Den mindre företagaren har behov av både rådgivning och redovisningshjälp. Sådana aktiva insatser kan de kvalificerade revisorerna och deras byråer göra.
Olle Willhans, ordförande i Svenska Revisorsamfundet, ger i denna artikel sin syn på den godkände revisorns framtid. Han tycker inte om Lars-Erik Signäs förslag i Balans 3/84 att tillskapa en ny titel ”Auktoriserad redovisningskonsult”. En sådan titel skulle bara förvirra begreppen för den lille företagaren.
Revisors verksamhet diskuteras ofta både utom och inom kåren. När dessa rader skrivs går vi alla och väntar på förslag från regeringen om viss reglering av vår verksamhet. Under hösten 1983 dryftades både bland auktoriserade och godkända revisorer de ingrepp som föreslagits av EKO-Kommissionen i betänkandet ”Effektivare företagsrevision”. Inom Svenska Revisorsamfundet SRS genomfördes i månadsskiftet augusti/september 1983 under temat ”Budkavlen går” en diskussion på SRS femton lokalavdelningar om det framlagda betänkandet. I dessa möten deltog ungefär 40 % av SRS medlemmar och de därvid registrerade ståndpunkterna kom att bilda grunden till SRS remissvar. Liknande aktioner genomfördes även av Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR.
I vad mån remissinstansernas synpunkter blivit beaktade torde vara känt när dess rader läses.
Mot denna bakgrund har temat för SRS årsstämma 25–27 maj 1984 på Billingehus benämnts ”Den kvalificerade revisorns framtid”. Den avslutande paneldebatten på torsdag fm är öppen för intresserade.
Jag vill påminna om att vi dessutom väntas få vissa ändringar i revisorsförordningen som innebär att anställnings- och rörelseförbuden som gäller för auktoriserad revisor även kommer att omfatta godkända revisorer. Det är självfallet lika viktigt att en godkänd revisor står fri från utomstående intressen som att en auktoriserad revisor gör det. Detta innebär även att SRS styrelse f n gör en översyn av de etiska reglerna och samtidigt försöker att harmonisera dessa med FARs regler ”God revisorssed”. Detta innebär att en del av debatten vid årsstämman kommer att röra sig om frågan om revisors oberoende.
I en avslutande paneldebatt kommer även personer utanför revisorskåren ges tillfälle att ge synpunkter på revisors verksamhet.
Kårens utveckling
Alldeles oberoende av dessa förslag vill jag försöka utveckla min uppfattning om kårens och revisionsbyråernas utveckling.
När de kvalificerade revisorerna den 1 juli 1973 kom under kommerskollegiets tillsyn var vi 504 auktoriserade och 979 godkända revisorer. Sedan dess har kåren genomgått en stark utveckling, se tabell.
Auktoriserade och godkända revisorers utveckling
Auktor revisor | Godkänd revisor | |
|---|---|---|
1973-07-01‥ | 504 | 979 |
1975-01-01‥ | 558 | 1.019 |
1976-01-01‥ | 579 | 1.037 |
1977-01-01‥ | 506 | 1.058 |
1978-01-01‥ | 659 | 1.090 |
1979-01-01‥ | 724 | 1.117 |
1980-01-01‥ | 784 | 1.121 |
1981-01-01‥ | 876 | 1.127 |
1982-01-01‥ | 965 | 1.169 |
1983-01-01‥ | 1.065 | 1.266 |
1984-01-01‥ | 1.156 | 1.417 |
Ökning under perioden | 652 st | 438 st |
De auktoriserade revisorerna har mer än fördubblats och de godkända revisorerna ökat med ca 45 %. Här kan noteras en mycket stark ökning av de godkända under tiden efter införandet av krav på kvalificerad revisor i alla aktiebolag. En naturlig och nödvändig utveckling för många som verkat som revisorer eller varit ansvariga för redovisningsbyråer under ett flertal år utan att ha ansett sig behöva söka godkännande hos kommerskollegium.
Denna ström av nya godkända revisorer med mångårig verksamhet avtar under de närmaste åren, varefter utvecklingen blir beroende av rekryteringen till byråerna.
