Revisorerna blir en central grupp i kampen mot den ekonomiska brottsligheten och myndigheterna skall uppmanas att bättre utnyttja sina befintliga resurser.
– Revisorerna kommer definitivt att få en ökad roll i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Det är en av utgångspunkterna för mitt arbete.
Det säger Sven Heurgren, generaldirektör i konsumentverket och konsumentombudsman, som nu blivit ordförande i kommissionen mot den ekonomiska brottsligheten.
Det var i slutet av förra året som regeringen tillsatte den här gruppen, som nu skall snabbutreda olika åtgärder för att driva tillbaka de ekonomiska brotten. Innan året är slut skall kommissionens arbete vara avslutat.
OFFENTLIGA REVISORER
Sven Heurgren räknar alltså med revisorerna som en central grupp i kampen mot ekonomiska brott.
– Man måste också ta ställning till vem som i fortsättningen skall utse revisorerna. Klart är att vi måste pröva någon form av offentliga revisorer.
Några direkta förhandlingar med exempelvis FAR vill inte Sven Heurgren utlova innan kommissionen binder sig för en viss linje.
– Naturligtvis blir det ett samråd. Vi har redan haft en del kontakter med Björn Markland, och vi kommer att inhämta ytterligare synpunkter.
20–30 MILJARDER
Vilken omfattning den ekonomiska brottsligheten har är det förstås ingen som exakt vet.
– En rimlig bedömning pekar på 20–30 miljarder kronor årligen. Det här har hittills varit en försummad sida av brottsligheten, men nu är det vår förhoppning att vi kraftigt skall kunna minska de ekonomiska brotten. Någon gissning om hur stora belopp det går att rädda vill jag dock inte komma med, säger Sven Heurgren.
RESULTAT UNDER 1983
Heurgren är helt inställd på att tidsprogrammet skall hålla.
– Vi har kommit igång väldigt bra, men vi måste också i fortsättningen hålla ett högt tempo. Vi lägger fram våra förslag successivt. Sedan krävs det förstås i många fall riksdagsbeslut innan våra förslag kan förverkligas.
Kommissionen har redan kommit med ett förslag om att bilda en speciell skattebrottsdomstol.
Heurgren:
– Med vårt nuvarande system tar det fruktansvärt lång tid innan domstolsbehandlingen är klar. Det finns skräckexempel på att det tagit ett 10-tal år innan man fått ett avgörande, och det är orimligt både för samhället och den enskilde.
SKATTEBROTTSDOMSTOL
– Kommissionens kurs är inriktad på ett enhetligt förfarande i speciella skattebrottsdomstolar, där behandlingen skulle bli mera kompetent och dessutom snabbare, betydligt snabbare. Vidare vill vi att ledamöter med ekonomisk utbildning skall vara representerade i domstolen, inte bara jurister, säger Sven Heurgren.
Enligt gruppens förslag skall skattedomstolen få viss regional spridning, så att man inte koncentrerar domstolsbehandlingen till en plats i landet, utan får en spridning till fem–sex platser.
EN SVART SEKTOR
– Den ekonomiska brottsligheten undergräver människors rättsmedvetande, urholkar samhällssolidariteten och snedvrider marknadsekonomin, konstaterade statsrådet Ingvar Carlsson i samband med att regeringen tillsatte den heurgrenska kommissionen.
– Varje år omsätter den svarta sektorn i ekonomin mångmiljardbelopp. Det har lett till åtgärder från samhällets sida, men dessa åtgärder har inte räckt till för att undanröja bristerna i kontroll- och sanktionssystemet. De som begår ekonomiska brott upptäcks alltför sällan. En konsekvens av detta är att seriösa företag slås ut, eftersom de inte klarar att konkurrera med fifflarna. En annan är att samhället går miste om enorma skatteinkomster samtidigt som hederliga skattebetalare utsätts för en hårdare belastning, påpekar Ingvar Carlsson.
Sören Karlsson, generaldirektör i Konsumentverket och konsumentombudsman
Faktaruta: DE SJU DIREKTIVEN
Kommissionen har sju huvuddirektiv att inrikta sitt arbete efter. Direktiven är:
Överväga hur man genom aktiva forskningsinsatser skall kunna få bättre kunskaper om den ekonomiska brottslighetens former och utbredning samt om effekten av vidtagna åtgärder.
Lägga fram förslag till utbildnings- och upplysningsinsatser bland allmänheten i syfte att engagera breda grupper inom befolkningen i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.
Lägga fram förslag till effektivisering av myndighetskontrollen på olika områden – bl a inom taxerings- och uppbördsverksamheten – samt till former för ett förbättrat samarbete mellan kontrollmyndigheterna.
Överväga resurstilldelningen till de myndigheter som i första hand är engagerade i kampen mot den ekonomiska brottsligheten och lägga fram förslag till ett bättre utnyttjande av befintliga resurser.
Undersöka möjligheterna att använda sådana åtgärder som etableringskontroll, näringsförbud, skattebevis och regler om krav på visst minsta aktiekapital och effektivare företagsrevision samt lägga fram förslag i dessa hänseenden.
Lägga fram förslag till behövliga lagstiftningsåtgärder på exempelvis de skatte- och näringsrättsliga och på de straff- och processrättsliga områdena.
Överväga hur det internationella samarbetet i kampen mot den ekonomiska brottsligheten bäst bör bedrivas.