Av 17 svenska bolag som är börsnoterade utomlands ger 16 ut en annual report som är en ren översättning av den svenska årsredovisningen.
Svenska bolag som planerar att utnyttja utländska kapitalmarknader bör redan nu anpassa sin redovisning till internationella redovisningskrav.
Det skriver Peter Markborn och Björn Sundkvist i denna artikel, som jämför hur svenska bolag löst informationsproblemet till sina utländska intressenter.
Under de senaste åren har ett antal svenska bolag börsintroducerats utomlands. En sådan introduktion ställer nya och annorlunda informationskrav dels i samband med utarbetandet av emissionsprospektet, dels i form av löpande information till aktieägare och andra intressenter.
Även bolag som inte är börsnoterade utomlands har ofta behov av att lämna finansiell information till sina utländska intressenter. Sådana intressenter kan vara:
Utländska banker och finansieringsinstitut
Anställda i dotterbolag
Leverantörer
Kunder, återförsäljare etc
Myndigheter, t ex i samband med nyetableringar utomlands
Den finansiella informationen lämnas framförallt i bolagens årsredovisningar och delårsrapporter. Då svenska redovisningsprinciper i vissa väsentliga avseenden skiljer sig från internationella principer är det intressant att se hur svenska storföretag löst informationen till sina utländska intressenter.
Vi har därför gjort en genomgång av både den svenska och den engelska utgåvan av årsredovisningarna för vissa svenska bolag. Urvalet är baserat på Dagens Industris lista över svenska bolag på utländska börser, d v s totalt 17 bolag. Syftet med genomgången var att se i vad mån dessa bolag i sina engelskspråkiga årsredovisningar presenterar finansiella data i enlighet med internationella redovisningsprinciper. I tabell 1 visas resultatet av vår genomgång.
Tabell 1. Svenska bolags presentation av finansiell data i enlighet med internationella redovisningsprinciper
Ja | Nej | |
|---|---|---|
Bolaget ger ut en engelsk utgåva (”annual report”) av årsredovisningen | 17 | 0 |
”Annual report” är en ren översättning av den svenska årsredovisningen | 16 | 1 |
Separat not beskriver de väsentligaste skillnaderna mellan svenska och amerikanska redovisningsprinciper (U. S. GAAP) | 4 | 13 |
Årets vinst enligt U. S. GAAP redovisas | 5 | 12 |
Beräkning görs av vinst per aktie enligt U. S. GAAP | 5 | 12 |
Avstämning av eget kapital beräknat enligt svenska redovisningsprinciper och U. S. GAAP redovisas | 4 | 13 |
Totalt eget kapital beräknat enligt U. S. GAAP framgår av separat not | 5 | 16 |
Väsentliga skillnader avseende vissa balansräkningsposter enligt svensk redovisningspraxis respektive efter justering till U. S. GAAP visas | 2 | 15 |
Som framgår av tabellen ger samtliga dessa bolag ut en engelskspråkig version av årsredovisningen. Endast ett fåtal av bolagen presenterar dock vinsten och det egna kapitalet justerat till internationella redovisningsprinciper. Samtliga bolag som visar denna information har gjort justeringarna i enlighet med amerikanska redovisningsprinciper (U.S. GAAP).
Pharmacia
Av de 17 bolagen är det endast Pharmacia som ger ut en ”annual report”, vilken avviker från den svenska årsredovisningen. Pharmacia har emellertid två olika utgåvor, en ”international edition” och en ”US edition”. Den förstnämnda är en ren översättning av den svenska årsredovisningen. ”US edition” utgår från den svenska årsredovisningen men innehåller en rad ytterligare bokslutskommentarer för att uppfylla amerikanska redovisningskrav (U.S. GAAP). Således presenterar Pharmacia även en analys av förändringar i eget kapital där bl a de olika posternas effekt på aktiverade omräkningsdifferenser (”cumulative translation adjustments”) visas. Bolaget visar i den amerikanska utgåvan dessutom jämförande siffror för de närmast två föregående åren i resultaträkningen, balansräkningen och finansieringsanalysen. För det sista året finns även beloppen i resultat- och balansräkningen omräknade till dollar.
Volvo
Av intresse att notera är att Volvo i sin årsredovisning för första gången 1983 i not visar hur resultatet skulle redovisats om man tillämpat amerikanska redovisningsprinciper. Vid en nyligen genomförd internationell jämförelse mellan ett antal multinationella företags årsredovisningar hamnade Volvo bland de bästa. En av anledningarna till att Volvo fick en så framskjuten placering kan ha varit denna not.
