Lars Forss återkommer här med synpunkter på direktpension med eller utan företagsägd kapitalförsäkring.
Diskussionen har förts i Balans 10/84 och 3/85.
Lars Forss menar att det är billigare med direktpension med företagsägd kapitalförsäkring än utan. En försäkring har dessutom andra fördelar.
Anders Palm och Siv Berlin ger sina synpunkter på ämnet direkt efter Lars Forss inlägg.
I ”Balans” nr 3/85 hade jag tillfälle att visa hur man kan jämföra direktpension, med och utan företagsägd kapitalförsäkring, samt hur stor avkastningen kan bli för denna typ av förmån. Jag hoppades också med min redovisning, kunna peka på några missförstånd från Anders Palm i hans artikel i Balans nr 10/84.
I nr 3/85 har Anders Palm, med min artikel som grund, gjort ytterligare ett inlägg. Här konstaterar AP att det är mer än dubbelt så dyrt med pension genom fondförsäkring som utan. Han menar att jag inte tagit hänsyn till ränteeffekten p g a premiebetalningarna, vilket enligt AP gör att min redovisning blir felaktig.
Enligt Palm (sid 15, nr 3) blir nuvärdet av 67.500 kr per år i 20 år, hela 1.622.900 kr, d v s betydligt mer än premiernas nominella värde. Diskonteringsräntan 5,76 % (12 % minus skatt 52 %). Det känner varje ekonom till, att nuvärdet av framtida betalströmmar alltid är mindre än summan av betalströmmarna.
Tack vare att AP skickat sina beräkningar till mig, ser jag också vilket fel han gjort. Han lägger först på 5,76 % ränta varje år och därefter nuvärdesberäknas den förräntade premien. Första årets premie: d v s år 0, blir 67.500 kr. År 1 blir premien inkl 5,76 % ränta 71.388 kr som multiplicerat med nuvärdesfaktorn 0,9455 blir 67.500 kr. År 2 ger 75.500 × 0,8940 = 67.500 kr etc. Nuvärdet under premiebetalningstiden blir på det sättet 20 × 67.500 = 1.350.000 kr. (Nämnas bör att oavsett vilken ränta som man ”diskonterar” efter, blir resultatet alltid 1.350.000 kr.)
Dessutom tillkommer enligt AP en ränteförlust under de sex följande åren, som är året efter sista premiebetalningen samt de fem försäkringsutbetalningsåren. Nuvärdet för dessa 6 år är vardera 45.477 kr, d v s totalt 272.862 kr. 45.477 är
67.500 × (1 - 1: 1.0576 20), även om i APs beräkningar varje enskild post är framräknad för hand, varför AP knappast märkt sambandet 1.350.000 kr + 272.862 kr = 1.622.862, dvs 1.622.900 efter avrundning.
Nuvärdet kan uttryckas exempelvis i följande ordalag:
Hur mycket skall företaget reservera idag för att om 20 år och i fem år ge en anställd 558.000 kr första utbetalningsåret, 591.000 kr det andra, 627.000 kr det tredje, 666.000 kr det fjärde och 720.000 kr det femte året? (d v s samma exempel som i nr 3)
Svaret blir:
358.000 kr om företaget tecknar kapitalförsäkring. 441.000 kr om man inte gör detta. Förutsatt att diskonteringsräntan är 12 % minus skatt 52 %, d v s netto 5,76 %, samt att försäkringsbolagets bruttoavkastning är 12 %.
Att svaret är rätt kan visas på följande sätt:
Vi isolerar 358.000 kr på ett eget konto. Från kontot tas premien 67.500 kr varje år. 5,76 % ränta gottgörs kontot så länge som det är positivt. När kontot blir negativt, debiteras 5,76 % låneränta (d v s samma ränta hela tiden). När försäkringen faller ut, är försäkringsbeloppen skattefria och pensionsutbetalningarna avdragsgilla. Företaget får alltså ett tillskott på 52 % av utfallande försäkringsbelopp. Med dessa pengar minskas kontot. Om kontot står på noll när pensioneringen är klar, stämmer min nuvärdesanalys.
Låt se!
