Mer om mätproblem

Frågan om företagens redovisning är mer aktuell nu än tidigare med anledning av Realbeskattningsutredningen (SOU 1982:1–3) och det Edinska förslaget till vinstutdelning (Ds Fi 1983:13).

Revisorerna Torbjörn Gärdehall och Anders Wengholm ger i en uppsats vid Göteborgs Universitet intressanta synpunkter på resultatberäkning under perioder med valutakursfluktuationer och prisförändringar. De visar i sin redogörelse som i sammandrag presenteras i Balans 4/1983 att i det valda exemplet blir effekten av en sträng tillämpning av god redovisningssed att ett lönsamt företag blir tvunget att inleda likvidationsförfarande. Om hänsyn tas till dollarns kursförändring 1980 ändras resultatet för det fingerade företaget AB Enterprise från en förlust på 4,5 milj SKR till en lika stor vinst. Författarna visar även att en tillämpning av FARs rekommendationer för nukostnadsberäkning skulle ge ett realt nettoresultat på 74 milj SKR. De framhåller sammanfattningsvis bland annat följande:

”God redovisningssed är starkt påverkad av försiktighetsprincipen. På grund av detta tvingas i många fall företag att redovisa ett undervärderat resultat. Detta kan möjligen sägas gynna intressentgruppen långivare, medan försiktighetsprincipen förtar informationsvärdet av en årsredovisning för övriga intressenter högst betydligt. Intressenterna blir tvungna att söka andra källor för att erhålla relevant information. Det föreligger här en målkonflikt mellan försiktighetsprincipen och relevansprincipen, varför man blir tvungen att väga principerna mot varandra. Denna vägning utfaller enligt vår mening till relevansprincipens fördel.”

GOD REDOVISNINGSSED

I tre inlägg i Balans (8/81, 6/82 och 10/82) har jag ifrågasatt om den traditionella nominala redovisningen kan vara i överensstämmelse med god redovisningssed. För egen del förordar jag en enkel form av real redovisning som i första hand utgår från uppfattningen att vid jämförelse eller sammanläggning av belopp från olika tidpunkter dessa måste vara uttryckta i samma måttenhet, i samma penningvärde.

Realbeskattningsutredningen föreslår att konsumentprisindex med viss tidsförskjutning används för omräkning (sid 249, 286). Värdesäkringskommitténs principiella ställningstagande om ett index som inte registrerar förändringar av indirekta skatter och subventioner (SOU 1964:1 sid 94) talar för nettoprisindex.

Färska erfarenheter motiverar val av ett sådant index som statsmakterna inte kan manipulera. Den reala redovisningen i exemplet genomförs därför här med nettoprisindex såsom deflator och med medelvärden för angränsande månader vid års- och månadsskiften.

AB ENTERPRISE

AB Enterprise inleder sin egentliga verksamhet inom offshorebranschen i princip den 1 juni 1980 med förvärv av en rigg som hyrs ut till ett stort oljebolag. Såväl anskaffningskostnad, belåning som hyresbetalning sker i USD. I likhet med uppsatsen behandlas inte finansiella och skattemässiga frågor.

Bolagets ställning i ingående balans i början av juni, här angiven till 1980-06-01, redovisas i ingående balans. Den saknas vid presentationen i tidskriften men kan i huvudsak konstrueras med hjälp av lämnade uppgifter. (se tabell)

I stället för en förlust på 4.450 visar den reala redovisningen en vinst på 6.150. Därvid har hänsyn inte tagits till att uthyrningsavtalet är tecknat i USD och att charterintäkter på så sätt följer dollarns värdeutveckling. Det är frestande att även räkna upp resultatet med hänsyn till förändringen av växelkurserna. Den stegrade kursen på dollarn är dock sannolikt delvis ett uttryck för kronans negativa köpkraftsutveckling. Ett samtidigt hänsynstagande till växelkurserna kan leda till en dubbelräkning och en överskattning av resultatet.

ÅRSREDOVISNINGENS SYFTE

Årsredovisningens syfte är att lämna företaget med intressenter information om verksamheten och dess resultat. Såsom Gärdehall och Wengholm förklarar ”speglar inte den konventionella redovisningen ett rättvisande resultat för ett företag inom offshorebranschen under perioder med valutakurs- och prisförändringar”. De underkänner den nominala redovisningen och finner att vid avvägning mellan försiktighetsprincipen och relevansprincipen att den senare i form av FARs nukostnadsredovisning utfaller till den senares fördel. På grund av en våldsam prisstegring på riggar beräknas det reala nettoresultatet uppgå till nära 75 milj SKR. Såsom en intern information om den aktuella prisutvecklingen på riggar kan uppgiften vara värdefull men knappast i form av företagets resultatredovisning.

Då förefaller en schablonmässig real redovisning vara en bättre grund för att bedöma det ekonomiska resultatet. Den har dessutom den fördelen att den direkt anknyter till historisk anskaffningskostnad översatt till det penningvärde som gäller för bokslutet i övrigt. Såväl ackumulerad som aktuell avskrivning blir härvid av en omfattning som svarar mot anläggningens reala kostnad. Missvisande används på sina håll termen ”överavskrivning” för denna anpassning till den reala kostnaden. Här bör nomenklaturen snarast rättas till och termerna real respektive nominal avskrivning användas. Den nominala, dvs den traditionella, avskrivningen medför vid stigande allmän prisnivå att satsat realkapital inte återföres i sin helhet och kan således betecknas ”underavskrivning”. Man kan även notera att nukostnadsredovisningen i exemplet leder till en avskrivning med 15,5 % i stället för planenliga 12,5 % – en överavskrivning med 3.500.

Bortsett från enkelheten och den matematiska naturnödvändigheten vid ett realt system är det främst svårigheterna vid nukostnadsredovisning med värdering av anläggningstillgångarna som motiverar en real redovisning såsom ett generellt instrument. För årsredovisningen kan om så erfordras den reala redovisningen kompletteras med annan information, men som bas för fortsatt analys tillfredsställer det reala resultatet höga anspråk.

I princip är det inte någon större skillnad mellan den form av real redovisning som här förordas och det Edinska förslaget till modell för vinstdelning. Likväl betecknas detta som både obegripligt och krångligt. Tvärtom borde den reala redovisningen vara lätt att förstå och enkel att tillämpa.

Mot bakgrund av Gärdehalls och Wengholms utmärkta uppsats finns det än en gång anledning att ifrågasätta om den traditionella nominala redovisningen verkligen kan anses vara förenlig med god redovisningssed.

Ingvar Ekemark, arkitekt SAR, Karlstad