Revisionsbranschen är mitt inne i en process av kraftig omvandling. Den tidigare ”enkelspåriga” revisionsbyrån omvandlas till ett mångfasetterat marknadsorienterat tjänsteföretag där basprodukten revision minskar i betydelse och man går mot allt större företagsenheter.
Det krävs ett radikalt nytänkande inom revisionsföretagen för att klara omvandlingen till det tillväxtorienterade moderna tjänsteföretaget, framhåller i denna artikel Sven-Erik Johansson, auktoriserad revisor i Stockholm.
Det senaste modeordet i näringslivet är begreppet företagskultur. På 60-talet frossade konsulter i decentralisering och på 70-talet i strategisk planering. Nu handlar det om företagskultur, d v s den blandning av värderingar, attityder, myter och ritualer som skiljer det ena företaget från det andra.
Många skrifter och artiklar har redan ägnats åt att från olika utgångspunkter och med olika infallsvinklar behandla det här området. Den mest uppmärksammade skriften är Thomas J Peters och Robert Watermans internationella bestseller ”In Search of Excellence”, som kom ut 1982 och som första managementbok kommit etta på bestsellerlistan i USA. Författarna, som baserar sin framställning på ingående studier av ett stort antal framgångsrika företag, som man kommit i kontakt med i sin verksamhet som ledningskonsulter säger, att gemensamt för de framgångsrika företagen är, att där finns karismatiska ledargestalter och framför allt ett värdesystem, som håller ihop företaget och som sammantaget ger företaget en specifik företagskultur.
Karaktärsdrag
De formulerar ett antal karaktärsdrag, kring vilka värdesystemen byggs upp. De områden som de tar upp återkommer i allt väsentligt i andra aktuella skrifter – låt vara att ordvalet kan avvika. Karaktärsdragen kan grovt sammanfattas enligt följande:
* Närhet till kunden – kundorientering
* Tonvikt på handling – undviker byråkratisering
* Entreprenöranda och decentralisering
* Produktivitet genom motiverad personal
* Medarbetarmotivation genom stimulans till eget engagemang i företagets utveckling
* Koncentration i fråga om produkter och företagets mål
* Enkel organisationsstruktur, små staber
* Blandning av fast och rörlig organisation – öppna, flexibla och informella relationer inom ramar av stränga normer och krav
Vad de här författarna liksom många andra, inte minst framgångsrika företagsledare lägger stor vikt vid är den verkligt mjuka – och svårgripbara – ”investeringen” i företagskultur. Särskilt stor betydelse får företagskulturen i tjänsteföretaget, där den helt dominerande tillgången är människorna. I sådana företag blir kraven mycket stora på företagsledaren att klara av att utveckla, förfina och bevara det värdesystem, som får människorna i företaget på alla nivåer att ”hålla ihop” och engagerat arbeta mot samma mål.
Den nya motivationen
I en artikel för någon tid sedan om vad man kallade den nya motivationen i företaget uttryckte man det träffande så här: ”Nya hjältar, ny mytologi, nya ritualer är vad som behövs i företagen. Det är dessa nya hjältar, som skall företräda den nya företagskulturen med en atmosfär som stimulerar kreativitet, personligt initiativ och personligt ansvarstagande.”
Företagsledarens utstrålning och image har blivit en spegelbild av det enskilda företagets kultur. I massmedia är det populärt att föra fram olika kända företagsledare som illustrativa exempel på detta – Janne Carlzon för SAS, Percy Barnevik för ASEA, Ingvar Kamprad för IKEA och många andra. Uppenbart är att det enskilda ledarskapet efter 70-talets lågprofilering har kommit i ropet igen.
Det dröjer nog inte länge tills vi har revisor A, ledare för revisionsföretaget Y, som symbol för den specifika kulturen hos det framgångsrika revisionsföretaget och dess ledare som står för det nya och dynamiska i revisionsvärlden – som har det framgångsrecept som de övriga mindre progressiva revisionsföretagen försöker kopiera med större eller mindre framgång.
Revisionsbranschen
Oavsett vad vi inom den av hävd litet konservativa och skeptiska revisionsbranschen må tycka om de nya trenderna i fråga om ledarskapets roll och om företagsutveckling med tonvikten vid att utveckla människorna i företaget kommer vi inte ifrån att också revisionsföretagen påverkas – på ett sätt och i en takt som alltför många är dåligt förberedda för. Revisionsföretag är affärsföretag – och måste drivas som affärsföretag om de skall överleva och utvecklas. De måste liksom andra affärsföretag ständigt vara beredda att ta konsekvenserna av och anpassa sig till nya förutsättningar och villkor.
