De stora revisionsbyråerna blir i olika avseenden mer oberoende än de små och är troligen också en förutsättning för att FARs verksamhet kan bedrivas så ambitiöst som sker idag.

Under de senare åren har ett antal storfusioner ägt rum mellan olika revisionsbyråer. Den pågående strukturförändringen i revisionsbyråbranschen har uppmärksammats av Veckans Affärer och Affärsvärlden samt har senast kommenterats i Balans 1/1983 av kollegan Per Strandin.

Med anledning av dessa artiklar vill jag förmedla några reflektioner.

SUND ELLER OSUND UTVECKLING?

Den som illvilligt läser de artiklar som förekommit kan få för sig, att fusionerande revisorer är ”förvirrade” av en strävan att bygga upp en ”volymsjuk” verksamhet baserad på medarbetare med ”icke fullfjädrad praktik” och att den pågående utvecklingen skulle vara osund. Är det verkligen så illa, att en omstrukturering, som de flesta välrenommerade byråer deltager i, sker i förvirring?

Personligen tror jag, att den pågående utvecklingen är sund därför att den gagnar såväl medarbetarna på revisionsbyråerna som det näringsliv byråerna skall betjäna. För att underbygga denna ståndpunkt vill jag utgå ifrån några av de begrepp som tagits upp i tidigare artiklar rörande detta ämne.

REVISORS OBEROENDE

Kompetens, tystnadsplikt och oberoende är de hörnstenar på vilka näringslivets förtroende för revisorer bygger. FARs regler för god revisorssed behandlar ett antal situationer, där utomstående kan antas ifrågasätta revisorns oberoende. Jag har skärskådat de av FAR beskrivna situationerna och kan icke i något fall finna att risken ökar med ökande byråstorlek. Tvärtom vill jag framhålla att – allt annat lika – den stora byrån blir i olika avseenden mer oberoende än den lilla.

Psykologiskt och ekonomiskt väger varje enskilt uppdrag mindre tungt i en stor byrå än i en liten. Storleken på byrån är dock inte allt. Det är viktigt för byråns oberoende med en god soliditet och en tillräcklig lönsamhet.

Sättet att organisera byrån internt har därvid stor betydelse. En utåt sett stor byrå kan t ex vara sårbar om resultatavräkningen mellan delägarna sker för grupper/avdelningar osv. Varje grupp/avdelning blir då eventuellt sårbar och svag i förhållande till större klienter.

Man får inte heller glömma den stora betydelse för oberoendet som tillgången till kompetenta medarbetare har, liksom tillgången till modern revisionsmetodik och god intern utbildning. Möjligheter till denna form av styrka mångdubblas i den stora och resursstarka byrån.

REVISORN SOM KONSULT

En engagerad revisor förvärvar en djup kunskap om sitt klientföretags verksamhet och personal inom olika branscher. Han får med tiden bred erfarenhet av problem och deras lösningar. Därför är en god revisor den oslagbare förstahandskonsulten för de flesta företagare.

Speciella oberoende aspekter uppkommer när vi revisorer uppträder som rådgivare och konsulter. Om en revisor eller personal från hans byrå mycket aktivt skulle engagera sig och deltaga i ett klientföretags förvaltning och affärsverksamhet medför detta givetvis att samme revisor eller dennes byrå inte är oberoende om de i revisionsberättelse skall uttala sig om samma förvaltning som de själva har deltagit i. Föga torde det här hjälpa att revisionsbyråerna bildar hel- eller delägda konsultföretag till vilka man överför mer omfattande konsultuppdrag som kommer från egna revisionsklienter.

(Detta problem har diskuterats i USA och de revisionsbyråer som utför revision i börsnoterade företag måste där rapportera omfattningen av sina konsultuppdrag för dessa revisionsklienter till tillsynsmyndigheten.) Tittar man lite närmare på utvecklingen i Sverige, så har förvisso under senare år ett antal revisionsbyråer bildat särskilda konsultbolag, troligen som ett led i att utvidga sin marknadsföring och nå ut till andra företag än de egna revisionsklienterna. Jag skulle dock inte vilja tolka denna utveckling som direkt sammanhängande med strukturförändringen i revisionsbyråbranschen. Bildandet av särskilda konsultbolag och avknoppningar av denna typ synes lika ofta ske bland medelstora byråer som bland riktigt stora.

En icke oväsentlig aspekt i sammanhang med denna tydliga strävan från revisorernas sida att bredda sitt verksamhetsfält utanför områdena revision, redovisning och skatter är kravet på en motsvarande kompetens- och resursuppbyggnad inom revisionsbyråerna. Det är lätt att se vilka beroendesituationer den revisionsbyrå kan hamna i, som utan att ha erforderlig kompetens ger sig in och agerar konsult inom allt mer udda områden. Kan en revisionsbyrå verkligen i sin klientstock ha erforderligt underlag för att hålla sig med de bästa specialisterna inom så udda områden som materialstyrning, butikssäkerhet, avancerad systemering?

De här senast diskuterade riskerna för byråernas oberoende vill jag således dock snarast relatera till ett allmänt aggressivare marknadsbeteende i branschen från de existerande revisionsbyråernas sida än till den diskuterade utvecklingen mot allt större storbyråer.

