Aktuella redovisningsfrågor: Redovisning av skatt

Hur skall årets skattekostnad beräknas i företagens bokslut? Näringslivets Börskommitté rekommenderar nu att latent skatt inräknas i skattekostnader.

I Balans 5/82 redogör Sigvard Heurlin för Fortias nyemission i USA. Bl a nämner han att Fortia är mycket kritisk till att beakta latenta skatteskulder vid beräkning av vinst per aktie eftersom ”i ett expanderande företag kan man inom överskådlig framtid ej förvänta sig att de obeskattade reserverna löses upp och blir föremål för beskattning”. Å andra sidan har exempelvis Torbjörn Ek, Hexagon, energiskt förespråkat ett vinstbegrepp som beaktar all skatt, alltså även sådan latent skatt som kan bli föremål för betalning långt fram i tiden.

Den här åsiktsskillnaden har sin motsvarighet också internationellt. I Storbritannien har man således sedan några år gjort rent hus med latenta skatter. Vid beräkning av vinst per aktie tas bara hänsyn till årets betalda skatt om det inte finns skäl att tro att en ökning av den latenta skatten kommer att medföra en extern utbetalning av skatt inom en treårsperiod. Sådana skäl är mycket ovanliga. I USA däremot, liksom exempelvis i Nederländerna, beaktas latenta skatter (deferred taxes). Det är emellertid intressant att notera att en omsvängning kan vara på väg. Den amerikanska bokföringsnämnden, FASB, har i våras tagit upp frågan som ett nytt projekt. Vid en omröstning nyligen ansåg 23 av 26 fullmäktige i FASBs styrelse att frågan om redovisning av deferred taxes var den viktigaste vid sidan av arbetet på ”conceptual framework”. Man kan anta att detta är ett tecken på ett närmande till den brittiska ståndpunkten.

En orsak till denna attitydförändring är förändringar i skattelagstiftningen. Ökade avskrivningsmöjligheter kommer att på samma sätt som i Storbritannien (och Sverige) att medföra att de latenta skatteskulderna växer kraftigt. Det har lett till att man bland företagen ifrågasatt det meningsfulla i att betrakta de latenta skatteskulderna som en reguljär skuld.

Ytterligare ett argument finns. Beräkningen av deferred tax är mycket komplicerad. Det har bl a lett till att den amerikanska revisorsorganisationen, AICPA, begärt att mindre företag skall slippa redovisa deferred tax för att kunna spara kostnader.

Sverige har en redovisning av skattekostnader som saknar direkta motsvarigheter utomlands. Närmast är den dock jämförbar med amerikansk praxis. Det är sålunda allmänt accepterat att ca 50 % av årets förändringar av obeskattade reserver uppfattas som extra skatt utöver den skatt som faktiskt belastar årets resultat. Vanligen talar man om en beräknad skatt som, beroende av resultatet, kan vara större eller mindre än den betalda skatten.

I Sverige har finansanalytikerna alltid argumenterat för en beräknad skatt. Orsaken är att man velat beräkna en utdelningsbar vinst. Om all vinst delas ut kan ingen avsättning till obeskattade reserver göras och därmed blir den latenta skatteskulden inaktuell. Finansanalytikernas stöd för en beräknad skatt väntas bli bekräftad under 1983 då en ny rekommendation om definition av vinst/aktie kommer att ges ut.

VAD KÄNNETECKNAR EN SKULD?

För att kunna svara på om den latenta skatteskulden är en verklig skuld eller ej är det naturligt att börja med att fråga vad som menas med en skuld. FASB har gett följande definition: ”A probable future sacrifice of economic benefits stemming from present obligations of a particular entity to transfer assets or provide services to other entities in the future as a result of post transactions events” (Concepts statements no 3, § 28).

Avgörande är således om det är rimligt att anta att de latenta skatteskulderna kommer att betalas. I Storbritannien har samma tanke konkretiserats något mer; där ser man på sannolikheten för en betalning inom en treårsperiod.