Efter vad jag kan förstå befinner sig revisionsföretagen mitt inne i en process av kraftig omvandling. De kanske mest kännetecknande dragen är att den tidigare ganska ”enkelspåriga” revisionsbyrån är på väg att omvandlas till ett ganska mångfasetterat, marknadsorienterat tjänsteföretag, där basprodukten revision minskar i betydelse och där trenderna pekar mot allt större företagsenheter. Låt vara att organisationsmodellerna och de finansiella formerna för företagsgrupperingarna varierar. Den här utvecklingen och dess orsaker har diskuterats en hel del på senare tid, framför allt i USA. Utvecklingen i Sverige tycks – som vanligt – gå i samma riktning och liksom i USA bl a innebära ett hårdnande konkurrensklimat.
”Audit is a commodity among the big eight and leads to competition and cutting of throats”
Det här citatet från ett uttalande av chefen för en av de stora byråerna strax under ”The big eight” tycks vara ganska karakteristiskt för konkurrensklimatet i USA för närvarande. ”Slagsmålet” om de större revisionsuppdragen har blivit ännu hårdare än tidigare och revisionsföretagen är ofta beredda att gå ned långt i arvodessättning för att få intressanta uppdrag. I stor utsträckning torde den här utvecklingen sammanhänga dels med att revision blivit så mycket av en produkt, att det beställande företaget – uppdragsgivaren – inte anser, att det finns några stora skillnader mellan de företag som levererar produkten revision dels med att den totala marknaden för revision stagnerat. Revisionsföretagens tillväxt ligger inte inom området revision utan i andra tjänster.
Betecknande för utvecklingen i USA är inledningen av en artikel om de stora revisionsbyråernas situation i International Accounting Bulletin i slutet av 1983. Man konstaterar här: ”Revisorsyrket i USA befinner sig mitt i en period av stor förändring – den tid när man kunde räkna med en ständig tillväxt i debiterbara timmar för revision är förbi och arvodeskonkurrensen är nu mycket hård. Också inom skatte- och konsultområdena har konkurrensen hårdnat.”
Konkurrensen mellan byråerna
Man skall givetvis vara försiktig vid jämförelse mellan utvecklingen i USA och i Sverige. Men det finns enligt min uppfattning många tecken idag på att vi är på väg i samma riktning i Sverige som i USA. Ingen som arbetar inom branschen eller på annat sätt kommer i kontakt med den kan ha undgått att registrera både de starka koncentrationstendenserna – ett begränsat antal stora byråer har på grund av samgåenden och uppköp kommit att dominera branschen – liksom den allt kraftfullare marknadsföringen. Konkurrensen i fråga om revisionsuppdragen har också intensifierats, låt vara att de kvalificerade revisorerna fått viss kvantitativ ökning av uppdragen på grund av de ändrade kraven på revision i de små företagen.
Som en konsekvens av de enskilda revisionsföretagens ökade resurser, den hårdnande konkurrensen i fråga om revisionsuppdragen, bedömningar av marknadens behov av tjänster och ett i den egna organisationen inbyggt behov av att växa – ”there is no alternative to growth” – börjar man kunna se en kraftig diversifiering av tjänsteutbudet. Man knyter i allt större utsträckning till sig medarbetare som inte är revisorer. Specialistinriktningen hos de nya medarbetarna spänner över breda områden såsom finansiering, data, teknisk rationalisering, affärsjuridik o s v. Revisionsföretagen är på väg att bli litet av ”varuhus i tjänster”.
Diversifieringen
Givetvis ger den här utvecklingen anledning till många kritiska frågor, såsom: ”Har vi de ledningsresurser och den administrativa teknik som krävs? Har marknaden verkligen behov av de nya tjänsterna?” Det är ledningsmässigt svårt att utveckla och med ekonomisk framgång styra nya verksamhetsområden. Revisorerna har talrika exempel hos sina klientföretag på misslyckande vid ”yvig” diversifiering liksom vid för snabb tillväxt. Det finns vidare risk för att man felbedömer marknadens behov av de nya ”tjänstetillskotten” – och också risk för att uppdragsgivarna inte ser positivt på att revisionsföretagen går alltför långt utanför sin huvudverksamhet revision.
