På samma sätt som EKG-analysen ger en kurva som indikerar sjukdom eller hälsa kan ett affärsföretags ”EgenkassaGenerering” eller EKG över en längre period påvisa dess ekonomiska hälsotillstånd. Det behövs en skarpare belysning av den ordinarie affärsverksamhetens penningavkastning hävdar Hasso Strandberg vid Öhrlings Revisionsbyrå.
EKG, vad är det? Hos doktorn betyder det elektrokardiogram. En kurva som kan indikera sjukdom eller hälsa. EKG är i vårt sammanhang naturligtvis ett pop-ord, som används för att göra läsaren mer nyfiken. Är Du det nu?
EKG står här för egenkassagenerering och framräknas på följande sätt:
a/ resultat före avskrivningar enligt resultaträkningen
b/ plus/minus förändring av volymberoende rörelsekapital
c/ minus (ev plus) finansiella betalningar
= EKG
Ett hälsoindikerande EKG bör vara positivt. Inget företag kan i längden låna för att klara sina finansiella betalningar. Med sådana betalningar avses här räntor, utdelningar till aktieägare, amorteringar av lån, skatter och extraordinära betalningar. Ett EKG borde framtas varje år och utvecklingen över en följd av år noggrant studeras. Även för framtidsplanerna bör man titta efter hur EKG:t ser ut.
Något nytt?
Inget nytt under solen! I varje fall inte för gamla revisorer och ekonomer. Men tänk efter. Hur många företag visar upp sådana balansräkningar att Du kan utläsa hur stor del av skulderna som består av obetalda räkningar till leverantörer av anläggningstillgångar eller av obetalda räntor. Hur är det med obetalda utdelningar och amorteringar och var i balansen kan man se poster, som är besläktade med resultaträkningens extraordinära poster?
Det nya med EKG-begreppet är att man måste rensa bort från det volymberoende rörelsekapitalet (fordringar och skulder) sådana poster, som hör ihop med de finansiella betalningarna (och justera dessa med förändringen i skuldbeloppen). För företag som vissa år har stora investeringar i anläggningar och som har varierande ränteskulder kan det vara mycket överraskande att se hur mycket rörelsekapitalet påverkats av sådana poster.
Lån bland de korta skulderna förrycker naturligtvis också bilden i FIA av det med volymen varierande rörelsekapitalet.
Gör så här!
Bestäm först vilka poster, som skall plockas bort respektive läggas till det volymberoende rörelsekapitalet. Använd de justerade beloppen och ställ upp finansieringsanalysen enligt nedan ”FIA – EKG”.
Här gäller ej längre gränsen mellan korta och långa. Pensionsskulder t ex får anses vara volymberoende. Med kassareserv avses den del av tillgängliga likvida medel, som ej anses ”nödvändiga” för den löpande rörelsen. Kassareserven ingår förstås ej i rörelsekapitalet. Den betraktas som en finansieringskälla.
Slutsatser
Jämför informationen i nedanstående FIA-EKG med den fortfarande av många företag använda modellen, här kallad FIA-TRAD.
FINANSIERINGSANALYS 1980–1983 | ||
( ) = rad i ”förutsättningar” | ||
FIA-EKG | ||
Vinst före avskrivningar (11) | 1.300 | |
”Rensat” rörelsekapital (1) | − 600 | |
Pensionsavsättning (3) | + 100 | |
Från rörelsen | 800 | |
Räntor (5) | − 400 | |
Skatter (6) | − 200 | |
Amorteringar (9) | − 200 | |
Utdelning till aktieägare (10) | − 200 | − 1.000 |
Företagets ”EKG” | − 200 | |
Investeringar (7) | − 800 | |
Obetalda leverantörsräkningar (8) | + 500 | − 300 |
Erforderlig finansiering | 500 | |
Finansiering genom ökade korta räntebärande lån (4) | + 400 | |
Minskad likviditetsreserv (2) | + 100 | |
Summa finansiering | 500 | |
FIA-TRAD | ||
Årets verksamhet (11,6,5,10) | 200 | |
Summa tillförda medel | 200 | |
Investeringar (7) | 800 | |
Minskade långa skulder (3,9) | 100 | |
Summa använda medel | 900 | |
Summa förändring (12) | 700 | |
Förutsättningar för FIA-EKG och FIA-TRAD
BR | RR | FIA | ||
---|---|---|---|---|
T=tillgång | (Förändr) | |||
S=skuld | + = ökning | + = tillförda | ||
− = minskning | − = använda medel | |||
1. Normalkassa + Övrigt ”rensat” rörelsekapital | T | + 600 | − 600 | |
2. Kassareserv | T | − 100 | + 100 | |
3. Pensionsskuld | S | + 100 | + 100 | |
4. Korta lån | S | + 400 | + 400 | |
5. Räntor | S | + 200 | − 600 | − 400 |
6. Skatter | S | + 100 | − 300 | − 200 |
7. Investeringar | T | + 800 | − 800 | |
8. Obet investeringar | S | + 500 | + 500 | |
Långa lån | ||||
9. = amortering | S | − 200 | − 200 | |
Eget kapital | ||||
10. = utdelning | S | − 200 | − 200 | |
11. Vinst före avskrivningar | 1.300 | + 1.300 | ||
12. Traditionellt rörelsekapital | ||||
1 Rensat rk | + 600 | − 600 | ||
2 Likviditetsreserv | − 100 | + 100 | ||
4 Korta lån | + 400 | + 400 | ||
5 Räntor | + 200 | + 200 | ||
6 Skatter | + 100 | + 100 | ||
8 Obet investeringar | + 500 | + 500 | ||
+ 700 | ||||
Häpnadsväckande! EKG-FIA resulterar i ett negativt EKG på 200 vilket inte är bra, speciellt om perioden sträcker sig över flera år. FIA-TRAD däremot visar att årets verksamhet tillfört 200 vartill skall läggas 700 genom minskning av rörelsekapitalet, således sammanlagt 900.
Vad är sanning?
Behöver vi EKG för företag?
För övrigt efterlyses förklarande ”nötter” även till finansieringsanalyserna och varför inte också en deklaration av vad man vill visa med FIA.
Hasso Strandberg vid Öhrlings Revisionsbyrå AB i Stockholm.