Genom IREV verkar FAR och SRS för att revisorerna får den utbildning som är nödvändig för att hålla en hög och jämn kompetensnivå.
IREV satsar både på grundutbildning i revision och på vidareutbildning. I väntan på att det offentliga utbildningsväsendet skall komma ifatt samhällsutvecklingen på dataområdet ger IREV grundutbildning i data som en integrerad del i flera av kurserna framhåller i denna artikel Liv Jarness, chef för IREV.
Som bekant var det lite trångt i portgången för en ny ekonomlinje omfattande 140 poäng. Glädjen var därför extra stor våren 1983 när det stod klart att 140-poängsalternativet fått riksdagens fulla stöd. Nu kunde reformarbetet starta på allvar, även om flera av våra universitet och högskolor i optimistisk anda hade påbörjat förberedelserna långt innan beslutet kom. Men utbildningsplanering kräver omfattande insatser från många håll, och allt tar sin tid. Den nya ekonomlinjen skulle startas upp 1 juli 1983.
Vi är fortfarande inne i det första året av den nya ekonomlinjen. Det är således för tidigt att ha någon uppfattning om den förnyelseprocess som har satts igång inom olika delar av utbildningssystemet. Det står dock klart att utbildningsplanernas innebörd har getts något olika tolkningar även denna gång, liksom vid tidigare reformarbeten inom ekonomlinjen. Skillnader i resursfördelningen inom olika universitet och högskolor, speciellt på datasidan, bidrar till skillnader i studieuppläggning och -utformning.
Auktorisationskraven
I och med att 140-poängs ekonomlinje var ett faktum var det naturligt att Kommerskollegium anpassade auktorisationskraven betr teoretisk kompetens från högskola eller universitet till den nya utbildningen. Den länge efterlängtade utbildningen i ADB fanns inskriven i såväl basblock som fördjupningsalternativ (redovisning och de flesta andra alternativen). Det utökade poängtalet medgav även en återgång till tidigare 30-poängskrav i handelsrätt.
Dessa ändringar föreföll enkla att genomföra. Beträffande ADB-momenten i 20-poängsblocket Statistik och ADB stod i slutbetänkandet att läsa (s 86):
”De statistiska momenten, som främst bör avse offentlig statistik och statistisk beskrivning, och ADB-momenten, främst terminalanvändning och systemering, har i utbildningsplanens cirkapoängfördelning förts samman under en gemensam rubrik. Med detta avser inte AU-gruppen att momenten i fråga bör föras samman till ett sammanhängande moment. Det torde i stället vara pedagogiskt ändamålsenligt att ADB-momenten integreras med t ex de företagsekonomiska momenten. Skälet till att AU-gruppen valt en samlingsrubrik är att gruppen inte genom cirkapoängsförslaget velat hänföra de moment (t ex terminalanvändning) som kan vara en del av såväl ämnet statistik som ämnet informationsbehandling/ADB till något av dessa ämnen.”
Från Kommerskollegium har förklarats att syftet med att kräva minst 10 poäng i informationsbehandling endast har varit att tillförsäkra de blivande revisorerna en viss grundläggande förtrogenhet med problematiken, och att det därför är viktigt att studierna inriktas mot den praktiska tillämpningen av ADB-tekniken och inte mot områdets mera teoretiska grunder. (Paul Berger i Balans 8/83)
Den blivande godkände revisorn har en egen högskoleutbildning genom ett basblock på 80 poäng med inriktning mot redovisning och revision. Hur många som väljer högskoleutbildning framför andra alternativ som också ger teoretisk kompetens för godkännande återstår att se.
Vad vill revisorsorganisationerna?
Sveriges två revisorsorganisationer: Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Svenska Revisorsamfundet SRS har med stort intresse deltagit i diskussionerna kring utbildning och auktorisationskrav.
FAR har i sina olika remissvar ivrigt talat för en förlängning av ekonomlinjen, både allmänt och med tanke på fördjupningsområdet redovisning, som naturligt nog ligger revisorer varmt om hjärtat. I sitt remissvar till UHÄ-rapport 1981:23 förordar FAR att bestämmelsen i HF 3 kap 7 om annan studielängd för vissa grupper av studenter tillämpas för blivande auktoriserade revisorer även vid 140 poäng. En utvidgning till 160 poäng skulle kunna användas till språk, redovisning och juridik. Som läget är i dag finns dock ingen sådan dispensmöjlighet. Detta är beklagligt, inte minst med tanke på de ständigt ökade krav som ställs på revisorerna från såväl samhällsorgan som företag.
FAR och SRS ser det som en angelägen och mycket viktig uppgift att verka för att revisorskåren får den utbildning som är nödvändig för att kunna uppnå en hög och jämn kompetensnivå.
Den specifika revisorsutbildningen får under alla förhållanden ombesörjas av revisorsorganisationerna och revisionsbyråerna.
För att bättre kunna ta hand om revisorernas utbildningsbehov bildades 1 januari 1982 Institutet för Revisorsutbildning HB IREV, med FAR och SRS som ägare. Den utbildningsverksamhet som tidigare bedrivits av FAR och SRS sammanfördes då till ett gemensamt organ.
IREVs roll i revisorsutbildningen
IREV föddes samtidigt som UHÄ-rapport 1981:23 (Ekonomlinjen, förvaltningslinjen, linjen för personal och arbetslivsfrågor. Slutbetänkande från AU-gruppen) lades på bordet för remissomgång och påföljande slutbehandling i riksdagen.
