AGAs ledning var inte svarslös när Sven-Ivan Sundqvist och Hans Edenhammar under FINFORUM kritiserade företagets ekonomiska information.
Informationen om köpet av Tresor behandlades liksom hur konkurrenssituationen skall beskrivas och hur preciserade prognoserna bör vara.
”När det gäller årsredovisningar kan man säga att det finns två ytterligheter; de som visar en total öppenhet och de som visar en anständig öppenhet. Vi ligger väl någonstans mitt emellan.”
Så karaktäriserar Sten Lindholm, informationschef på AGA, företagets årsredovisning.
Den debatt som blev följden när ekonomijournalisterna Sven-Ivan Sundqvist och Hans Edenhammar ställde AGAs ledning till svars för företagets ekonomiska information, med speciell inriktning på årsredovisningen, ledde till ett liknande medelresultat. För visserligen fick Sten Lindholm, VD Marcus Storch och ekonomidirektör Anders Rydin ta emot en del kritik. Men de var långt ifrån svarslösa och kritiserade i sin tur både redovisningspraxis, media i allmänhet och de två utfrågarnas frågeställningar i synnerhet.
Nu är AGAs årsredovisningar av erkänt hög kvalitet, bland annat har man vunnit en rad pris och som Sven-Ivan Sundqvist sa inledningsvis:
”Vi hade gärna velat ha något mer upphetsande att sätta tänderna i, som Skrinet eller Penser-företagen, men de ville inte ställa upp.”
Nu fanns det ändå en rad intressanta slutsatser att dra. Bland dem var:
* Informationschefen på ett företag är inte alltid överens med VD om hur informationen skall skötas. Sten Lindholm var öppet kritisk mot AGAs information till allmänheten när det gällde köpet av Tresor.
* Årsredovisningen är inte bara en information till nuvarande och potentiella aktieägare och andra intresserade. Marcus Storch påpekade också dess betydelse som styrinstrument, vilket han menar att många redovisare fullkomligt glömmer bort.
* Varje årsredovisning är inte ett helt självständigt dokument. För att få en heltäckande bild av ett företag bör placerare och andra intresserade gå igenom de fyra–fem senaste årsredovisningarna. Inte i första hand för att följa resultatutvecklingen i sifferdelen, utan för att varje årsrapport ingående analyserar bara en eller ett par delar av företagets verksamhet i taget.
* Frågan om ett företags resultat ska inflationsrensas är minst sagt kontroversiell, åtminstone när det gäller bolag med internationell verksamhet.
* Samma sak gäller omräkningsdifferenser. Det finns inga entydiga regler som säger om dessa är en resultatpåverkande post eller inte. Liksom vilken metod som skall användas för att beräkna vinst per aktie efter skatt.
Konkurrenssituationen
Ett annat ämne där meningarna skilde sig ordentligt, var frågan om årsredovisningen bör innehålla information om konkurrenssituationen på marknaden.
”Det viktigaste är inte att ställa oss mot våra konkurrenter, utan att redogöra för om vi är konkurrenskraftiga eller inte”, menade Marcus Storch.
”Och jag kan inte inse varför vi i årsredovisningen ska lämna uppgift till våra kunder om alla alternativa leverantörer i vår bransch.”
Men AGA har i tidigare årsredovisningar faktiskt gjort marknadsanalyser där konkurrenterna är namngivna. Information om konkurrenter är mycket väsentlig för aktiemarknaden, ansåg Sven-Ivan Sundqvist.
”Håller du inne med det, undanhåller du aktiemarknaden kunskap som du själv har, du berättar mindre än du vet”, sa han med adress Marcus Storch.
Sven-Ivan Sundqvist menade också att konkurrensbedömningar är det område som kommer att utvecklas mest i svenska företags årsredovisningar under den närmaste framtiden.
Hans Edenhammar ställde frågan om varför man inte kan slå samman förvaltningsberättelsen med beskrivningarna av de olika verksamhetsområdena. ”De innehåller ändå samma sak”, som han uttryckte det.
”Det vore mycket intressant om någon kan hitta en form för en sådan sammanslagning”, instämde Marcus Storch. ”Själv önskar jag att förvaltningsberättelsen kunde läggas separat i en ficka längst bak i årsredovisningen. Sen kunde läsaren behålla valfri del och slänga den andra.”
Problemorientering
Sven-Ivan Sundqvist undrade också varför man så sällan är problemorienterad i årsredovisningarna.
”Det är ytterst sällan problem eller alternativ diskuteras, i själva verket är man betydligt styvare i korken i årsredovisningarna än man är internt på huvudkontoret”, påpekade han.
Marcus Storch instämde i att det i vissa fall kan vara bra att ta upp problem.
”Men att excellera i dem per se, är inget att sträva efter. Är en diskussion däremot till gagn för att lösa problemen, ställer sig saken i en annan dager. 1971–1972 var AGAs årsredovisningar mycket problemorienterade. Syftet var att beskriva situationen men samtidigt tala om att vi var på rätt väg och det är viktigt, inte minst internt.”
Prognoser
”Nå, prognoser då”, fortsatte Sven-Ivan Sundqvist, ”varför är AGA så sparsam med preciserade tal för framtiden i sina årsredovisningar?”
”Jag menar att prognoser snarare skall ange företagets färdriktning än några exakta tal”, replikerade Magnus Storch. ”Det finns så många osäkra faktorer som ställer dessa preciserade prognoser på skam. Då tycker jag ändå att det sätt vi valt ger aktieägarna en användbar trendlinje. Vi anger alltså trenden i halvårsbokslutet som kommer i augusti och försöker där tala om något sånär var vi hamnar.”
”Men det har också en negativ effekt. I senaste halvårsprognosen indikerade vi att vi skulle uppnå 25 procent bättre resultat kommande halvår jämfört med i fjol. När vi sedan infriade den bedömningen så blev reaktionen: Jaha, AGA går enligt prognos. Hade vi inte sagt någonting alls i förväg, hade reaktionerna kanske blivit lite mer tillfredsställande.”
Köpet av Tresor
AGA fick alltså mottaga en hel del kritik för det sätt informationen om köpet av Tresor sköttes på. Den viktigaste invändningen i detta sammanhang var enligt Hans Edenhammar att AGAs innehav av Tresoraktier till ett värde av 75 miljoner kronor, i årsredovisningen för 1983 upptogs som kontanta medel. Värdet av aktieposten nämndes överhuvudtaget inte i årsredovisningen utan bara i en särskild förteckning som intresserade kunde rekvirera separat från företaget, ett erbjudande som en enda person hörsammade under året. Personen var Sven-Ivan Sundqvist. ”När årsredovisningen skrevs var Tresoraktierna en rent finansiell placering”, invände Marcus Storch. ”Allteftersom utvecklingen pågick kom vi fram till att de två alternativ vi hade var dels att betrakta dem som en finansiell post och då avgöra om vi skulle sälja eller köpa, och dels att gå vidare. Nu valde vi att gå vidare så därigenom bytte posten karaktär.”
Det var alltså AGAs skäl till att inte specificera aktieinnehavet i årsredovisningen.
”Ja, det visade sig ju i veckan att posten var en smula intressantare än en ren likvidplacering”, kommenterade Sven-Ivan Sundqvist beskt.
Lars Malmström