Både etiska och praktiska skäl talar för en harmonisering mellan amerikansk och svensk god redovisningssed.
Redan nu anpassar sig många internationella svenska företag till US GAAP.
”Det är därför inte någon särskilt djärv prognos att förutspå att god redovisningssed i Sverige i betydande utsträckning kommer att påverkas av US GAAP och utvecklingen av US GAAP”, skriver auktoriserade revisorn Sigvard Heurlin i denna genomgång av redovisningssedens likheter, skillnader och framtidsaspekter i Sverige och USA.
Syftet med denna artikel är att belysa skillnader mellan god redovisningssed i Sverige och USA samt att söka ange några aktuella utvecklingstendenser.
De mest iögonenfallande skillnaderna
Bl a följande skillnader mellan god redovisningssed i Sverige och USA har uppmärksammats i den svenska debatten under senare år:
– Redovisning av skatter. Inte minst Näringslivets Börskommittés förslag om resultaträkningens utformning, inklusive behandlingen av skatter hänförliga till obeskattade reserver, har lett till att skillnaderna mellan Sverige och USA i detta avseende debatterats flitigt under senare tid.
– ”Segment Reporting”, d v s redovisning av försäljning, resultat, tillgångar, investeringar samt avskrivningar per division eller andra på visst sätt avgränsbara delar av bolagens verksamhet. Det amerikanska kravet på Segment Reporting innefattar som bekant också ett krav på redovisning av försäljning och resultat efter geografisk indelning. Motsvarande krav saknas enligt svensk lag och praxis.
– Valutakursdifferenser, d v s både omräkning till SEK av utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar samt omräkning av fordringar och skulder i främmande valuta. Här har under senare år skillnaden varit betydande mellan å ena sidan kraven enligt US GAAP (Generally Accepted Accounting Principles i USA), som anges i FAS nr 52, och å andra sidan den starkt varierande praxis som funnits hos svenska företag. Med FARs under hösten 1984 utgivna rekommendation i ärendet kommer förhoppningsvis dessa skillnader att minska.
– Redovisning av intressebolag (”Equity Accounting”). US GAAP innebär i detta avseende att ägarens andel av nettovinsten i intresseföretaget skall redovisas i resultaträkningen hos ägaren med motsvarande korrigering av aktievärdet. Detta avviker från FARs rekommendation i frågan; någon enhetlig redovisningspraxis kan dock f n knappast sägas finns i Sverige. Troligen kan man spåra ett ökande intresse hos svenska företag att i koncernredovisningen gå över till en redovisningsmetod som liknar den amerikanska, trots att detta – enligt mångas tolkning – skulle strida mot aktiebolagslagen.
– Redovisning av leasing (Capital Leases och Financial Leases). Kraven på särskild redovisning av leasingförhållandena går enligt US GAAP längre än vad motsvarande svenska rekommendation gör.
– Uppskrivning av anläggningstillgångar, som kan ske under vissa förutsättningar i Sverige, men som inte är tillåten enligt US GAAP.
– Aktivering av räntekostnader, som ju i allmänhet inte sker enligt svenska redovisningsprinciper, t ex räntekostnader för lån som upptagits för att finansiera investeringar i anläggningar. Sådana räntekostnader skall i princip tillgångsredovisas enligt US GAAP.
– Nyemissionskostnader, som i Sverige vanligen redovisas som extraordinär post, men som i USA redovisas som avdragspost från det vid emissionen erhållna beloppet.
– Vissa skillnader beträffande noter till årsredovisningen, t ex sammandrag av ränte- och återbetalningsvillkor för lån och skuldförbindelser samt metoder för beräkning av pensionsåtaganden och pensionskostnader.
Resultatredovisning
Ovan redovisade skillnader mellan svensk och amerikansk redovisningssed torde vara välkända. Det finns emellertid vissa ytterligare skillnader, t ex beträffande resultatredovisning. Dessa kommenteras i korthet nedan.
