Mål och medel i modern revisorsutbildning

FAR har under många år arbetat för en bättre ekonomutbildning. Samtidigt har man satsat på egen utbildning i revision och närliggande ämnen, numera i samarbete med SRS inom IREV.

Dagens revisor måste besitta kunskaper, insikt och färdigheter inom ett mycket brett kompetensområde. Intressenter inom företag och samhällsorgan förväntar sig att revisorn utöver sina traditionella arbetsuppgifter inom revision skall bistå med råd och hjälp i många andra frågor som har att göra med företagets skötsel och fortlevnad och samhällets krav på dagens näringsliv.

En kvalificerad revisor skall således ha en bra allmänutbildning, kompletterad med kompentensgivande utbildning och praktik inom revision, redovisning och skatter. Därtill krävs utökade kunskaper inom data, ekonomistyrning, juridik mm, beroende på den enskilde revisorns behov och intresseinriktning.

UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEUTBILDNING

Det formella kravet på revisorns utbildning för att uppnå auktorisation eller godkännande har fastställts av Kommerskollegium. De uppställda kraven skall garantera bra kunskaper inom för revisorn centrala ämnesområden.

Man måste dock vara medveten om de begränsningar som i dag föreligger i det offentliga utbildningssystemet. Speciellt beträffande de teoretiska kraven för auktorisation utgör ekonomexamens 120 poäng en för snäv ram för att uppfylla rimliga krav på en kombinerad allmänutbildning och fördjupning inom ämnesområdena företagsekonomi och juridik.

Regeringens nedskärning i årets budgetproposition av UHÄs förslag till ny ekonomlinje från 140 poäng till 120 poäng försämrar ytterligare utbildningssituationen för blivande auktoriserade revisorer. Linjens basblock, 80 poäng, skall ge en bra grundutbildning inom ekonomiska ämnen och stödämnen. Problemet uppstår när man inom återstående 40 poäng skall försöka uppnå en rimlig kompetensnivå inom redovisning och juridik. Dagens krav, som får anses vara minimum, på 60 poäng företagsekonomi och 30 poäng juridik, blir omöjliga att uppfylla utan kompletterande kurser.

Förhållandet gäller även andra grenar av ekonomlinjen, som nu får sin fördjupningsdel avkortad.

Den blivande godkände revisorn har fått ett bra utbildningsalternativ genom basblockets variant med inriktning mot redovisning och revision.

FARs INSTÄLLNING

FAR har i sina remissvar till AU-utredningens betänkanden 1979 och 1981 gett stöd till 140-poängsalternativet för ekonomlinjen. Samtidigt har FAR förordat att man för kompetens som auktoriserad revisor genom särskilda åtgärder ges möjligheter till 160 poängs studielängd. Den extra studietiden skulle kunna ge utrymme för bl a språk, förutom en utökning av kunskaperna i redovisning och juridik.

UTBILDNING I REVISION

I sitt remissvar till 1981 års betänkande har FAR gjort bedömningen att en meningsfull utbildning inom området revision inte får plats ens vid 160 poängs studier. Detta innebär att den specifika revisionsutbildningen även i fortsättningen får ombesörjas av revisorsorganisationerna och revisionsbyråerna.

Detta resonemang gäller även för den blivande godkände revisorn, oberoende av vilken utbildningsbakgrund han eller hon har.

MÅL OCH MEDEL I REVISORSUTBILDNINGEN

Utgångspunkten för ett utbildningsutbud i revisorsorganisationernas regi måste vara de arbetsuppgifter som möter den kvalificerade revisorn.

Huvudmålet blir sedan att se till att behoven av kunskaper inom olika ämnesområden kan tillfredsställas: genom det offentliga utbildningssystemet, hos revisorsorganisationerna, inom revisionsbyråerna.

Tillkomsten av Institutet För Revisorsutbildning, IREV, som startade sin verksamhet 1 januari 1982, är ett led i arbetet att uppfylla denna målsättning.

IREV skall erbjuda ett kvalitativt högtstående och heltäckande program för grund- och vidareutbildning inom revision och kompletterande ämnesområden för FAR- och SRS-revisorer.

Utbildning i revisorsorganisationernas eller revisionsbyråernas egen regi innebär ofta en fördel genom utbildningens koppling till det löpande arbetet. Revisorsyrket kräver att teori och praktik varvas för att uppnå bästa utbildningseffekt.

