Inflationsredovisning – En studie av de börsnoterade företagens årsredovisningar

Företagen är allmänt missnöjda med situationen på inflationsredovisningsområdet idag. Anledningen är att ingen metod är allmänt accepterad – de som finns är alltför komplicerade.

Början på 1970-talet förde med sig en ökad inflationstakt. Under perioden 1974–1981 ökade inflationen i Sverige till i genomsnitt ca 10 % per år, efter att i flera decennier ha legat runt 4% årligen. Detta har medfört ökade krav på företagen att visa inflationens effekter på resultatet. I Sverige kom hösten 1980 ett förslag från FARs redovisningskommitté om s k nukostnadsredovisning. Detta utkast bildade utgångspunkt för vår undersökning av de svenska börsnoterade företagens inflationsredovisningsmetoder. Ett syfte var att visa om intresset för inflationsredovisning påverkats av förslaget.

FÖRETAG MED NÅGON FORM AV INFLATIONSJUSTERING

En genomgång av samtliga börsnoterade företags årsredovisningar för 1981 visade att 41 av börsens 132 företag redovisade någon form av inflationsjustering. Av dessa var det 12 företag som hade en mer utförlig inflationsjustering, dvs som förutom att ange kalkylmässiga avskrivningar och/eller prisförändringar på lager även visade en inflationsjusterad resultaträkning.

Intresset för inflationsjustering verkar ha legat på en relativt konstant nivå under perioden 79–81. Gruppen företag som enbart angav kalkylmässiga avskrivningar och/eller prisförändringar på lager har till sin storlek knappast förändrats. Vissa företag har dock tillkommit och andra har utgått.

Om man studerar företagen efter verksamhetsområden, finner man att skogsindustrin är den grupp där andelen företag som inflationsjusterar är störst. Denna grupp har även den största andelen företag med omfattande inflationsjustering.

Minst information om inflationens effekter gav fastighets- och byggnadsföretagen samt investmentbolagen.

I gruppen företag med omfattande inflationsjustering, kan konstateras, att intresset för inflationsredovisning ökat något, då denna från -79 utökades med två företag.

FÖRETAG MED MER OMFATTANDE INFLATIONSREDOVISNING

TABLÅ – Företag med omfattande inflationsredovisning

År 1981 visade 12 företag inflationsjusterade resultaträkningar i sina årsredovisningar eller angav motsvarande uppgifter på annat sätt.

De flesta företag redovisar supplementärt en inflationsjusterad resultaträkning. Ett undantag är ESSELTE, som varken redovisar en justerad resultat- eller balansräkning, utan endast för ett allmänt resonemang om inflationens effekter.

Märkas bör att endast två företag i enlighet med FARs utkast redovisar både inflationsjusterade balans- och resultaträkningar. Intressant är att se om företagen på annat sätt än i balans och resultaträkningar redovisat inflationens effekter. De vanligaste sätten hos dessa 12 företag visade sig vara räntabilitetsmått, vinst per aktie samt utdelning i förhållande till KPI.

Den inflationsjusterade resultaträkningen skall enligt FAR belastas med samma skattekostnad som den traditionella resultaträkningen. Ur tablån kan avläsas att sju företag ej angivit någon skattekostnad, medan övriga företag räknat skatt på det inflationsjusterade resultatet. Inget företag har således följt FARs utkast på denna punkt.

Samtliga företag har redovisat realiserade prisförändringar. Endast ett företag, BOFORS, har dessutom visat orealiserade prisförändringar, medan fem företag har gjort ett antagande om att de allmänna och specifika prisstegringarna är lika stora, varför någon sådan post ej uppkommer. FARs utkast har följts i tre fall: ASTRA, BOFORS och SCA. Majoriteten av företagen har dock valt att ange vinst på skulder vid beräkning av det reala resultatet.

Nukostnaden kan beräknas på olika sätt. För anläggningstillgångar finns olika index t ex

• KPI

• branschindex

Vanligast bland de tolv företagen är användandet av branschindex.