* Till att börja med skall det självklara påpekandet göras att vi i Sverige i motsats till USA har en stark koppling mellan civilrättslig och skattemässig redovisning. Detta har lett till den redovisning av obeskattade reserver i balansräkningen och bokslutsdispositioner i resultaträkningen som vållar så mycket förvirring, inte minst när man skall förklara fenomenen för utlänningar.
Det är också den starka kopplingen mellan skattemässigt och civilrättsligt tänkande som gör att vi i Sverige kommit att få ett nettovinstbegrepp som saknar betydelse i de flesta analyssammanhang. Annorlunda är förhållandet i USA där nettovinstbegreppet är ”heligt”. Det är t ex endast nettovinsten som får läggas till grund för beräkning av vinst per aktie. Det är således inte tillåtet att som i Sverige börja ”högre upp” i resultaträkningen och därefter korrigera för en på ett eller annat sätt beräknad skattekostnad för att nå ett nettovinstbegrepp som används för vinst per aktieberäkningar.
* Principer för intäktsredovisning belyses i USA oftast på ett avsevärt klarare sätt än i Sverige. I USA är det vanligt att man finner en not till resultaträkningen som anger principerna för ”revenue recognition”. Motsvarande information är ovanlig i svenska företag.
* Redovisningen av extraordinära poster följer i USA specifika kriterier som i stort sett är identiska med vad som återfinns i det utkast till redovisning av extraordinära intäkter och kostnader som FAR publicerat under hösten 1982. Detta utkast har emellertid ännu inte fått full genomslagskraft i praxis. Skillnaden mellan Sverige och USA beträffande redovisning av extraordinära poster är därför fortfarande relativt betydande.
* I Sverige finns förutom bokföringslagens resultaträkningsschema och Näringslivets Börskommittés ovannämnda rekommendation inte några generella riktlinjer för resultatredovisning. Detaljrekommendationer finns dock: FARs utkast till rekommendationer beträffande extraordinära poster och valutakursdifferenser som kommenterats ovan samt Bokföringsnämndens anvisningar nr 11 och nr 13 som behandlar redovisning av statligt stöd respektive specifikation av vissa poster i resultat- och balansräkningen.
I USA finns tre separata rekommendationer, som identifierar US GAAP beträffande resultatredovisning:
– APB-9, Reporting the Results of Operations,
– APB-30, Reporting the Results of Operations – Reporting the Effects of Disposal of a Segment of a Business, and Extraordinary, Unusual and Infrequently Occurring Transactions.
– FASB-16, Prior Period Adjustments.
Det finns också särskilda rekommendationer som behandlar redovisningen av effekter av förändringar i redovisningsprinciper och liknande effekter (Accounting Changes). Vidare finns separata rekommendationer om bl a redovisning av intressebolag, valutakursdifferenser, skatter samt utvecklingskostnader, vilka samtliga har betydelse för resultatredovisningen.
Innan APB-9 utfärdades fanns det inom redovisningskretsar i USA en diskussion om vad som borde ingå i den redovisade nettovinsten. Vissa hävdade i likhet med vad som är allmänt accepterad redovisningsprincip i Sverige, nämligen att alla poster som påverkar eget kapital, bortsett från utdelningar och aktiekapitalhöjningar, borde ingå i nettovinsten (all-inclusive concept). Andra hävdade att resultatredovisningen borde inriktas på att nå fram till ett ”normalt” resultat, vilket borde innebära att man t ex exkluderade poster av extraordinär natur (current operating performance concept). Det är såvitt jag förstår något av det senare betraktelsesättet som har kommit att leda till den praxis vi har i Sverige beträffande redovisning av extraordinära poster, som ju i vart fall hittills har tillåtit att även poster som inte svarar mot nu föreslagna kriterier (rörelsefrämmande, ovanliga, väsentliga) redovisas som extraordinära.
