Den som köper eller byter värdepapper och inte anlitar fondkommissionär skall sedan 1 januari 1984 betala värdepappersskatt om omsättningen under ett halvår uppgått till 500.000 kr.

Eric Lundholm, bitr skattedirektör vid RSV, menar att skatten fortfarande är obekant för många. Detta leder till att skattskyldiga kommer för sent med sin redovisning och i onödan drabbas av förseningsavgift och restavgift.

Den 1 januari 1984 infördes en särskild omsättningsskatt på vissa värdepapper, bl a aktier (lag 1983:1053). En liknande skatt hade funnits redan tidigare i form av den s k fondstämpeln. Skatten togs ut genom att statsverket tillhandahöll stämpelmärken som skulle sättas på avräkningsnotorna. Märkena kunde köpas på posten som i sin tur levererade in influtna medel till statsverket. För fondkommissionärerna gällde särskilda regler. Skatten avskaffades 1979 främst av tekniska och administrativa skäl.

Den nu gällande omsättningsskatten infördes som ett led i regeringens ekonomisk-politiska åtgärder. I förarbetena framhöll finansministern bl a att en rättvis beskattning av de betydande vinster som uppkommit på aktiemarknaden var en nödvändig förutsättning för att skapa förståelse hos breda medborgargrupper för den långtgående återhållsamhet som behövdes när det gällde lönekrav m m. Detta motiverade att aktiehandeln genom en omsättningsskatt lämnade ett bidrag för att bestrida de för samhället i sin helhet gemensamma kostnaderna.

Vad skatten betalas på m m

Omsättningsskatten betalas på omsättning av i lagen uppräknade värdepapper. Dessa är aktier, konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, interimsbevis, teckningsrättsbevis, optionsbevis (warrents) och delbevis. Observera att skatt utgår även för aktier i icke börsnoterade företag. Skatt skall betalas också för sådana utländska värdepapper som har en motsvarighet i de uppräknade värdepapperen. Vidare beskattas enligt av riksskatteverket (RSV) utfärdade anvisningar sådana värdepapper som kan anses utgöra substitut för de uppräknade värdepapperen, exempelvis s k teckningsbevis. S k inköpsrättsbevis beskattas däremot inte.

En omsättning anses bestå av två led, ett säljled och ett köpled. Skatten utgår med 0,5 % på säljledet och med 0,5 % på köpledet, d v s med 1 % på hela transaktionen. Byte anses utgöra dubbla sälj- och köpled.

Med omsättning avses köp eller byte. Förvärv av nyemitterade värdepapper anses inte utgöra sådan omsättning och inte heller inlösen av t ex skuldebrev.

Vilka är skattskyldiga

Skattskyldiga är dels fondkommissionärer dels privatpersoner, företag m fl som omsätter värdepapper i större omfattning.

Fondkommissionärer

Eftersom den helt övervägande delen av aktiehandeln sker genom medverkan av fondkommissionärer kommer skatten att huvudsakligen redovisas av dessa. När en fondkommissionär handlar för egen räkning utgår inte skatt för hans led. Detta innebär t ex att när en fondkommissionär köper aktier från en säljare som själv inte är fondkommissionär skall skatt (0,5 %) endast erläggas för säljledet. Ytterligare skatt (0,5 %) utgår sedan när fondkommissionären överlåter aktierna till annan än fondkommissionär. Skatten kommer sålunda att utgå med 1 % på hela transaktionen.

En fondkommissionär är skattskyldig inte bara när han sluter avtal om omsättning av värdepapper utan också när han medverkar till sådant avtal. Om medverkan endast innebär finansiering av ett köp anses detta inte vara medverkan i lagens mening.

Övriga skattskyldiga

Enbart en beskattning av den aktiehandel som sker under medverkan av fondkommissionärer ansågs kunna skapa önskemål om att göra aktieaffärer utan deras medverkan. Med anledning därav infördes i lagen den bestämmelsen att vid omsättning, där fondkommissionärer inte medverkar, är den skattskyldig som under ett halvt kalenderår omsätter sådana värdepapper som omfattas av lagen till ett värde av minst 500.000 kr. Att gränsen inte sattes lägre betingades av praktiska skäl. Vid bestämmandet av omsättningsbeloppet medräknas inte sådan omsättning som gjorts med anlitande av fondkommissionär.

På vilket värde beräknas skatten

Värdepappersskatten beräknas på överlåtelsesumman (vederlaget). Skatten skall inte räknas in i vederlaget och inte heller courtage och därmed jämförlig ersättning. Däremot skall ersättning för upplupen ränta, switchrätt och liknande räknas in.

Redovisning av skatten

Skyldigheten att betala skatten inträder när avslut sker.

Den som är skattskyldig skall anmäla sig hos RSV, som är beskattningsmyndighet, för registrering. Skatten redovisas genom ett deklarationsförfarande. Skattskyldig som registrerats hos RSV får särskild deklarationsblankett sig tillsänd för varje redovisningsperiod. Denna är för fondkommissionär varje kalendermånad och för övriga skattskyldiga ett halvt kalenderår. Deklaration skall ha kommit in till RSV senast den 25 i månaden efter redovisningsperiodens utgång. Samma dag skall skatten vara inbetald på RSVs postgirokonto.

Utfall 1984

Utöver fondkommissionärerna, ca 30 st, har ca 1.300 st registrerats som skattskyldiga under 1984. Statsverkets inkomster av skatten uppgick under året till sammanlagt ca 825 milj kr för redovisningsperioderna jan – nov beträffande fondkommissionärerna respektive för första kalenderhalvåret beträffande övriga skattskyldiga.

Övrigt

Den redogörelse för värdepappersskatten som lämnats här är summarisk. Bl a har inte valutautlänningars handel med aktier berörts. Det kan dock nämnas att Aktiefrämjandet nyligen gjort en framställning till finansdepartementet om ändring av de regler för värdepappersskatten som gäller aktiehandeln med utlandet.

Eric Lundholm, bitr skattedirektör vid RSV

Närmare uppgifter om skatten finns i RSVs författningssamling RSFS 1984:2, RSV Ip 1984:1. Upplysningar, blanketter m m tillhandahålls av Riksskatteverket, Punktskattesektion II, 171 94 Solna, tel 08-764 80 00 (telefontid 08.30–11.30).