KLIENTSERVICE

En fördom som jag anser att det är dags att slå ihjäl är den, att klienten skulle få uppleva större byråkrati med en stor byrå än med en liten. Av egen erfarenhet vet jag att arbetet i en liten byrå kan bli nog så byråkratiskt. Hur stor en byrå än är, så arbetar klienten med det antal revisorer som är avpassat för hans behov. Om en byrå har 800 medarbetare eller 8 har i detta avseende ingen betydelse för den genomsnittlige revisionsklienten i hans dagliga kontakter med revisionsbyrån. Varje klientföretag skall ju betjänas av en ansvarig revisor och de övriga medarbetare som behövs i arbetslaget för att utföra arbetet på billigaste sätt för klienten. Det är när något onormalt eller krisartat inträffar i klientens verksamhet som sanningens ögonblick inträffar. Det är då byråns ”muskler” skall visa vad de duger till.

Klienten kan också komma lika nära sin revisor från den stora byrån – förutsatt att han väljer rätt revisor – som han kan komma någon annan revisor – förutsatt att han väljer rätt revisor. Ja, han kan t o m komma ännu lite närmare sin revisor om byrån är så stor, att den har kontor över hela landet. Alla företag, filialer, dotterbolag etc ligger ju inte i den stora staden!

REVISION – VAD BLIR DET?

En av ”höjdpunkterna” i Per Strandins inlägg i Balans nr 1/1983 är, att den fusionerade revisorn och hans kollegor blir ”icke fullfjädrade”. För den som har haft förmånen att få arbeta i flera olika byråer och tillsammans med många kvalificerade revisorer från olika byråer, är detta det egendomligaste av argument.

Den stora byrån bildas just för att kunna erbjuda medarbetarna

  • god intern utbildning

  • goda tekniska hjälpmedel i form av utvecklad revisionsmetodik

  • intressanta och varierande arbetsuppgifter över en bred klientbas

  • stöd av specialister

  • tillgång till utländska byråers resurser

  • * datorstöd i revisionsarbetet.

Revisorns arbete, liksom många andra konsulters, blir enligt min uppfattning bättre ju bättre det professionella klimat är, i vilket man får arbeta. Bildandet av större byråer bidrar till att skapa ett gott professionellt klimat för den som är under utveckling till auktoriserad och godkänd revisor. Närheten till ett förtroendefullt och informellt utbyte med erfarna kollegor, möjligheten att snabbt och effektivt testa en lösning på ett uppkommet problem med kollegor inom samma byrå osv. Allt detta är av stor vikt för ett effektivt och högprofessionellt arbete.

FARs STÄLLNING

De stora byråerna stöder FARs verksamhet genom stora insatser av icke arvoderat arbete. I själva verket är detta troligen en förutsättning för FARs verksamhet på den ambitiösa nivå det nu bedrivs. Man kan också konstatera att just de senaste tio åren, FARs arbete har expanderat och vitaliserats parallellt med att stora byråer vuxit fram. Eventuella farhågor att FARs arbete och ställning skulle försvagas genom tillkomsten av flera storbyråer finner jag obefogade.

NÄRINGSLIVET

Per Strandin förmodar i sin artikel, att näringslivet inte vill ha färre alternativ till val av revisionsbyrå. På den punkten vill jag ge honom rätt, helt rätt!

Fastän jag således på denna punkt är helt överens med Per Strandin om grundläggande fakta så blir min slutsats av analysen en helt annan än den han drar. En branschanalys visar att ett ganska litet antal byråer är engagerade i det stora flertalet revisioner i Sveriges 200 största företag. Om en och samma byrå reviderar 25 % eller 30 % eller ens 10 % av börslistans företag måste risken för intressekonflikt inses av klientföretagen.

Jag tror näringslivet välkomnar framväxten av ytterligare ett antal stora revisionsföretag som realistiska alternativ till ett fåtal gamla giganter.

Vi vet att vår bransch av tradition varit livrädd för konkurrensbeteenden. Klienterna upplever det nog ofta svårt att byta sin revisor/revisionsbyrå även om de inte är helt tillfreds med servicen och engagemanget.

Jag tror att näringslivet välkomnar utvecklingen av flera starka revisionsföretag och också välkomnar en litet mer professionellt bedriven marknadsföring från byråernas sida. På så vis får faktiskt de större företagen fler revisionsbyråer att välja på och inte färre. Och för den som enbart eller dessutom vill ha en mindre byrå räcker antalet alternativ gott och väl till.

ENGAGERA FLER REVISIONSFIRMOR PÅ SAMMA UPPDRAG

På slutet i Strandins artikel slår han ett slag för ”joint audits” ute bland de större företagen. Även på den punkten vill jag ge mitt stöd. Många svenska företagsgrupper är så stora att de både utåt och inåt skulle ha nytta av att anlita två eller fler revisionsfirmor. En god revisor kan ge så mycket mer än blott en attest på en årsredovisning och det föreslagna förfaringssättet med delad revision kunde för klienterna lösa det tydligen kvistiga valet mellan stor eller liten revisionsbyrå. Säg inte eller, säg och! Använd båda. En bra revisor – må han komma från STORA BYRÅN eller LILLA BYRÅN – ger valuta för pengarna!

Göran Raspe, auktoriserad revisor, Sparbankernas Revisionsbyrå AB