Båda ovanstående tankegångar finns fortfarande i den aktuella debatten i USA (jfr nedan under ”Utvecklingstendenser i USA” om Recognition and Measurement). Huvudlinjen enligt US GAAP är emellertid f n att det förstnämnda begreppet (the all inclusive concept) skall vara vägledande. Det betyder således att det redovisade resultatet skall inkludera i princip alla resultatposter under den givna redovisningsperioden med undantag för vissa specifikt angivna undantag: utdelningar, aktiekapitalökningar samt s k Prior Period Adjustments.
Någon debatt om hur poster som är ”speciella” utan att vara extraordinära skall redovisas i resultaträkningen har knappast förts i Sverige. Emellertid anges det i ovanstående utkast från FAR beträffande extraordinära poster att ändringar av tidigare års redovisningar (Prior Period Adjustments), utom i speciella undantagsfall, skall redovisas i årets resultaträkning och inte som omräkning av ingående kapital. I detta avseende finns således en skillnad mellan svensk och amerikansk redovisningssed.
* På ett detaljerat plan har debatten i USA och åtföljande rekommendationer i USA avsett resultatposter av speciell natur.
Bl a följande kan noteras:
– Som angetts ovan skall s k Prior Period Adjustment redovisas på ett sätt som avviker från svensk redovisningssed. Prior Period Adjustments definieras som korrigeringar av felaktigheter i tidigare avgivna årsredovisningar. Dessa skall korrigera ingående eget kapital enligt US GAAP.
– ”Speciella” poster. Poster som är av extraordinär karaktär utan att möta uppställda krav på redovisning som extraordinära skall enligt US GAAP redovisas på en separat rad (”line item”) i resultaträkningen. Motsvarighet till detta finner vi knappast i Sverige för närvarande.
Såvitt jag förstår måste formerna för resultatredovisning ytterligare utvecklas i Sverige i detta avseende.
Skall vi kräva att de striktare reglerna för extraordinära poster enligt FARs utkast skall följas, måste vi på ett genomtänkt och konsekvent sätt ta ställning till hur ”speciella” men icke extraordinära poster skall redovisas. Gör vi inte detta kommer FARs intentioner beträffande redovisning av extraordinära poster knappast att få genomslagskraft i praxis.
– Försäljning av rörelsegrenar (disposals of a segment of a business). Vinster eller förluster på sådana transaktioner är inte extraordinära enligt US GAAP. Här kan jämförelse göras med den praxis som finns i Sverige där poster av denna karaktär mycket ofta klassificeras som extraordinära. Enligt kraven i USA skall resultatet av kvarvarande verksamhet (Result of continuing operations) redovisas åtskilt från ovannämnda poster.
– Förändringar i redovisningsprinciper m m (Accounting changes). Förändringar av denna natur får självfallet endast ske med utgångspunkten att man ändrar från någonting som är sämre till någonting som är bättre. Bevisbördan ligger hos den som genomför förändringen. Föregående års balans- och resultaträkningar och övriga redovisningshandlingar skall härvid inte ändras (jämför praxis i Sverige som är något vacklande på denna punkt). Den ackumulerade effekten på ingående kapital skall separatredovisas i resultaträkningen under förändringsåret. Posten skall inte redovisas som extraordinär i resultaträkningen, men på ett sätt som påminner härom.
Ovanstående exemplifiering kan tjäna som illustration till påståendet att man i USA gett innehåll till begreppet god redovisningssed beträffande resultatredovisning genom ett antal både övergripande och relativt detaljerade regler. Motsvarande ansats finns visserligen i Sverige, dock i betydligt blygsammare omfattning.
Utvecklingstendenser i USA
Det är naturligtvis omöjligt att inom ramen för en artikel ge en någorlunda rättvisande bild av utvecklingstendenserna för redovisningsstandard i USA. Ambitionen kan inte sättas högre än att ge ett axplock.
Bland de principiellt mest betydelsefulla frågorna – allt enligt min subjektiva bedömning – kan nämnas följande.