År | Saldo | Premie |
|---|---|---|
0 | 358.000 | 67.500 |
1 | 307.233 | 67.500 |
2 | 253.541 | 67.500 |
3 | 196.757 | 67.500 |
4 | 136.703 | 67.500 |
5 | 73.189 | 67.500 |
6 | 6.016 | 67.500 |
7 | − 65.025 | 67.500 |
8 | − 140.159 | 67.500 |
9 | − 219.620 | 67.500 |
10 | − 303.658 | 67.500 |
11 | − 392.536 | 67.500 |
12 | − 486.535 | 67.500 |
13 | − 585.947 | 67.500 |
14 | − 691.085 | 67.500 |
15 | − 802.280 | 67.500 |
16 | − 919.879 | 67.500 |
17 | − 1.044.252 | 67.500 |
18 | − 1.175.789 | 67.500 |
19 | − 1.314.903 | 67.500 |
Nu har alla premier betalats och som synes har räntan beaktats hela tiden. Nu skall försäkringsbeloppen falla ut. Men först har det gått ytterligare ett år varför saldot är -1.462.029 kr.
År | Saldo | 52 % av försäkringsbeloppet |
|---|---|---|
20 | − 1.462.029 | 290.160 |
21 | − 1.239.369 | 307.320 |
22 | − 985.735 | 326.040 |
23 | − 697.693 | 346.320 |
24 | − 371.612 | 374.400 |
25 | + 2.788 |
Det positiva saldot är avrundningsfel.
Om företaget valt direktpension utan kapitalförsäkring, var kostnaden 441.000 kr. Analogt isoleras detta på ett eget konto. Inga premier betalas varför beloppet växer till 1.351.660 kr på tjugo år. Samma pensionsutbetalningar som ovan skall göras men p g a avdragsgillheten blir kostnaden 48 % av pensionsbeloppen. Följande gäller:
År | Saldo | Pensionskostnad |
|---|---|---|
20 | 1.351.660 | 267.840 |
21 | 1.146.248 | 283.680 |
22 | 912.252 | 300.960 |
23 | 646.502 | 319.680 |
24 | 345.647 | 345.600 |
25–0 |
Följaktligen stämmer den nuvärdesanalys som jag visade i nr 3/85. Alltså är det billigare med direktpension med företagsägd kapitalförsäkring än utan. Med försäkring tillkommer dessutom
Försäkringsutbetalning vid dödsfall, 300.000 kr per år i 5 år plus återbäring.
Premiebefrielse vid sjukdom.
Om företaget gör konkurs, gör pantförskrivningen att den anställde garanteras fribrevsvärdet.
Administration. Försäkringsbolaget räknar ut pensionen etc.
Vad gäller alternativ lönekostnad, påpekade jag i min förra artikel att Anders Palm missuppfattat framräkningen av densamma. Jag uppmärksammade också APs missuppfattning telefonledes. Inte desto mindre presenterades i nr 3 en ny felaktighet. Jag försöker därför ånyo förklara.
Som vi sett i exemplet ovan och i nr 3/85 är nuvärdet av direktpensionen med företagsägd kapitalförsäkring 358.000 kr. Om man skall ta reda på alternativ lönekostnad får man då ställa frågan: Hur stor årlig lönekostnad, d v s lön och sociala avgifter efter skatt, ger ett nuvärde på 20 år av 358.000 kr? Eftersom nuvärdesfaktorn är 12,3705, blir den årliga lönekostnaden 358.009: 12,37055 = 28.940:-
Det betyder 60.291 kr före skatt (för företaget) och exkl 40 % sociala avgifter 43.065 kr. För företaget är det alltså lika dyrt att ge den anställde 43.065 kr per år i 20 år, som att utfästa och utbetala en direktpension med kapitalförsäkring, vars premie är 67.500 kr per år, under lika lång tid.
Anders Palm säger att det särklassigt bästa sättet att ordna tidigare pensionering är att inom ITP-planen sänka pensionsåldern. Även om jag inte vill vara lika kategorisk beträffande ”särklassigt” håller jag med. Det är också Skandias policy att först utnyttja tjänstepensionsinstitutet. Dock ger ju ITP en knappt 70-procentig kompensationsgrad. Den topptjänsteman som pensionerar sig före 65 års ålder, vill helt säkert ha 100-procentig kompensation. Jag hävdar bestämt att direktpension med kapitalförsäkring är den säkraste och ekonomiskt mest fördelaktiga metoden att inklusive tjänstepension uppnå detta.
Jag hoppas att jag med mina artiklar bevisat att direktpension med företagsägd kapitalförsäkring är en mycket bra belöningsform. Inte som ersättning för tjänstepension utan som komplement. Det är således rimligt att man låter försäkringsbolaget göra en analys när man utreder alternativa belöningsformer.
Lars Forss