I marsnumret av International Accounting Bulletin kommenterades utvecklingen mot ökad diversifiering i en artikel, som byggde på intervjuer med ledande företrädare för revisionsföretag i olika länder. Bedömningarna av vilken betydelse som andra tjänster än de traditionella kommer att ha under de närmaste åren varierade. Vissa bedömare räknade med att det kan handla om något sådant som 10 %, andra ville sträcka sig så långt som till 25 %.
Min personliga uppfattning är, att diversifieringen kommer att fortsätta – och snarast öka i omfattning. Det handlar om en trendmässig utveckling, som man kan se också hos serviceföretag med en annan ”basprodukt”. I grunden ligger en hårdnande konkurrens mellan företagen, ofta minskade formella hinder för att ta upp nya verksamhetsområden och kanske framför allt en attitydförändring – ”vad jag skulle vilja benämna en ökad ”flyttningsbenägenhet” – hos det mänskliga kunskapskapitalet. De duktiga människorna – tjänsteföretagets största tillgång – flyttar snabbt till det företag som man anser erbjuder de största möjligheterna till personlig utveckling.
Men man kan inte bortse från de risker som är förknippade med diversifieringen. Det handlar inte minst om att föra in i den etablerade och ofta traditionsbundna revisorsmiljön nya attityder och värderingar och inte sällan avvikande affärs- och marknadsmetoder. Det krävs därför för att det skall bli ekonomisk framgång stort engagemang hos revisionsföretagets ledning – och en väl förankrad acceptans hos medarbetarna och delägarna för ”det nya”.
Anonymiteten bort
Förändringen av den traditionella revisionsbyrån märks också i andra avseenden. Ett viktigt drag i utvecklingen är, att vi lämnat den anonymitet – ”verka men inte synas” – som varit litet av revisorsyrkets kännemärke tidigare och är på väg att bli, om inte affärsvärldens ”omslagspojkar”, så åtminstone en yrkeskategori som affärsvärlden intresserar sig för.
Många revisionsföretag har funnit, att det bästa sättet att ta konsekvenserna av utvecklingen är att växa – och växa snabbt. Som en konsekvens härav har det ägt rum en våg av samgåenden och fusioner och uppköp. För flera företag handlar det om aggressiv tillväxtpolitik, som inte står de progressiva klienternas efter. För att kunna bemästra de organisatoriska problem som följer härmed måste man skapa en företagspolitik och ett arbetssätt som präglas av professionell administration av tjänsteföretag. Det handlar härmed om att bygga upp och bevara ett värdesystem och en företagskultur, som innehåller de beståndsdelar, som diskuterades i början av den här artikeln. Jag tror inte, att det är verklighetsfrämmande att påstå, att många revisionsbyråer och deras ledning är dåligt förberedda för detta.
Nytänkande behövs
De kvalificerade revisorerna säger ofta, att de är så engagerade i att sköta sina klientuppdrag, att de inte har tid – och ork – att planera och sköta det egna företaget. Mina egna erfarenheter visar, att vi även i en större byrå gärna får en ensidig prioritering av klienternas behov och krav, och att det är svårt att få de duktiga delägarna och medarbetarna att sätta av den tid och det engagemang som krävs för det interna arbetet. Det växande tjänsteföretaget i omvandling ställer emellertid höga krav på engagemang och tidsinsatser. Litet tillspetsat skulle jag vilja hävda, att många revisionsbyråer existerar trots sina delägare. Delägarna har inte velat förstå, att ”going-concern”-begreppet tillämpat på ett revisionsföretag innebär inte bara finansiella termer utan minst lika mycket hur individerna i företag fungerar tillsammans och gentemot marknaden. Försummelser i fråga om investeringar i människor, organisation och marknad ger ofta utslag först på litet längre sikt – men då kan effekterna bli förödande.
Det krävs för framtiden ett radikalt nytänkande inom många revisionsföretag för att man skall klara sin omvandling från revisionsbyrån till det tillväxtorienterade moderna tjänsteföretaget. Hur man angriper och löser problemen blir avhängigt av det enskilda företagets storlek, målsättning, tillväxttakt, delägarattityder, tillgång inom företaget på lämplig ledningskapacitet, ekonomiska resurser o s v. Sett med branschperspektiv är det också ett fält, där det för framtiden behöver diskuteras värdet och möjligheterna av ändringar i rambetingelserna för revisionsföretagens verksamhet, såsom att ta in utanförstående professionell kompetens i styrelsen, breddning av ägandet utanför de auktoriserade revisorernas krets m m.
Sven-Erik Johansson, auktoriserad revisor i Stockholm