* ”Conceptual framework for financial reporting”, som är ett projekt inom FASB. Det syftar till att leda fram till grundläggande redovisningsbegrepp som skall utgöra bas för FASBs beslut i enskilda rekommendationsfrågor. Hittills har fyra uttalanden lämnats av FASB inom ramen för projektet. Dessa behandlar bl a syften med extern redovisning och kvalitativa karaktäristika beträffande extern redovisningsinformation. Det nu mest aktuella delprojektet är ”Recognition and Measurement”, som bl a introducerar begreppen ”Earnings” och ”Comprehensive Income”. Det förra gör undantag för vissa poster av specifik karaktär, t ex omräkningsdifferenser hänförliga till utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar, under det att det sistnämnda innefattar samtliga poster som påverkar redovisat eget kapital.
* Frågan om det stora antalet redovisningsrekommendationer i USA behandlas i projektet om ”Standards Overload”. I den aktuella debatten i USA har man hävdat att redovisningsrekommendationerna är för komplexa och rör frågor på en alltför detaljerad nivå. Man borde därför reducera antalet rekommendationer, speciellt för mindre företag. AICPA vände sig därför under 1983 till FASB och begärde att ett antal rekommendationer borde omprövas i ljuset av ovanstående inställning, t ex beträffande leasing, skatter och aktivering av ränteutgifter. I korthet kan sägas att FASB har intagit en kallsinnig attityd till dessa propåer. Debatten är emellertid ej avslutad. I bakgrunden finns – såvitt jag förstår – ett antal grundläggande frågeställningar som också har relevans för utvecklingen av redovisningsrekommendationer i Sverige: Hur skall avvägningen mellan stabilitet och snabbhet i förändringar hanteras? Hur skall man på ett av de flesta accepterat sätt väga kostnaden för att ta fram nya redovisningsrekommendationer mot de fördelar man vinner härmed? Bör rekommendationer alltid utformas så att mål för visst beteende anges utan att detaljregler specificeras? Hur skall man principiellt förhålla sig till redovisningsrekommendationer: Skall de i princip alltid följas och vid avvikelser innebära klart angivna konsekvenser eller bör de endast vara uppmaningar till önskvärt beteende?
* SECs (Securities and Exchange Commission) roll i processen att utarbeta redovisningsrekommendationer har också varit föremål för en debatt under senare tid. Två kommittéer under ordförandeskap av John Dingell och Timothy Wirth har arbetat med hithörande frågor. Man har frågat sig om SEC saknar tillräckliga resurser och om detta kan ligga bakom vissa uppmärksammade ”fall” i USA, där bl a missvisande redovisning har varit bidragande faktorer till händelseutvecklingen. Inte minst har förekomsten av ”financial frauds” fokuserats i debatten. Företrädare för SEC har pekat på ett antal faktorer som återspeglar missbrukstendenser: Bolag som på olika sätt får sina revisorer att acceptera redovisningsprinciper eller förändringarna härav som resulterar i missvisande information samt information i emissionsprospekt och liknande som – ibland efter en tid – visat sig innebära avsteg från US GAAP.
Även i denna fråga kan vi se fram emot en fortsatt debatt.
* Även när det gäller statlig redovisning finns numera särskilda rekommendationer. Dessa utges av GASB (Governmental Accounting Standards Boards). Verksamheten är relativt nystartad, den första rekommendationen kom ut i juli 1984. Syftet med GASBs verksamhet är att etablera redovisningsstandards för statliga och halvstatliga företag, inklusive sjukhus och universitet.
Bland de specifika redovisningsfrågor som debatterats i modern tid och som kommer att leda till nya eller förändrade redovisningsrekommendationer inom den närmaste tiden kan nämnas följande.