Av de övriga bolagen är det nästan uteslutande de som är eller planerar att bli noterade på New York-börsen som presenterar information enligt amerikanska redovisningsprinciper.
Oftast ren översättning
De flesta bolagen gör oftast en ren översättning av den svenska årsredovisningen utan att den innehåller information om resultatet beräknat enligt amerikanska eller andra internationella redovisningsprinciper. Trots att de svenska börsbolagens årsredovisningar internationellt sett håller en hög klass är det ibland problem för utländska läsare att göra analyser och bedömningar utifrån svenska årsredovisningar. Den finansiella informationen blir betydligt mer lättillgänglig för dessa läsare om bolagen, som t ex Volvo, presenterar vinsten, det egna kapitalet och väsentligare poster justerade enligt amerikanska redovisningsprinciper. Om Näringslivets Börskommittés rekommendation om resultaträkningens utformning följs kommer det också att bli en bättre harmonisering mellan svenska och internationella redovisningsstandards.
Skillnaderna
John Teague har i Balans 5/83 redovisat hur några av de mest omdiskuterade redovisningsfrågorna behandlas i USA, Storbritannien, EG och Sverige. Vi har därför i tabell 2 begränsat oss till att visa de avgörande skillnaderna mellan svenska och amerikanska redovisningsprinciper och i tabell 3 några av de ytterligare informationskrav som bör beaktas av svenska bolag för att uppfylla amerikanska standards.
Tabell 2. Exempel på skillnader i redovisningsprinciper i Sverige och i USA
SVERIGE | USA | ||
|---|---|---|---|
Omräkning av utländska dotterbolags balansräkningar sker till balansdagens kurs (”current rate-method”) | sker oftast enligt den s. k. monetary-non monetary method | ja | |
Differenser som uppstår vid omräkning av ja utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar förs direkt till eget kapital | redovisas oftast över resultaträkningen | ||
Omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta sker till balansdagens kurs | enligt försiktighetsprincipen, dvs orealiserade vinster redovisas ej | ja | |
Periodisering av kursförluster på långfristiga skulder | ja | nej | |
Diskontering av långfristiga fordringar och skulder som ej löper med marknadsränta | nej | ja | |
Kapitalandelsmetoden (”equity accounting”) används vid redovisning av vissa intressebolag | nej | ja | |
Beaktande av latenta inkomstskatter krävs | endast i koncernredovisningen | ja | |
Finansiell leasing (”capital leases”) jämställs med köp | endast om förhyraren är skyldig att överta tillgången | ja | |
Uppskrivning av anläggningstillgångar tillåts | ja | nej | |
Avskrivningstid – goodwill | max 10 år | max 40 år | |
Uppkomna undervärden vid företagsförvärv avdras från värdet av förvärvade tillgångar och intäktsförs över dessas ekonomiska livslängd | nej, undervärde avskrivs över en period på max 10 år | ja | |
Forsknings- och utvecklingskostnader måste kostnadsföras i den period de uppstår | kan aktiveras i vissa fall | ja | |
Specifika krav finns på vad som kan redovisas som extraordinära poster | i viss mån | ja | |
Nyemissionskostnader kostnadsförs när de uppstår | ja | nej, förs direkt mot eget kapital | |
Nettovinsten per aktie baseras på den redovisade nettovinsten | nej | ja |
Not. De ovan angivna exemplen avser endast huvudreglerna. Specifika undantag till dessa finns och även redovisningspraxis kan avvika.
P.g.a. utrymmesskäl redovisas endast huvudreglerna.
Tabell 3. Exempel på informationskrav på börsnoterade bolag i USA som saknas i Sverige
Upplysning om omsättning, resultat och sysselsatt kapital per geografiskt område och produktgrupp.
Presentation av resultat per kvartal.
Information på inflationsbaserad basis.
Redovisning av orsakerna till skillnaden mellan den beräknade och den effektiva skattesatsen.
Ackumulerade skattemässiga förlustavdrag och hur länge de kan utnyttjas.
Framtida hyreskostnader per år avseende finansiella leasingavtal och icke uppsägbara hyresavtal.
Uppdelning av varulager per kategori (t. ex. råvaror, pågående arbete och färdigvarulager).
Beskrivning av bolagets pensionsplaner, totala pensionskostnader under året samt bolagets redovisningsprinciper avseende pensioner.
