Nordiskt samarbete förekommer inom många områden och i olika former. Många skäl finns för detta, närliggande kulturer och en likartad samhällsutveckling. Även den historiska bakgrunden och de i stora områden närbesläktade språken utgör en god jordmån för vidgade kontakter. De enskilda nordiska länderna är internationellt sett små och detta förhållande stimulerar till en samverkan för att kunna tillgodose de nordiska intressena i de globala sammanhangen.
FARs ordförande Sigvard Lövgren kommenterar i denna artikel det nordiska revisorssamarbetet.
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR kan se tillbaka på ett långvarigt och stimulerande samarbete med de ledande revisorsorganisationerna i de övriga nordiska länderna: Föreningen af Statsautoriserede Revisorer i Danmark, KHT–yhdistys–Föreningen CGR i Finland, Félag Löggiltra Endurskodenda i Island och Norges Statsautoriserte Revisorers Förening.
FAR, som ju grundades år 1923, deltog i den första interskandinaviska (nordiska) revisorskongressen i dåvarande Kristiania den 28–31 augusti 1924. Åren 1927 och 1931 genomfördes den andra och tredje nordiska revisorskongressen i Köpenhamn respektive Helsingfors. Sedan har ytterligare nio nordiska revisorskongresser hållits. I anslutning till Helsingforskongressen 1931 framlade en av de norska delegaterna tanken på ett mera kontinuerligt samarbete mellan de nordiska revisorsföreningarna i form av ett råd eller sekretariat. Förslagsställarens motivering förtjänar återges, eftersom den har sin fulla bärighet även idag:
”Det har i de forlöpne år vist seg at der på revisjonsvesenets område i alle de skandinaviske lande er sked en meget sterk utvikling, såvel på lovgivningens som på mange andre felter. Efter min opfattelse ville det i de forlöpne år ha hatt sin store betydning om revisorene i de forskjellige lande, i deres arbeide for å lede utviklingen i den beste retning, hver i sitt land helt ut hadde kjendt til, og kunnet påberåbe sig utviklingen i de övrige skandinaviske lande. Det ville sikkerlig ha gitt impulser og oplysninger som efter min opfattning ville ha hatt sin meget store betydning.”
Under oktober/november 1931 kunde konstateras att förslaget accepterats av alla de nordiska revisorsföreningarna. Det Skandinaviska (Nordiska) Revisorssekretariatet, numera benämnt Nordiska Revisorsförbundet (NRF), bildades formellt år 1932.
Sammanträden årligen
NRF, som enligt sina stadgar har till ändamål att främja utvecklingen av revisions- och räkenskapsväsendet i de nordiska länderna, består av de fem nordiska revisorsföreningarna.
NRFs delegerademöte, som utgörs av föreningarnas presidier, sammanträder stadgeenligt en gång per år. Vid dessa möten utväxlar man information om aktuell utveckling inom revisorernas intressesfär, lagstiftning, myndighetsföreskrifter, föreningsrekommendationer, revisorsutbildning och allmänna uppgifter om föreningsverksamheten m m. Man diskuterar också samarbetet i de europeiska och i de världsomspännande revisorsorganisationerna. Rapporter framläggs från de nordiska representanterna i dessa. Det kan nämnas att de nordiska länderna för att vinna i slagkraft och effektivitet uppträder som en enhet då nominering till styrelse respektive kommittéer aktualiseras i dessa sammanhang. Sådana uppdrag fördelas mellan de nordiska länderna genom överenskommelser underhand med tillämpning av rättviseprinciper.
Kommittéverksamhet
NRF har en permanent kommitté, den Nordiska Revisionskommittén, som sammanträder en gång om året. Under den första delen av 1970-talet hade man ambitioner att utarbeta gemensamma nordiska revisionsrekommendationer. Av flera skäl visade sig detta mål vara mindre angeläget men kommittén upprätthåller numera en värdefull funktion som samrådsorgan vid utveckling av god revisionssed i de nordiska länderna. Det kan vidare konstateras att inga principiella skillnader nu finns mellan de individuella revisionsrekommendationerna i de nordiska länderna.
Några tillfälligt inrättade NRF-kommittéer, som gjort förtjänstfulla insatser, bör framhållas, nämligen Nordiska Skatteetikkommittén, Nordiska Valutakurskommittén och Nordiska Leasing-kommittén.
Kongress 1986
Nordiska Revisorsförbundets kongresskommitté har med assistans av bl a en särskilt tillkallad fackkommitté ansvaret för planering och genomförande av den XIII Nordiska Revisorskongressen i Göteborg den 25–28 augusti 1986. Kongressens tema, som är ”Revisorn och den teknologiska utvecklingen”, synes väl förenligt med de grundtankar som ledde till NRFs tillkomst. Ambitionen är att kongressdeltagarna skall erbjudas ett mycket matnyttigt program i professionellt avseende utan att inslagen om datautveckling och andra tekniska hjälpmedel överbetonas. Även de revisorer som inte är alltför avancerade inom dataområdet, skall få ett gott utbyte av kongressprogrammet.
Praktiskt betingat
Det nordiska revisorssamarbetet har sålunda mycket stolta traditioner – NRF torde vara världens äldsta internationella revisorsorganisation – och i hög grad praktiskt betingat. Det ger värdefulla erfarenheter och impulser för yrkesutveckling, föreningsverksamhet och för allt som i övrigt har anknytning till revisorer och deras yrkesutövning. Samverkan mellan de nordiska revisorsorganisationerna förbättrar möjligheterna att tillgodose deras intressen i de internationella revisorssammanhangen. Den torde också utgöra ett stöd för professionen i relationerna till lagstiftare, myndigheter och skilda intressegrupper i varje enskilt land.
Sigvard Lövgren, FARs ordförande