

Samtidigt ändras de statliga skattesatserna så att skattebelastningen på företagen i stort blir oförändrad.

Auktor revisor Lars Wiberg, Price Waterhouse i Stockholm, beskriver i denna artikel de nya reglerna som bl a innebär att det blir möjligt för ett koncernföretag att både lämna och ta emot koncernbidrag samma år.

Med exempel visar han hur övergångsbestämmelserna utformats för skattskyldiga med negativ vinstutveckling och hur värdet av outnyttjade förlustavdrag påverkas.

Ett avskaffande av kommunalbeskattningen för juridiska personer togs för första gången upp av företagsskatteberedningen, som i sitt slutbetänkande (SoU 1977:86) Beskattning av företag föreslog att den kommunala beskattningen för aktiebolag och ekonomiska föreningar skulle avskaffas. Förslaget ledde då inte till någon lagstiftning.

Den kommunala beskattningsrätten av juridiska personer har under senare år inskränkts. En kommunal taxering av juridiska personer har därför framstått som alltmer meningslös eftersom kommunerna fått allt mindre del av den skatt som betalats av dessa. Samtidigt har bl a det ökade skattetrycket, skillnader i kommunalskatt och förbudet mot kvittning av förluster över kommungränserna skapat problem då regelsystemet i kommunalskattelagen efter hand komplicerats. Taxeringen har gett upphov till mycket arbete, både för de skattskyldiga och skattemyndigheterna.

Mot bakgrund av detta har riksdagen fattat beslut om att den kommunala taxeringen av juridiska personer skall slopas (Prop 1984/85:70, SkU 1984/85:23, SFS 1984:1060-1061). Lagstiftningen bygger på departementspromemorian (Ds Fi 1984:9) slopad kommunal taxering av juridiska personer. För skattskyldiga med kalenderår som räkenskapsår gäller de nya reglerna fr o m 1986 års taxering (inkomståret 1985).

Vilka omfattas av de nya bestämmelserna?

De nya bestämmelserna gäller för samtliga juridiska personer, däribland alla svenska aktiebolag. Däremot omfattas inte handelsbolag. Ett handelsbolag är över huvud taget inte skattskyldigt till statlig eller kommunal inkomstskatt. I stället skall delägarna taxeras för sin andel i handelsbolagets vinst eller förlust. Motsvarande regler gäller bl a för partrederier och inhemska dödsbon som taxeras som handelsbolag. Dessa omfattas således inte heller av de nya bestämmelserna.

Staten och kommunerna, som hittills endast taxerats kommunalt, har genom de nya bestämmelserna helt befriats från inkomstskatt.

De nya skattesatserna

Utgångspunkten är att de nya statliga skattesatserna ungefär skall motsvara de hittills gällande sammanlagda skattesatserna. För aktiebolagen innebär detta att, med beaktande av att kommunalskatten är avdragsgill vid taxeringen till statlig inkomstskatt, den effektiva skatten har varit 52,6 % vid en kommunalskatt om 30 kronor. Den nya skattesatsen för aktiebolag har med utgångspunkt från detta bestämts till 52 %.

Nedan följer en sammanställning av nya och gamla skattesatser för samtliga juridiska personer (se tabell 1). Som framgår av sammanställningen kommer i fortsättningen endast två olika skattesatser att gälla, nämligen 52 % och 40 %.

Effekter på koncernbeskattningen

Genom att den kommunala beskattningen avskaffas behövs inte längre förbudet mot att kvitta ett inom en viss kommun uppkommet överskott mot underskott i annan kommun. Detta kvittningsförbud har krävt särskilda och mycket komplicerade bestämmelser för vinstöverföringar mellan koncernföretag i olika kommuner i form av regler om s k kommunal återläggning av koncernbidrag. Vidare har det funnits ett förbud mot att samma år ge och ta emot koncernbidrag, s k rullning av bidrag. Båda dessa bestämmelser har nu avskaffats. Det blir således återigen möjligt för ett koncernföretag att både lämna och ta emot koncernbidrag samma år.

Genom att bestämmelsen om kommunal återläggning upphävs kan det mottagande bolaget fritt välja i vilken förvärvskälla det skall redovisa bidraget som intäkt. Från denna princip finns ett undantag, nämligen att koncernbidrag får redovisas som intäkt i rederi, luftfarts- eller varvsrörelse endast om bidraget dras av i rörelse av samma slag.

Garantibeskattningen av fastigheter

I samband med att den kommunala beskattningen avskaffas, har garantibeskattningen (beskattning av garantibelopp för fastigheter) av juridiska personer slopats helt.

I stället har genom särskild lagstiftning införts en statlig fastighetsskatt som är kopplad direkt till fastighetsinnehavet och som träffar hyreshus, småhus och bostadsbyggnader på lantbruk. Den ersätter den hittills gällande hyreshusavgiften som därmed avskaffats.

Övergångsbestämmelser

Två viktiga övergångsbestämmelser har införts i samband med avskaffandet av kommunalbeskattningen för juridiska personer, nämligen beträffande kommunalskatteavdraget och ännu inte utnyttjade förlustavdrag.