För varulager används i huvudsak två olika värderingsmetoder:

• skillnaden mellan IBs och UBs à-pris x förbrukad volym av IB

• IB uppräknat till årets genomsnittliga anskaffningsvärde

Endast hälften av de berörda företagen anger dock någon metod för beräkning av nukostnaden för varulager.

Man kunde förvänta sig att FARs utkast skulle medföra att flera företag upprättade en inflationsjusterad årsredovisning. Vi redogör här för de förändringar som skett mellan 1979 och 1981.

• ALFA-LAVAL och ATLAS-COPCO

  företagen visade 1979 endast kalkylmässiga avskrivningar, men hade 1981 inflationsjusterade resultaträkningar, där posten ”vinst på skulder” ingår

• ASTRA

  företaget hade 1979 en skuldandelsjustering. Man visade dessutom en finansieringsanalys i fasta priser. 1981 följde företaget FARs variant III

• BOFORS

  företaget tillämpade redan 1979 en metod som påminner om FARs variant I och hade samma typ av inflationsjustering 1981.

• HÖGANÄS

  företaget tillämpade 1979 och 1981 samma modell för inflationsjustering, med det undantaget att man 1979 gjorde en skuldandelsjustering, medan man 1981 endast angav en skuldandelsprocent.

• MONARK

  som enda företag tillämpar MONARK en inflationsjustering som bygger på CPP-metoden. Detta gör man både 1979 och 1981. Det är här intressant att notera att man trots detta 1981 anser sig följa FARs utkast till rekommendation om nukostnadsredovisning.

• SCA

  är ett av de företag som övergått till att följa FARs utkast. Man har från 1979 års årsredovisning endast behövt göra smärre korrigeringar för att närma sig FARs variant III. Förändringen består i att man ersatt posten ”vinst på skulder” med ett realt räntenetto.

• STORA KOPPARBERG

  1979 anges real räntabilitet men man har 1981 övergått till en utförligare inflationsjustering med resultaträkning innefattande en post ”vinst på skulder”.

• SYDKRAFT

  företaget gör båda åren en skuldandelsjustering. Skillnaden ligger i att man 1979 ej anger skuldandelsjustering och skattekostnad i resultaträkningen, vilket man gör 1981.

• MoDo, EUROC och ESSELTE

  beträffande dessa företag har vi ej kunnat finna några skillnader mellan åren 1979 och 1981.

Som vi kan se, har två företag, som tidigare endast redovisat kalkylmässiga avskrivningar, övergått till mer omfattande inflationsjustering. Vidare framgår att två av de företag som 1979 hade omfattande inflationsjustering övergått till att följa FARs utkast. Till dessa två lägger vi BOFORS, som redan tidigare tillämpade denna form av inflationsjustering. Vi får således sammanlagt 3 av börsens 132 företag som följer FARs utkast till rekommendation.

Man kan således dra slutsatsen att utkastet haft en ringa effekt på de börsnoterade företagen. Intrycket förstärks också då man konstaterar att andelen företag som anger kalkylmässiga avskrivningar och/eller prisförändring på lager ej har ökat.

Av en kompletterande intervju undersökning framgick att företagen är allmänt missnöjda med situationen på inflationsredovisningsområdet idag. Med utgångspunkt från intervjusvaren kan man anta att de viktigaste orsakerna till detta är att det inte finns någon metod som är allmänt accepterad samt att de metoder som finns är komplicerade.

Motiven till att vissa företag trots detta inflationsjusterar varierar, varför det är svårt att dra några generella slutsatser på den punkten. Trots inflationsredovisningens alla brister i nuläget pekar undersökningen emellertid på att inflationsjusterade resultat- och balansräkningar är den bästa formen för att redovisa inflationens effekter.

Artikeln har skrivits av Karl-Erik Hullberg, Eva Roos och Kristina

Tuulasaho, samtliga ekonomer vid Stockholms Universitet.