* Under många år har det i USA riktats kritik mot den redovisningsrekommendation (APB Opinion nr 11) som kräver ”full” beskattning av skillnaderna i periodisering mellan underlaget för beskattning och själva redovisningen. Kritiken har bl a gått ut på att man genom en sådan redovisningsprincip gradvis bygger upp stora ”latenta skatteskulder” som inte motsvaras av betalningar samt att de regler som styr avsättningen till sådana skatter i sig är alltför komplexa. FASB arbetar därför med ett projekt som prövar om nuvarande regler bör ändras i några väsentliga avseenden. Några aktuella frågeställningar är:
– Skall man överhuvudtaget arbeta med begreppet latent skatt? Om svaret är ja, skall skatten beräknas på alla aktuella skillnader (”timing differences”) mellan redovisad vinst och beskattningsbar vinst, vilket sker i USA, eller skall bara de skillnader som förväntas leda till faktiska skattebetalningar bli föremål för skatteberäkning. Det senare motsvarar i korthet den praxis som har utvecklats i Storbritannien.
– Skall utgångspunkten vid beräkning av latenta skatter tas i balansräkningen (liability method) eller i resultaträkningen (deferred method) eller vara en kombination av dessa metoder? F n accepteras som bekant endast ”the deferred method” i USA.
– Skall beräknade latenta skatteskulder diskonteras till nuvärde?
I debatten i USA tycks en omsvängning ha skett från en starkt kritisk inställning till nuvarande ”fullskattemetod” till en mer nyanserad syn. FASB har i juni 1984 uttalat preferens för att nuvarande fullskattemetod skall tillämpas även i framtiden. I oktober 1984 uttalade sig FASB också för att ”the liability method” borde användas, utan diskontering. Ett utkast till ny rekommendation planeras under första kvartalet 1985 och en slutlig rekommendation beräknas komma under fjärde kvartalet 1985.
* Consolidation and the equity method. Detta är ett av de större projekten på FASBs agenda. Väsentliga frågor som skall besvaras inom projektet är bl a följande:
– Skall alla dotterbolag intas i koncernredovisningen?
– Skall den s k klyvningsmetoden kunna tillåtas vid upprättande av koncernredovisning? Denna metod innebär i korthet att moderbolagets andel av varje tillgångs- och skuldpost samt intäkts- och kostnadspost i dotterbolaget tas med i koncernredovisningen.
Minoritetens andel exkluderas således direkt från varje sådan post i stället för att nettoredovisas på det sätt som sker med tillämpning av nuvarande koncernredovisningsprinciper. Denna delfråga har kommit att aktualiseras p g a den ökade förekomsten av ”joint ventures”.
– Är kapitalandelsmetoden (the equity method) lämplig? Många har kritiserat denna metod, bl a eftersom de resultat som redovisas med tillämpning härav inte motsvaras av ett likviditetsflöde.
Inte minst den sistnämnda frågan är av speciellt intresse för oss i Sverige, eftersom vi kan märka ett ökat intresse att redovisa enligt kapitalandelsmetoden, som således kommer att omprövas i USA.
En första diskussionspromemoria planeras utkomma under 1985. En slutlig rekommendation beräknas inte fastställas förrän 1986.
* In-substance defeasance of debt. I perioder med stigande räntor har man i USA liksom i Sverige använt en teknik som innebär att vissa skulder kvittas bort från balansräkningen. Detta har enligt en rekommendation från FASB varit tillåtet, bl a när det varit fråga om upplåning där motsvarande medel placerats i helt säkra tillgångar och där sannolikheten att gäldenären skall tvingas återbetala skulden i annan takt än vad motsvarande tillgångar medger varit mycket liten. FASB har nu kommit med ett uttalande som innebär att nuvarande regler icke får tolkas så att företag i USA kan ta upp nya lån och köpa värdepapper med högre avkastning än låneräntorna och härefter kvitta ut motsvarande tillgångs- och skuldposter. FASB har således i denna fråga kommit till en annan uppfattning än vad som framgår av FARs redovisningskommittés förslag beträffande redovisning av s k räntearbitragelån.
