Revision: Så ser revisionsbyråbranschen ut i Sverige

75 % av Sveriges auktoriserade revisorer arbetar i de 21 största revisionsbyråerna.

I de fyra största byråerna finns 41 % av de auktoriserade revisorerna.

Revisionsbyråerna ger i allmänhet ingen information om den reserv som finns i pågående men ej fakturerade arbeten.

Rolf Rundfelt har gjort en genomgång bl a av FAR-byråernas årsredovisningar. Hans slutsatser presenteras i artikeln.

Relativt litet finns skrivet om svenska revisionsbyråer. Mot bakgrund av den vikt som allmänt tillerkänns revisionsverksamheten är detta överraskande. Ansvaret ligger dock inte enbart på journalister och akademiker. Utbudet på information, i form av årsredovisningar o dyl är begränsat.

Sveriges 21 största revisionsbyråer

En förteckning över de 21 största byråerna, mätt efter omsättning, redovisas i tabell 1. Tabellen bygger på en enkät till de 25 byråer som enligt FARs matrikel hade flest antal auktoriserade revisorer 1983. Den valda metoden utesluter inte att någon annan byrå borde ha tagits med. Det skulle i så fall gälla byråer med få auktoriserade revisorer med exempelvis stor andel redovisningstjänster.

De 21 största byråerna svarar för en mycket stor del av hela revisionsmarknaden. Tillsammans sysselsätter de 823 auktoriserade revisorer av totalt 1.233 i Sverige. Marknadsandelen mätt på detta sätt är alltså 75 procent. Mätt efter omsättning är den antagligen något högre, dels p g a möjligheten att debitera ut högre timarvoden dels en högre andel konsulttjänster i de större byråerna.

Inom branschen är det två byråer som avviker. De är Sparev och Tönnerviksgruppen. Båda dessa byråer driver stora bokföringsbyråer. Det tar sig bl a uttryck i att andelen auktoriserade revisorer i förhållande till totalt antal anställda är lägre. Även Öhrlings, Bertil Olssons samt Dahlgrens har relativt sett få auktoriserade revisorer. Det skulle alltså tyda på att de antingen har en mer omfattande bokföringsservice eller en relativt stor andel konsulttjänster. Detta tar sig också uttryck i att de nämnda byråerna anger att en mindre andel av omsättningen avser revision än genomsnittligt för samtliga byråer (se tabell 1). Sambandet är dock oregelbundet vilket avspeglar bristen på detaljerade underlag (exempelvis i form av fakturaspecifikationer) för den önskade uppdelningen.

Det bör också tilläggas att översikten påverkas av att i varje fall två byråer har omfattande serviceverksamhet som inte täcks av enkäten. Det gäller LRF och Arthur Andersen. Om Arthur Andersen inkluderat sitt servicebolag hade deras omsättning ungefärligen fördubblats. De hade därmed fått en placering i tabellen i närheten av Price Waterhouse (som är nummer 11). Beträffande LRF har de en mycket omfattande serviceverksamhet, de s k driftsbyråerna, som formellt lyder under Lantbrukarnas Ekonomi AB. Driftsbyråerna sysselsatte under 1983 1.500 personer, d v s lika många som Öhrlings och Bohlins tillsammans.

De stora växer snabbast

Om man exkluderar Sparev p g a deras delvis annorlunda inriktning är Öhrlings, Bohlins, Hagström & Sillén samt Reveko de 4 största byråerna. Tillsammans sysselsätter de 41 % av alla auktoriserade revisorer. För fem år sedan var motsvarande andel 32 %.

Denna ökning har ägt rum samtidigt som det totala antalet revisorer ökat kraftigt. 1978 fanns 692 auktoriserade revisorer, ett antal som i mitten av 1984 stigit till 1.233. Det innebär en tillväxt på 10 % per år. Trots att detta är ett mycket högt tal – det representerar ju en volymtillväxt –, överträffas det av alla de fyra stora byråerna. Som framgår av tabell 2 toppas tillväxtlistan av Hagström & Sillén som mellan 1978 och 1983 vuxit med 26,7 % per år. Öhrlings kommer som tvåa med 17,1 %, följd av Reveko på 13,1 % och Bohlins med 11,2 %.