Totala kostnaderna under året för forskning och utveckling.
Av tabellerna framgår att informationskraven i USA är väsentligt högre än i Sverige. Dessutom är redovisningsprinciperna mer reglerade och ger bolagen mindre utrymme för flexibilitet vid val av princip. Detta innebär klara fördelar för läsaren framför allt vid jämförelse mellan olika bolag och mellan olika år.
Krav på den finansiella informationen ställs numera även av OECD och EG. Framförallt kan EGs sjunde direktiv som behandlar koncernredovisning komma att påverka svenska bolag. Detta direktiv har som bekant varit mycket kontroversiellt då det bl a kan leda till koncernbokslut för ”oäkta” koncerner, horisontella bolagsgrupperingar och grupper av bolag i EG-länderna som ägs av moderbolag utanför EG.
I vissa fall ställer även de internationella rekommendationer som utfärdats av International Accounting Standards Committee (IASC) andra och ibland högre krav än svenska redovisningsprinciper och -praxis.
Kompletterande information
Svenska bolag som vänder sig till utländska kapitalmarknader och andra intressenter tvingas därför ofta att i någon form lämna kompletterande finansiell information. Detta kan antingen ske direkt i årsredovisningen eller genom separata redovisningar till myndigheter och institutioner. Ett exempel på sådan information är den omfattande rapportering som börsnoterade bolag i USA måste lämna till The Securities and Exchange Commission (SEC). För icke-amerikanska bolag är rapporteringen till SEC dock lindrigare.
I England ställs väsentligt lägre krav än i USA när det gäller informationen från utländska börsnoterade bolag. Med undantag för de omfattande kraven på introduktionsprospektet krävs generellt sett bara en översättning av delårsrapporter och årsredovisningen till engelska. En förutsättning är dock att bolagets redovisning i stort följer internationella standards och att den är adekvat för en engelsk läsare. Förklaringar av vissa typiska nationella redovisningsregler (i Sverige t ex avsättningar till lagerreserv och investeringsfonder) och hur de skall tolkas kan därför anses vara nödvändiga att lämna. Vad avser London-börsen bör man observera att i november 1984 antogs nya regler för börsnoterade bolag. Dessa regler gäller fr o m 1 januari 1985 och innebär utökade informationskrav både i samband med en börsintroduktion och i bolagens redovisningshandlingar.
Felix och Flygt
Under det senaste året har det i Sverige uppmärksammats att vissa icke börsnoterade bolag utgivit ”dubbla” årsredovisningar. Bl a har årsredovisningarna för Felix International (ett av dotterbolagen i Volvokoncernen) och Flygt-gruppen (som ingår i den amerikanska ITT-koncernen) kommenterats i Balans (se nr 8/1983 respektive 7/1984). Båda dessa bolag ger ut separata årsrapporter på engelska, vilka avviker från bolagens svenska årsredovisningar. Felix Internationals årsrapport baseras helt på engelska redovisningsprinciper medan Flygt-gruppens årsrapport är uppgjord enligt amerikanska principer. Den främsta anledningen till att dessa bolag ger ut separata årsrapporter på engelska synes vara att de ingår eller har ingått i en utländsk koncern och att de därigenom har intern kompetens att anpassa redovisningen till internationella standards. Dessa bolag har också en betydande utlandsverksamhet.
Tre sätt
Sammanfattningsvis kan man konstatera att svenska bolag presenterar den finansiella informationen till sina utländska intressenter på något av följande tre sätt:
1. En ren översättning till engelska av den svenska årsredovisningen.
2. En översättning till engelska av den svenska årsredovisningen, men där bokslutskommentarerna utvidgats för att uppfylla internationella (oftast amerikanska) redovisningskrav.
3. En separat årsrapport på engelska upprättad enligt internationella (vanligtvis amerikanska eller engelska) redovisningsstandards.
I tabell 4 har vi visat de för- och nackdelar som vi anser att de olika alternativen innebär.