Vid Svenska Revisorsamfundet SRS årsstämma 1982 framförde bl a Paul Berger den uppfattningen att antalet nya godkännanden på sikt kunde förväntas avta och kåren genom att många äldre ej förlängde sina godkännanden skulle börja minska. En anledning till denna förändring skulle vara att ett större antal nyexaminerade akademiker med tillräckliga kvalifikationer för auktorisation skulle komma att rekryteras till byråerna i stället för den grupp som i dag huvudsakligen anställes för att handha redovisningsuppdragen och revisioner av de mindre företagen.
Under de senaste åren har vi märkt av en ökad byråkoncentration hos de större AR-byråerna. I deras iver att bli rikstäckande och allt större har de etablerade godkända byråerna i olika landsändar varit föremål för uppköp. Denna utveckling är både på gott och ont. För den mindre företagaren är det viktigt att känna att han har nära tillgång till ”sin revisor”. De byråer som inte gör alltför stora ingrepp i rutinerna och kundstrukturen torde kunna lyckas i denna strävan att vara den lokala kontakten – ”problemlösaren”. Den godkände revisorn har ofta i sin grundläggande praktiska utbildning sysslat med olika uppgifter på ett företags ekonomiavdelning. I en framtid är det därför viktigt att vi inte får en snedrekrytering till byråerna, så att den godkände revisorn försvinner.
Kårens arbetsuppgifter
Kvalificerade revisorers framtida verksamhet är beroende av de regler och de arbetsuppgifter som gäller för kåren. I en artikel i Balans 4/84 framför Lars-Erik Signäs en del synpunkter på en ny kategori – auktoriserad redovisningskonsult – som egentligen ingen efterfrågar.
Under ett flertal år har från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF gjorts försök att få kommerskollegium och bokföringsnämnden att godkänna eller auktorisera redovisningskonsulter. På den godkände redovisningskonsulten skulle enligt förslagen ställas samma krav på teoretisk utbildning som på en godkänd revisor. När det gäller den praktiska verksamheten skulle inget krav på revisionsverksamhet förekomma. Myndigheterna har dock avvisat framställningarna och hänvisat till att i revisors verksamhet ingår både redovisning och revision med beaktande av gällande jävsregler.
Enligt gällande regler för godkända revisorer godtas handläggning av redovisningsuppdrag vid förnyande av godkännande som revisor. Den mindre företagaren har ett behov av både rådgivning och redovisningshjälp, allt uppgifter som de kvalificerade revisorerna och deras byråer i allmänhet är lämpade att sköta. Jag vill på intet sätt förringa den insats som görs av en mycket stor grupp redovisningsbyråer, men vänder mig mot att en enskild organisation ytterligare skall förvirra begreppen för den lille företagaren, genom utnämnande av auktoriserade redovisningskonsulter.
Någon ny titel efterfrågas inte. Vad som behövs är aktiva insatser från kunniga revisorer.
Stöd till byråerna
Svenska Revisorsamfundet SRS har i sin kommittéverksamhet uppmärksammat de mindre byråernas behov och aktiverar insatserna på stöd till byråerna. Data- och redovisningskommittén sysslar med utveckling av tekniker på sitt område. Tillsammans med FAR har påbörjats ett arbete att fastlägga regler för god redovisningsbyråsed. Revisionskommittén driver bl a utveckling av dokumentation av revisionen. Systemkommittén har utvecklat en blankettserie som används av ett flertal byråer.
Genom ett fruktbart samarbete mellan FAR och SRS kan vi hålla de kvalificerade revisorerna med en fyllig informationsskrift, ”FAR/SRS-info” och ett klientblad ”Revisorn Informerar”. IREV erbjuder ledamöterna och deras anställda utbildning både före och efter auktorisationen/godkännandet.
Styrelserna i FAR och SRS har var för sig antagit en rekommendation om vidareutbildning, innebärande ett krav på 120 timmar under en treårsperiod.
Rekommendationen har sin motsvarighet hos ett flertal utländska revisorsorganisationer. I årets utbildningsprogram från IREV finns det gemensamma uttalandet intaget.
Efterfrågan på de kvalificerade revisorernas utbud av tjänster såsom
– revision
– redovisning
– rådgivning
kommer fortsättningsvis att öka i vårt komplexa samhälle. Det är min förhoppning att de ledande revisorsorganisationerna skall finna det viktigt att fortsätta det inledda samarbetet på bred front och bistå ledamöterna och deras byråer i deras arbete för olika intressentgrupper.
Olle Willhans, godkänd revisor, Revisorshuset AB i Stockholm och ordförande i Svenska Revisorsamfundet SRS.