De här tillväxttalen har påverkats av de sammanslagningar mellan byråer som ägt rum. Viktigast bland dessa är

Bohlins och Hagströms övertagande av Sillén & Jacobsson. (Sillén & Jacobsson redovisas alltså som om de ingick i Bohlins respektive Hagströms för 1983 trots att affären genomfördes först i slutet av året.) De fyra byråerna har uppgivit hur många auktoriserade revisorer som tillkommit i respektive byrå i samband med sammanslagningar. Justerar man för detta finner man att rangordningen efter tillväxt är oförändrad. Skillnaden mellan Hagström & Sillén och Öhrlings är dock väsentligt mindre. Vidare noteras att Bohlins har en klart lägre tillväxt än de övriga.

Det vore frestande att förklara Bohlins samgående med delar av Sillén & Jacobsson med den låga egna tillväxten. Detta torde dock inte ha spelat en avgörande roll. Här spelade andra faktorer in, inte minst att Bohlins övertog Sillén & Jacobssons internationella partner – Deloitte, Haskins & Sells.

De aviserade samgåendena mellan Bohlins och Price Waterhouse, respektive Öhrlings och Stenbergs, kommer ytterligare att befästa de 4 storas dominerande ställning. 1985 torde marknadsandelen närma sig 45 %. Samtidigt finns det en möjlighet att Bohlins återtar ställningen som Sveriges största byrå. Skillnaden till Öhrlings är dock mycket liten.

Av tabell 2 framgår också att omsättningen i de 4 stora byråerna vuxit med 25,9 % per år. Det är 9–10 % mer än ökningen i antalet auktoriserade revisorer. Det i sin tur motsvarar tämligen exakt lönekostnadsökningen i industrin. Det kan tydas som att revisionsbyråerna varit framgångsrika i att debitera ut alla kostnadsstegringar på sina klienter. Det kan också tydas som att lönsamheten ökat under förutsättning att det funnits en produktivitetsökning – en förutsättning som naturligtvis kan diskuteras.

Vem reviderar börsbolagen?

I mitten av 1984 fanns 88 icke-finansiella företag noterade på börsen. Av dessa har 83 undersökts med avseende på revisionsbyrå. Det är något vanligare att företagen har två revisionsbyråer än att de bara har en. 53 % av de 82 företagen har det. Bland de 21 företag som börsnoterats efter 1978 har dock 2/3 bara en revisionsbyrå. Möjligen beror det på att denna grupp av företag i genomsnitt är något mindre.

Som framgår av tabell 3 är Bohlins den byrå som har klart flest uppdrag bland börsföretagen. Deras andel är drygt 30 % jämfört med Hagström & Sillén som har 26 %9. Den senare byrån har dock fler uppdrag som inte delas med andra byråer.

Mellan 1978 och 1983 har åtskilliga företag bytt revisionsbyrå. Ofta beror det på sammanslagningar mellan byråer. Om man eliminerar dessa byten, kvarstår i medeltal tre företag som vart och ett av de fem åren mellan 1978 och 1983 bytt byrå. I tabell 4 anges hur många uppdrag som de olika byråerna vunnit respektive förlorat. Här framstår Öhrlings som den framgångsrikaste med fyra vinster och bara en förlust. Det tycks alltså som om Öhrlings kommer att stärka sin ställning bland börsföretagen. Det indikeras också av tabell 3 enligt vilken man tagit fyra uppdrag bland de 21 företag som börsnoterats efter 1978.

I tabell 5 anges vilka revisorer som har flest uppdrag bland börsbolagen. Något överraskande toppas listan av Bertil Olsson med nio uppdrag trots att han inte tillhör någon av de största byråerna. Sune Carlsson är tvåa med fem uppdrag varefter kommer sex revisorer med vardera fyra uppdrag.

Redovisning i revisionsbyråer

En analys av byråernas resultatutveckling kan inte göras. Praxis i branschen är att inte redovisa årets verkliga resultat. Det man i allmänhet avstår att informera om är den reserv som finns i pågående men ej fakturerade arbeten.

Ett undantag är Sparev. I sin årsredovisning för 1982 finns följande not: