Utvecklingen för amerikansk redovisning har under 1984–85 upplevt ett mellanår. De viktigaste frågorna som diskuterats gäller redovisning av skatt samt pensionsskulder.
För svenskt vidkommande är också diskussionen kring möjligheterna att kvitta bort skulder av intresse.
Det mesta positiva sett ur FASBs synvinkel är framgången för den arbetsgrupp som skall tackla nya redovisningsproblem.
Den största besvikelsen torde vara den ganska intetsägande anvisningen i metodfrågor (Concepts Statement no 5).
Rolf Rundfelt kommenterar i denna artikel vad som hänt på redovisningsfronten i USA 1984–85 och avslutar med några ord om en utredning som den amerikanska kongressen påbörjat av revisorernas verksamhet.
1984–85 tillhör inte någon av de stora årgångarna i FASBs (Financial Accounting Standards Board) annaler. Sex anvisningar, ett s k Concepts Statement, sex utkast till rekommendationer samt några tekniska bulletiner representerar en produktion som ligger under genomsnittet för senare år. Det hindrar inte att några av de frågor som FASB arbetat med är av stort principiellt intresse inte minst för Sverige.
Accounting för income taxes
I USA liksom i Sverige har den faktiska bolagsskatten legat långt under den nominella. I motsats till Sverige har amerikanska företag varit tvungna att skuldföra den skatt som inte betalts löpande. På senare år har dessa skatteskulder vuxit till så stora belopp att de vållar problem vid tolkningen av årsredovisningen. I början av 80-talet växte trycket på FASB att den gamla anvisningen om redovisning och skatter, APB 11, skulle revideras. FASB startade ett projekt 1983 och höll en hearing i april 1984. Vid den tiden stod det klart att trots de tidigare protesterna så var en stor majoritet av företagen för att hålla fast vid den gamla anvisningen.
Under 1984–85 har FASB arbetat med ett utkast till ny anvisning som väntas vara klar under hösten. I likhet med APB 11 kommer anvisningen att kräva en skuldföring av alla latenta skatter. Den viktigaste skillnaden är att skuldbeloppet skall baseras på de mest aktuella skattereglerna. Man har alltså förkastat den s k deferral method till förmån för ”liability method”. Det intressanta med denna ändring är att den möjliggör en diskontering av skatteskulden. En räntefri skuld med lång löptid skulle alltså kunna tas upp till ett väsentligt lägre värde än det nominella. Styrelsen för FASB har dock f n sagt att frågan om diskontering ligger utanför ramarna för det nuvarande projektet.
Pensionsskulder
Hur man skall beräkna årets skattekostnad är inte längre en stor fråga i USA. Det är däremot frågan om hur man mäter pensionsskulderna. I sommar håller FASB en hearing som säkert kommer att väcka stor uppmärksamhet. Enligt det förslag till anvisning som publicerats skall företagen i fortsättningen använda en standardiserad metod för beräkning av pensionsskuldens storlek. För närvarande skiljer sig beräkningsprinciperna ofta åt, vilket försvårar jämförelser. Den ökade jämförbarheten parad med mer information om pensionsavsättningar och pensionsskulder stöds av finansanalytikerna. Full jämförbarhet uppnås dock ej. Företagen kan således själva välja vilken diskonteringsränta man skall arbeta med.
Företagen har kritiserat FASBs förslag främst av två skäl. Dels anser man att det kommer att leda till stor variabilitet i pensionsskuldens storlek. Pensionsstiftelsernas tillgångar är nämligen ofta investerade i aktier. P g a aktiekursernas variationer kommer uppenbarligen skillnaden mellan stiftelsens tillgångar och värdet av utfästelserna till de anställda att kunna variera kraftigt, vilket uppfattas som negativt. För det andra hävdas att tvånget att redovisa utfästa pensioner kommer att leda till att intresset att förbättra pensionsförmånerna kommer att minska. Å andra sidan tycks FASB ha tagit intryck av tidigare kritik såtillvida att den metod som nu används för beräkning av pensionsskulder ger ett ganska lågt värde. Den skall nämligen baseras på den aktuella lönenivån och bortser alltså från framtida lönehöjningar. I kombination med att aktiekurserna stigit kraftigt senare år gör detta att relativt få företag nu behöver redovisa pensionsskulder som inte täcks av tidigare avsatta medel.
Det som är svårast att förstå i den amerikanska pensionsdebatten är det förslag som innebär att höjda pensionsförmåner resulterar i en tillgångspost i balansräkningen. En förbättring av pensionsförmånerna höjer naturligtvis pensionsskulden. Denna höjning behöver dock inte redovisas på en gång utan får skrivas av. Tekniskt sker detta genom att man skapar en ny tillgång som får ungefär samma status som immateriella tillgångar. Den teoretiska motiveringen är väl inte glasklar. Möjligen har man försvarat tillgången med att förbättringen av pensionsförmånerna motiveras av lägre lönekostnadsökningar framgent och att avskrivningen av tillgången kan matchas mot de lägre lönekostnaderna.