En utgångspunkt för reformen har varit att skattebelastningen på företagen skall vara i stort oförändrad. Den nya statliga skattesatsen har därför, som tidigare sagts, bestämts med beaktande av det hittills gällande kommunalskatteavdraget. Skattskyldiga som har oförändrade eller stigande vinster kompenseras för det förlorade kommunalskatteavdraget genom det sätt på vilket den statliga skattesatsen bestämts. För dessa kategorier har det därför inte ansetts motiverat att införa några särskilda övergångsregler beträffande kommunalskatteavdraget. Skattskyldiga med en negativ vinstutveckling kommer däremot inte alltid att få full kompensation för sina förlorade kommunalskatteavdrag eftersom skatten beräknas på det löpande årets inkomst. Dessa kommer därför vid den statliga taxeringen det första reformåret att medges ett extra avdrag. Avdraget är hälften av skillnaden mellan den kommunalskatt som har påförts den skattskyldige under året före taxeringsåret (d v s den kommunalskatt som är hänförlig till året före beskattningsåret) och 30 % av årets beskattningsbara inkomst.

Exempel:

AB C hade 1984 en kommunalt taxerad inkomst om 200.000 kronor och påfördes vid 1985 års taxering 60.000 kronor i kommunalskatt. 1985 uppgår den beskattningsbara inkomsten till 100.000 kronor.

Ett extra avdrag kommer att medges AB C vid 1986 års taxering med 1/2 (60.000 - 30 % av 100.000 kronor) = 15.000 kronor.

För skattskyldiga med den nya procentsatsen 40 (förutom livförsäkringsbolagen) gäller motsvarande regler dock med den begränsningen att avdraget skall motsvara ett belopp som utgör 1/4 av skillnaden mellan den påförda kommunalskatten och 30 % av årets beskattningsbara inkomst. Juridiska personer som tidigare var skattskyldiga endast till kommunal inkomstskatt har rätt till avdrag för hela förlustbeloppet.

Den andra viktiga övergångsregeln berör förlustavdrag enligt lagen om förlustavdrag. I princip skall inte avskaffandet av den kommunala beskattningen av juridiska personer påverka värdet av gamla förlustavdrag. Skattskyldiga med skattesatsen 52 % (bl a aktiebolag) i det nya systemet får avdrag med hälften av förlustbelopp som uppkommit vid den statliga taxeringen och med lika stor andel av förlustbelopp som uppkommit vid den kommunala taxeringen. Förlust som omfattar båda taxeringarna kommer således i sin helhet att bli avdragsgill.

Exempel:

AB C har vid reformens ikraftträdande följande outnyttjade förlustavdrag.

Vid 1986 års taxering redovisar AB C en beskattningsbar vinst av 150.000 kronor. Förlustavdrag medges bolaget med hälften av 70.000 kronor (statliga förluster) och hälften av 120.000 kronor (kommunala förluster). AB Cs taxerade inkomst kan därefter bestämmas till 150.000 - 1/2 × 70.000 - 1/2 × 120.000 = 150.000 - 35.000 - 60.000 = 55.000 kronor.

I och med att den kommunala taxeringen avskaffas kan ett bolag utnyttja gamla kommunala förlustavdrag som tidigare p g a avsaknaden av kommunal taxering av inkomst i kommunen inte kunnat utnyttjas. Denna övergångsregel kan för många skattskyldiga innebära en stor fördel.

För skattskyldiga med den nya procentsatsen 40 blir förlustbelopp vid den statliga taxeringen avdragsgilla med 25 % och kommunala förlustbelopp med 75 %.

Övergångsreglerna beträffande förlustavdrag gäller även för ännu inte utnyttjade realisationsförluster och även för underskott i vissa fall i rederi, luftfarts- och varvsrörelse.

Organisatoriska frågor

Lokala skattemyndigheten i hemortskommunen svarar för debiteringen av de juridiska personernas preliminära skatt för år 1985 i såväl hemortskommunen som eventuella utbokommuner. Utbotaxeringen och de särskilda självdeklarationerna avskaffas vid 1986 års taxering för samtliga skattskyldiga, även för dem som då fortfarande skall taxeras kommunalt.

Taxeringslagens regler om mellankommunala skatterätten och allmänna ombudet lämnas tills vidare oförändrade.

Lagtekniska frågor

I samband med att den kommunala taxeringen av juridiska personer slopats, har de bestämmelser i kommunalskattelagen som uteslutande rör dessa flyttats över till lagen om statlig inkomstskatt. Omfattande redigeringar har därför gjorts i kommunalskattelagen och i lagen om statlig inkomstskatt. En uppställning över motsvarigheten i äldre lagstiftning till olika lagrum i den nya lagstiftningen återfinns bl a på sidorna 699–706 i 1985 års upplaga av skatte- och taxeringsförfattningarna.

När träder de nya bestämmelserna i kraft?

De nya bestämmelserna har trätt i kraft den 1 januari 1985 och skall således tillämpas för första gången vid 1986 års taxering (inkomståret 1985).

För juridiska personer som vid 1986 och 1987 års taxeringar skall taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985 skall däremot de äldre bestämmelserna fortfarande tillämpas. Detta innebär att företag som har kalenderår som räkenskapsår men som är delägare i t ex ett handelsbolag med ett räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1985, fortfarande skall tillämpa de äldre reglerna på företagets hela verksamhet vid 1986 års taxering.

Tabell 1: Nya och gamla skattesatser för samtliga juridiska personer

Auktor revisor Lars Wiberg, Price Waterhouse i Stockholm