Tabell 4. För- och nackdelar med olika sätt att presentera finansiell information till utländska intressenter
Alt. I Översättning utan anpassning till int. standards | Alt. 2 Översättning där viss finansiell info. enl. int. standards ges i not | Alt. 3 Separat rapport enligt intern. standards ges ut | |
|---|---|---|---|
FÖRDELAR | |||
Årsredovisningen anpassad till utländska läsare | nej | delvis | ja |
Årsredovisningen anpassad att uppfylla kraven vid en eventuell framtida emission i: | |||
– England | ja | ja | ja |
– USA | nej | ja | ja |
Årsredovisningen mindre omfattande och mer lättillgänglig för utländska läsare | nej | nej | ja |
Marknads- och imageskäl | delvis | ja | ja |
Personalen utbildad i internationella redovisningsstandards | nej | delvis | ja |
Personal i utländska dotterbolag ges ökad förståelse för verksamheten | delvis | delvis | ja |
Bättre underlag vid jämförelse med andra utländska bolag | nej | ja | ja |
NACKDELAR | |||
Risk att samtliga aktieägare inte samtidigt får samma information | nej | nej | ja |
Ökade risker för skadeståndsprocesser p. g. a. felaktig eller vilseledande information | nej | delvis | delvis |
Information lämnas som kan vara till nackdel ur konkurrenssynpunkt | nej | nej | delvis |
Merkostnader för | |||
– översättning, tryckning och distribution | ja | ja | ja |
– omklassificering av redovisning till internationella standards | nej | delvis | ja |
– internutbildning | nej | delvis | ja |
Då bolag inregistreras på Stockholms fondbörs ingås ett inregistreringskontrakt. En av de viktigaste principerna i detta kontrakt och även i Näringslivets Börskommittés rekommendationer för de börsregistrerade företagens informationsgivning är att informationen till aktiemarknaden skall lämnas så att den omedelbart får största möjliga spridning. Vår uppfattning är därför att det andra alternativet är mest lämpligt för börsnoterade bolag, då kravet på att samtliga aktieägare samtidigt får tillgång till samma information aldrig kan frångås. Alternativet vore att i samma årsredovisning presentera två skilda redovisningar, d v s en som uppfyller svensk redovisningspraxis och en som upprättas helt enligt internationella standards.
Bolag med omfattande utlandsaktiviteter och som ej är börsnoterade (alltså begränsad ägarstruktur) behöver ej ta samma hänsyn som börsnoterade bolag när det gäller informationen till aktieägarna. För dessa bolag kan alternativ tre, d v s en separat internationell årsrapport, vara att föredra. Denna kan då utformas så att rapporten vänder sig direkt till önskade intressegrupper. I och med att man väljer internationella standards, vare sig det är amerikanska eller engelska, kan man helt utelämna typiska svenska redovisningsregler och -krav. Dock bör man upplysa om att bolaget också i enlighet med svensk lag lämnat en årsredovisning. Årsrapporten kan även volymmässigt nedbringas och göras mer lättillgänglig för de utländska läsarna.
Det första alternativet, d v s en ren översättning av den svenska årsredovisningen, ger den minst anpassade informationen till de utländska läsarna. Att de flesta svenska bolag trots detta enbart gör en översättning beror troligen på någon eller några av följande orsaker:
Bolaget har begränsad utlandsverksamhet
Bolaget utnyttjar endast i ringa omfattning utländska kapitalmarknader
Av marknads- och konkurrensskäl är bolaget obenäget att lämna mer information än vad som krävs nationellt
Bolaget har ej tillräcklig kompetens internt att upprätta bokslut enligt internationella redovisningsprinciper
Merkostnader – Förutom egen tid att ta fram en separat internationell redovisning innebär detta också kostnader i form av tryckning, distribution, internutbildning etc.
Utbildningsbehov
De ökade riskerna för skadeståndsprocesser mot bolag och deras revisorer är en annan aspekt som måste beaktas när svenska företag vänder sig till utländska intressenter. Framför allt i USA är denna typ av processer vanliga. Det är därför viktigt att bolagen internt utbildar och håller sig à jour med internationella redovisningsregler. När det gäller revisorerna delar vi Gunnar Widhagens, ordförande i FARs revisionskommitté, synpunkter i Balans 9/1984 att ”många svenska revisorer, som är verksamma i bolag som vänder sig till utländska kapitalmarknader tveklöst behöver mer utbildning i internationell redovisnings- och revisionsstandard”. Svenska bolag som planerar att mera aktivt utnyttja de möjligheter som finns på utländska kapitalmarknader bör redan nu bättre anpassa sin redovisning till att uppfylla internationella redovisningskrav. Detta kommer att spara både tid och kostnader när man väl bestämmer sig för att gå in på dessa nya marknader, då information normalt krävs för ett antal år tillbaka i tiden.
Peter Markborn och Björn Sundkvist, auktoriserade revisorer