* Vidare skall erinras om att det under senare år förevarit en omfattande debatt beträffande redovisning av pensionskostnader i USA. Problemet har framför allt varit att det funnits en ökande andel pensionsåtaganden som inte återspeglats i balansräkningarna samt att flera olika metoder använts för att beräkna pensionskostnadernas storlek. En preliminär rekommendation i ämnet förväntas under mars 1985 och en slutlig rekommendation under fjärde kvartalet 1985. Även beträffande ”nukostnadsredovisning” har en mångårig debatt förts. Den första rekommendationen i frågan lämnades av FASB under 1979, Statement Nr 33. Det skulle leda för långt att utveckla de olika turerna i denna svåra fråga, som även i ett internationellt perspektiv i övrigt tillhör en av de svårlösta.
US GAAP – effekter i Sverige?
Det är enligt min mening relativt lätt att urskilja ett antal faktorer som innebär att existensen och utvecklingen av US GAAP kommer att påverka utformningen av god redovisningssed i Sverige:
– Större svenska företags aktier är noterade på utländska fondbörser, inte minst i USA. Man står härvid under inflytande av ett i vissa avseenden väldefinierat system – US GAAP – som har betydelse för hur de svenska företagen utformar sin redovisning för denna marknad. Man kan visserligen invända att det hittills varit fråga om ett fåtal svenska företag som på detta sätt direkt påverkats av US GAAP och att fenomenet därför är av underordnad betydelse. Dessa företag tillhör emellertid den krets av företag som är tongivande vid utformning av god redovisningssed i Sverige och deras betydelse är därför långt större än vad deras antal indikerar.
– Av flera skäl är det lämpligt för dessa företag att så långt möjligt lämna samma information, enligt samma redovisningsprinciper, till samtliga intressenter i Sverige och utomlands.
Redovisning enligt US GAAP innebär bl a att avvikelse härifrån inte kan ske med mindre vissa specifika konsekvenser uppstår. En effekt härav är att svenska internationella företag automatiskt anpassar sig till US GAAP om detta ej står i strid mot god redovisningssed i Sverige. Även i val mellan redovisning enligt US GAAP och god redovisningssed i Sverige, tenderar dessa företag att följa US GAAP framför svensk redovisningssed. Detta sker av framför allt ett skäl: i Sverige kan i praktiken avvikelse ske från svensk redovisningssed utan att detta framgår av årsredovisning eller revisionsberättelse. I valet mellan att göra en avvikelse som leder till konsekvenser (US GAAP) respektive en avvikelse som ej leder till konsekvenser (svensk redovisningssed), väljer sannolikt de flesta det senare.
Det finns väsentligen två skäl till att samma information bör lämnas till samtliga intressenter:
* Etiska
En konsekvent genomförd linje av motsatt innebörd vore oförenlig med de krav på likabehandling av aktieägare som måste vara grundläggande för företagens agerande gentemot sina intressenter.
* Praktiska
Även skäl av praktisk natur talar i det aktuella fallet för harmonisering; det är av lättförståeliga skäl ohanterligt att ena dagen vända sig till en svensk aktiemarknad med redovisningsinformation enligt vissa (svenska) principer och nästa dag vända sig till den amerikanska aktiemarknaden med redovisning enligt delvis andra (amerikanska). Att löpande producera information utefter två dimensioner och att kommentera detta på ett sätt som gör informationen begriplig i förekommande situationer är nästan omöjligt.
Det är därför inte någon särskilt djärv prognos att förutspå att god redovisningssed i Sverige i betydande utsträckning kommer att påverkas av US GAAP och utvecklingen av US GAAP. Detta kommer såvitt jag förstår att ske oavsett vad FAR, Bokföringsnämnden och Näringslivets Börskommitté presenterar i form av nya rekommendationer. Detta gäller i vart fall så länge avvikelser från dessa rekommendationer inte leder till några särskilda konsekvenser. En sådan påverkan är emellertid enligt mitt förmenande huvudsakligen positiv; det finns inga väsentliga skäl som talar för att ett litet land som Sverige skulle upprätthålla särdrag i redovisningsfrågor som inte har sin motsvarighet i en internationell, i huvudsak USA-inspirerad, miljö.
Sigvard Heurlin, auktor revisor, Öhrlings Revisionsbyrå AB, Stockholm