IREV ger idag grund- och vidareutbildning inom de flesta ämnesområden av intresse för den kvalificerade revisorn. Den största satsningen görs inom revision, redovisning och skatter.

IREVs grundutbildningsprogram bygger på noggranna kravspecifikationer som gjorts inom olika ämnesområden som behöver täckas in i revisorns utbildning. Utifrån dessa kravspecifikationer och efter analys av den utbildning den blivande revisorn normalt har när han eller hon startar sin femåriga praktikperiod, har FARs och SRS’ styrelser formulerat uttalanden beträffande utbildningen under praktiktiden fram till auktorisation eller godkännande.

Vidareutbildningsprogrammet styrs i viss mån av samma kravspecifikationer, speciellt beträffande kompletterande revisionsutbildning. I övrigt anpassas programmet även till inkomna önskemål från ledamöterna, skiftningar i näringsliv och samhälle och impulser från utlandet. Flexibilitet är således väsentligt i IREVs verksamhet.

PLANERING AV UTBILDNING

För att utbildning skall ge bra resultat måste byråns och individens utbildning planeras. Det finns många faktorer att ta hänsyn till. Lättast är det kanske att planera individens utbildning under praktiktiden. Här är det ju meningen att den teoretiska utbildningen skall ”smälta in” i det praktiska arbetet. Förslag till utbildningsgång under praktiktiden återfinns i IREVs utbildningsprogram.

När det gäller vidareutbildning är bilden ofta en annan. Frågor om utbildningsbudgetens fördelning, rättvisa inom byrån etc uppstår lätt. Därför är det viktigt att offra den tid det tar att göra en utbildningsplan, som dels tar hänsyn till både individens och byråns behov och önskemål, dels är ”rullande”, t ex över en femårs-period.

Utgångspunkten för en sådan utbildningsplanering måste vara en analys av dagens och morgondagens situation:

• Vad kan jag/vi i dag?

• Vad vill/skall jag/vi kunna

  om 1 år?

  2 år?

  3 år?

Den rörlighet som ligger i en rullande planering innebär också att man lättare kan fånga upp ”senaste nytt”, utan att därför förlora kontinuiteten i kompetensuppbyggnaden.

Bra utbildning kostar. Å andra sidan är den personliga kompetensen revisorns främsta produkt och här som i övrigt på marknaden belönas kvalitet.

UPPFÖLJNING AV UTBILDNINGEN

Hur får man nyförvärvade kunskaper att fungera? Svaret är: genom att skapa förutsättningar för att använda kunskaperna. Detta innebär att man vid planering av utbildning även planerar för uppföljning av utbildningen, bl a genom diskussioner och nya arbetsuppgifter.

Först när kunskaperna är överförda till det löpande arbetet är målet för utbildningsinsatsen helt uppfyllt.

IREVs UTBILDNINGSPROGRAM SOM PLANERINGSHJÄLPMEDEL

IREVs utbildningsutbud styrs i första hand av utbildningskommittéerna inom FAR och SRS. Detta innebär att avnämarrepresentanter tar hand om planeringen av det totala kursutbudet samt fastställer kriterier för kursernas innehåll och omfattning. I nästa steg engagerar IREV projektledare eller kursledare, företrädesvis inom revisionskåren.

IREVs utbildningsprogram 1983/84 medföljer detta nummer av Balans. Programmet är uppbyggt kring sju ämnesområden. Varje ämnesavsnitt inleds med kommentarer till kurserna.

Viktiga hjälpmedel vid planeringen av byråernas utbildning är i övrigt målgrupps- och förkunskapsbeskrivningarna, kursmål och kursinnehåll. Därutöver finns särskilda matriser för utbildningen under praktiktiden samt för kursutbudet inom skatteområdet. För tidsplaneringen finns en kurskalender.

IREV – MÅL OCH MEDEL

IREVs verksamhet är ett resultat av revisorsorganisationernas ambition att värna om en hög kunskapsnivå inom revisorskåren. Målsättningen är att på bästa sätt ge ledamöterna och deras anställda utbildningsmöjligheter som tillgodoser behovet.

På så sätt utgör IREV och IREVs utbildningsprogram i dag ett viktigt medel i modern revisorsutbildning.

Liv Jarness civilekonom, chef för Institutet För Revisorsutbildning