Defeasance
Anvisningen som gav företag rätt att kvitta bort vissa skulder i förtid kom visserligen redan förra året. Den har dock ett påtagligt intresse för Sverige genom att debatten här och i USA är ganska lika.
FAS 76 säger att företag inte behöver redovisa en skuld om man satt av medel till en depå i en bank eller motsvarande som räcker till att betala amorteringar och räntor på skulden. Tanken var primärt att företag med gamla lån där kostnaden för förtidsinlösen var hög skulle kunna bli av med lånet utan att drabbas av kostnaderna för inlösen. Det visade sig emellertid snart att tekniken med defeasance spred sig snabbt och ”okontrollerat”. Den kom att användas också för helt nya lån, vilket inte varit FASBs avsikt. För närvarande övervägs därför om det finns behov av en ny anvisning som begränsar användningen av defeasance.
Emerging Issues Task Force
En av årets positiva händelser är den arbetsgrupp som FASB bildat tillsammans med personer från bl a de stora revisionsbyråerna. Avsikten är att denna grupp skall ta upp redovisningsproblem till diskussion så fort de uppmärksammats. Om det efter genomgång visar sig att det finns enighet om valet av redovisningsmetod innebär det att FASBs styrelse inte behöver ägna tid åt frågan. Detta skapar möjligheter att både spara utredningsresurser och att få fram auktoritativa ställningstaganden snabbare än vad som hittills varit fallet.
Concepts Statement no 5
I december gav FASB ut den femte och sista anvisningen i den serie som syftar till att ge en fastare grund för FASBs verksamhet (Conceptual Framework). Anvisningen behandlar mycket svåra frågor, nämligen ”recognition” och ”measurement”. Det handlar alltså dels om när en vinst eller förlust skall tas fram i redovisningen, dels hur den skall mätas.
Förhoppningarna från början var att den här anvisningen skulle ge vägledning i inflationsredovisningsdebatten. Det har emellertid inte lyckats. I stället sägs att poster i balansräkningen kan mätas på olika sätt, utifrån anskaffningskostnad, återanskaffningskostnad, försäljningspris etc. På så sätt undviker FASB att ta ställning, vilket föranlett kritik från redovisningsteoretikerna.
De positiva bidragen i den femte anvisningen i grundläggande metodfrågor är att man identifierat två olika vinstbegrepp, earnings resp comprehensive income. Earnings är det traditionella vinstbegreppet och motsvarar närmast en form av rörelsevinst. Comprehensive income är ett vidare begrepp som omfattar värdeförändringar, också sådana som redovisas över det egna kapitalet. Därigenom skapas, kan man säga, en teoretisk bas för den anvisning om redovisning av valutakursomräkning (FAS 52) enligt vilken vissa omräkningsdifferenser skall föras till eget kapital. Samtidigt är det uppenbart att distinktionen mellan de båda vinstbegreppen inte är särskilt skarp.
En annan punkt som möjligen får betydelse i det fortsatta arbetet är betoningen av cash flows. I början av 1985 beslöts att man skulle ta upp studiet av cash flow-information som ett nytt projekt på dagordningen. Projektet är tills vidare ganska begränsat och inskränker sig till att försöka definiera syftet med cash flow statements och vilka komponenter som skall ingå. Vidare avser man att föreslå att denna information skall bli obligatorisk i årsredovisningarna fortsättningsvis.
Dingell
De senaste månaderna är det inte FASB som stått i centrum för redovisningsdebatten. Inte heller SEC. I stället är det kongressledamoten John Dingell som strålkastarna fokuserats på. Dingell är ordförande i ett utskott som behandlar revisorer och SEC.
Det har tillsatts efter ett antal uppmärksammade konkurser där revisorer strax före konkursen skrivit på revisionsberättelser utan invändningar. Det har föranlett kritik mot såväl revisorerna som tillsynsmyndigheten SEC för att vara för släpphänta. Dingell har antytt att roten till det onda möjligen kan vara att revisorerna uppträder som konsulter. ”Hur kan en revisor kritisera den företagsledning han är beroende av för sitt uppehälle?”
Abraham Biloff, namnkunnig kritiker av revisorskåren, har inför kommittén föreslagit
att revisorer inte skall få uppträda som konsulter till företag man reviderar,
att revisionsbyråer skall publicera bättre årsredovisningar,
att revisorn skall ta ett större ansvar för upprättandet av årsredovisningen samt
att SEC skall utse revisorer i börsföretag och att uppdragen skall rotera.
Bedömningarna i amerikansk press är dock att kommitténs förslag inte blir särskilt långtgående. Presidenten är inställd på att minska den offentliga sektorns regleringar, inte att öka den. Å andra sidan är naturligtvis den kritik som förs fram mot revisorskåren inte särskilt smickrande. Det är därför möjligt att man internt kommer att vidta en del åtgärder för att mildra kritiken. De blir dock knappast lika långtgående som senaste gången kåren utsattes för granskning. Det var 1976 då den s k Metcalf-kommittén drev igenom att peer reviews skulle bli obligatoriska.
Rolf Rundfelt, ekonomie doktor och verksam vid Bohlins Revisionsbyrå AB i Stockholm