Redovisning: Skriv upp dotterbolagsaktierna före delförsäljningen

En delförsäljning av ett dotterbolag som innebär att detta inte längre skall konsolideras kan medföra en besvärande avtappning av eget kapital i koncernen.

Ett sätt att undvika denna avtappning är att skriva upp aktierna i dotterbolaget så att moderbolagets och koncernens värdering överensstämmer, skriver Eva Wadman vid Bohlins Revisionsbyrå i Stockholm.

Lennart Huldén berörde i sin artikel ”Vad händer i koncernredovisningen när ett dotterbolag avyttras?” (Balans 10/83) några av de problem, som kan uppkomma vid delförsäljning av dotterbolagsaktier. Den här artikeln vill främst fästa uppmärksamheten på vad som händer när en delförsäljning innebär att dotterbolaget inte längre skall konsolideras. Artikeln kommer också att ta upp ett i praktiken förekommande sätt att undvika den avtappning av eget kapital i koncernredovisningen som blir effekten av en delförsäljning ned till 50 % eller lägre.

Vi antar att vi har en koncern bestående av ett antal bolag, Maxkoncernen. År 1 förvärvar Max 70 % av aktierna i bolaget Sub. Priset på aktierna sätts till 70 % av redovisat eget kapital, vilket blir 210. I figur 1 visas läget vid slutet av år 1.

Under år 2 går det nyblivna dotterbolaget Sub med 150 i vinst. 70 % av vinsten, d v s 105, utgör tillskottet till vår koncern och resterande 30 %, d v s 45, tillförs minoriteten (figur 2). För enkelhetens skull antar vi att Maxkoncernen i övrigt inte genererar någon vinst.

Fig 2. År 2

Den 1/1 år 3 får Maxkoncernen ett bud på 20 % av aktierna i Sub. Efter övervägande beslutar man sig för att anta budet, vilket ger Max en försäljningsintäkt på 90.

Moderbolagets realisationsresultat blir 30, d v s försäljningspris minus bokfört värde (se figur 3). Det koncernmässiga realisationsresultatet beräknas som skillnaden mellan försäljningspris och de nettotillgångar som dotterbolaget representerar i koncernbalansräkningen. I detta fall blir det koncernmässiga realisationsresultatet lägre än moderbolagets. Nettotillgångarnas värde har förändrats efter förvärvet. Skillnaden mot utgångsläget består i den under år 2 intjänade vinsten. Det koncernmässiga realisationsresultatet blir noll enligt beräkning i figur 3. Annorlunda uttryckt läggs andelen av den koncernmässiga värdeökningen, 20 % av vinsten år 2, d v s 30, till det bokförda värdet i moderbolaget på 60. Summan jämförs sedan med det erhållna försäljningspriset.

Figur 3. Försäljning av 20 % 1/1 År 3

Maxkoncernens resultat- och balansräkning efter försäljningen framgår av figur 4. I koncernresultaträkningen justeras moderbolagets realisationsresultat så att det koncernmässiga realisationsresultatet erhålles. I balansräkningen innebär det att årets vinst minskas med 30 och fria reserver ökar med 30.

Figur 4. År 3 – Koncernen efter försäljningen

Vid en jämförelse mellan eget kapital år 2 och år 3 erhålles en förändring, som inte kan förklaras av en förändring enligt koncernresultaträkningen. Koncernens egna kapital har minskat från 1.315 år 3 till 1.240 år 4. Förändringen på 75 utgör den andel av intjänat resultat i Sub som hänför sig till de kvarvarande 50 % av aktierna. Dessa 75 försvinner ur koncernen trots att återstående aktier inte försålts eftersom Sub ej längre konsolideras (figur 3). Kapitaltappet kan vara besvärande, bl a påverkas soliditeten negativt.

Det anses numera att kongruensprincipen inte behöver tillämpas strikt i det här sammanhanget. Kapitaltappet behöver därför inte redovisas som en extraordinär kostnad utan kan förklaras i en not till eget kapital.

Uppskrivning av dotterbolagsaktierna

Ett sätt att undvika detta kapitaltapp är att skriva upp aktierna i dotterbolaget så att värderingen i moderbolaget överensstämmer med värderingen i koncernen. Enligt 15 § Bokföringslagen får en anläggningstillgång med ett bestående värde över det bokförda värdet skrivas upp under vissa förutsättningar.

Ett krux med uppskrivningen är att en sådan inte kan göras under löpande år utan måste ske i samband med upprättandet av eller fastställandet av årsbokslutet. Med andra ord krävs en viss planering.

Jag skall nu visa effekterna av en sådan uppskrivning av dotterbolagsaktier. År 2 bestämmer sig Maxkoncernen för att skriva upp aktierna i Sub med 105, vilket motsvarar resultattillskottet från Sub till Maxkoncernen. Då något behov av nedskrivningar på andra anläggningstillgångar inte finns, sätts uppskrivningen av till en uppskrivningsfond (figur 5).

Figur 5. År 2 – uppskrivning av Sub:s aktier med 105

Koncernbalansräkningen år 2 förändras inte p g a uppskrivningen utan får samma utseende som tidigare (jämför figur 2 och 5).

Den 1/1 år 3 beslutar sig Maxkoncernen för att sälja 20 % av aktierna i Sub för 90, d v s samma villkor som i föregående exempel.

Moderbolagets realisationsresultat blir nu noll, då det bokförda värdet på aktierna ökat till 90 (figur 6).

Figur 6. Försäljning av 20 % 1/1 År 3

Det koncernmässiga realisationsresultatet påverkas inte utan blir detsamma som tidigare, jämför figur 3.

Några justeringar i koncernens resultat- och balansräkningar efter försäljningen behövs inte utan balansräkningen får ett utseende enligt figur 7.

Figur 7. År 3– Koncernen efter försäljning

Skillnaden gentemot första alternativet, d v s ingen uppskrivning, blir framförallt att koncernens egna kapital består och att soliditeten således förbättras.

Moderbolaget å sin sida mister en realisationsvinst om 30, medan koncernen å andra sidan ökar sina bundna medel.

Utdelningsbara medel i moderbolaget och koncernen minskar i och med den uteblivna realisationsvinsten. Genom uppskrivningsfonden stärks det egna kapitalet och fonden kan i framtiden användas antingen till en fondemission eller till erforderliga nedskrivningar på andra anläggningstillgångar.

Eva Wadman, civilekonom vid Bohlins Revisionsbyrå AB, Stockholm