IREV skall erbjuda ett kvalitativt högtstående och heltäckande program för grund- och vidareutbildning inom revision och kompletterande ämnesområden för FAR- och SRS-revisorer och deras anställda.
IREV ger i dag utbildning inom ämnesområdena revision, redovisning, ekonomisk styrning och analys, skatter, personlig utveckling samt data. Dessutom ingår juridik som en integrerad del i nästan alla kurser.
Grundutbildning i revision
En av IREVs huvuduppgifter är att se till att det finns ett bra kursutbud för blivande auktoriserade och godkända revisorer. För utbildningen fram till auktorisation eller godkännande finns studievägar rekommenderade av FAR och SRS. De kurser som ingår i studieprogrammen syftar till att ge teoretisk kompetens i revision och kompletterande ämnen utöver den kunskap som eleverna har med sig från tidigare studier.
Kurser i revision upptar ungefär halva studietiden under den femåriga praktiktiden fram till auktorisation eller godkännande. I övrigt anpassas IREVs kursprogram till de förändringar och eventuella brister som finns i det offentliga utbildningssystemet, speciellt inom områdena redovisning, ekonomistyrning, skatter och data.
Några revisionsbyråer har egna grundutbildningsprogram, där delar av IREVs kursutbud ingår.
Vidareutbildning av revisorer
Den andra av IREVs huvuduppgifter är vidareutbildning av auktoriserade och godkända revisorer.
FAR och SRS har i sitt uttalande om vidareutbildningen valt att indela vidareutbildning i tre områden:
– fördjupning
– uppdatering
– specialisering
Fördjupningsutbildningen är enligt definitionen en fortsatt utbildning som bygger vidare på grundutbildningen fram till auktorisation eller godkännande. Denna del av vidareutbildningen är även definierad genom de kravspecifikationer som utgör basen för de femåriga grundutbildningsprogrammen, där det konstateras att för vissa områden en ytterligare femårsperiod av varvad utbildning och praktik kan vara nödvändig för att ge bra kompetens. Liksom för grundutbildningen ges här förslag till studiegång i form av matriser i IREVs utbildningsprogram.
Uppdatering måste ske under hela den tid revisorn är yrkesverksam, och har som sitt huvudsakliga syfte att aktualisera tidigare inhämtade kunskaper inom olika ämnesområden.
Specialisering avser sådan utbildning som ger revisorn möjlighet att kunna utveckla sig inom speciella områden, och styrs således till stor del av den enskilde revisorn och hans intresseinriktning.
Data i utbildningen
Användningen av datorer är i dag ett naturligt inslag i alla revisorers arbetsmiljö. I väntan på att det offentliga utbildningsväsendet skall komma ifatt samhällsutvecklingen inom detta område ger IREV grundutbildning i data som en integrerad del av flera av sina övriga kurser.
Datainslag återfinns i dag förutom i Grundkurs i revision, där en dag ägnas åt praktiska övningar i mikrodatorns funktioner och användning, även i Påbyggnadskurs i revision, inom vissa redovisningskurser samt kurser i budgetering/finansiering och kalkylering, ekonomisk analys m m.
Specialkurser finns för personer som redan har passerat hela eller delar av grundutbildningen i revision. Från och med hösten 1984 finns följande kurser på dataområdet:
1. Känna på datorn. Kursen har omarbetats något från tidigare år och skall ge grundläggande kunskap om hur smådatorer fungerar i praktiken samt vilka möjligheter och begränsningar som föreligger vid användning av smådatorer.
2. Mikrodatorn – revisionsproblem och hjälpmedel. Kursen är ny och syftar bl a till att ge kunskap om hur revisionen påverkas av mikrodatorsystem.
3. Minidatormiljö – systemgenomgång och granskningsåtgärder. Även denna kurs är ny i sin utformning. Kursen ersätter den tidigare revisionskursern Intern kontroll och revision i minidatormiljö.
I dessa specialkurser har deltagarna tillgång till datorer eller dataterminaler och kan arbeta praktiskt med problemlösningar på dator.
IREVs utbildningsprogram
IREVs utbildningsprogram omfattar i dag ett femtiotal kurser som genomförs vid ca 100 kurstillfällen, primärt under höstterminen. Därtill kommer vissa övriga arrangemang, mest i seminarieform.
Aktualitet och flexibilitet är nyckelord i IREVs arbete. Det finns i dag ingen kurs i IREVs program som är exakt densamma från år till år. Detta är både naturligt och nödvändigt om man ser till den ständiga utveckling som äger rum inom revisors arbetsområden. Mer än 150 personer är i dag knutna till IREVs kursverksamhet.
IREV är FAR- och SRS-revisorernas eget utbildningsinstitut. IREV är ett av resultaten av det stora engagemanget i utbildningsfrågor hos organisationernas ledamöter.
IREVs utbildningsprogram 1984/85 medföljer som bilaga till detta nummer av Balans. Där kan man läsa mer om de olika kurser som erbjuds ledamöter och deras anställda samt deltagare från näringslivet i övrigt.
För de som är speciellt intresserade av IREVs skattekurser finns en närmare beskrivning i annan artikel i detta nummer av Balans.
Liv Jarness, chef IREV