Det är lätt att hitta exempel på svenska börsföretag som under senare år löst upp obeskattade reserver. Det torde dock vara mycket ovanligt att hitta fall där dessa upplösningar föranlett ökade skattebetalningar. En tillämpning av den amerikanska definitionen av en skuld med den precisering till en treårsperiod som ges i Storbritannien skulle således för svenskt vidkommande normalt innebära att den latenta skatteskulden värderas till 0.

NÄRINGSLIVETS BÖRSKOMMITTÉ

F n arbetar Näringslivets Börskommitté, där representanter för företag, banker och revisorer ingår, med problemet hur man skall beakta bolagsskatter vid presentationen av ett företags resultat. Bakgrunden till detta arbete är att massmedia bidrar till att ge en missvisande bild av företagens lönsamhet genom att i sina kommentarer utgå från resultatet före skatt (och bokslutsdispositioner).

Börskommittén väntas komma med en rekommendation under 1983. Dessförinnan skall ett utkast till rekommendation diskuteras med olika parter. Detta utkast innehåller bl a följande schema för resultaträkningen som, under förutsättning av bl a BFNs godkännande, är tänkt att ersätta den nuvarande resultaträkningen.

Överskott efter finansiella poster

– Årets skattekostnad

VINST (FÖRLUST)

+/-Extraordinära poster

+/-Till extraordinära poster hänförlig skatt

+/-Bokslutsdispositioner

+/-Till bokslutsdispositioner hänförlig skatt

Vinst efter dispositioner och skatt

Schemat skiljer sig från nuvarande resultaträkning på flera punkter. Den viktigaste är att man får ett nytt vinstbegrepp – VINST efter skatt men före bokslutsdispositioner som direkt kan användas för beräkning av olika nyckeltal exempelvis vinst per aktie eller räntabilitet. Den skattekostnad som härvid är aktuell är årets betalda skatt med tillägg för den skatt som är hänförlig till extraordinära poster samt bokslutsdispositioner. Skatten på extraordinära poster och bokslutsdispositioner beräknas i sin tur till i princip 58 % av de poster som är skattepliktiga/avdragsgilla.

VARFÖR HAR BÖRSKOMMITTÉN VALT BERÄKNAD SKATT?

Valet mellan beräknad skatt och betald skatt är ingalunda självklart. Som framgått ovan finns företrädare för båda uppfattningarna inom näringslivet. För Börskommittén har framför allt följande argument vägt tungt:

1. Skatten är en kostnad. Det framstår som naturligt att denna i likhet med andra skall beräknas enligt räkenskapsenliga grunder och inte enligt kontantprincipen.

2. Bland de svenska företag som beräknar vinst per aktie används nästan undantagslöst en beräknad skatt.

3. Redovisning av vinst efter beräknad skatt överensstämmer med amerikansk praxis, dvs ledande internationell praxis.

4. En beräkning av vinsten efter beräknad skatt innebär en risk för underskattning av den verkliga vinsten. Väljer man i stället betald skatt föreligger en risk för överskattning. Mot bakgrund av behovet av förståelse för en lönsamhetsförbättring inom svensk industri talar övervägande skäl för beräknad skatt.

BLIR RESULTATSVÄNGNINGARNA STÖRRE MED BETALD SKATT?

Bokslutsdispositioner fungerar som en buffert mellan goda och dåliga år. År med höga vinster ökar de obeskattade reserverna. Det gör att den beräknade skatten är högre än den betalda. Motsatsen gäller när resultatet är dåligt och en upplösning av de obeskattade reserverna sker. Det ligger därför nära till hands att anta att vinsten efter avdrag för betald skatt varierar mer än om avdrag görs för beräknad skatt.

En bearbetning av uppgifter från FINDATA för de 29 största börsföretagen visar dock att skillnaden är relativt liten. För vart och ett av de 29 företagen har den genomsnittliga vinsten räknats fram för 10 årsperioden 1972–1981. Standardavvikelsen utgör 84 % av detta genomsnitt när man utgår från betald skatt jämfört med 72 % om beräknad skatt används. För 9 av de 29 företagen är standardavvikelsen faktiskt lägre när man utgår från beräknad skatt.

Ännu mer överraskande är kanske att räntabilitetsmåtten påverkas mycket litet av hur skattekostnaden definierats. Den genomsnittliga räntabiliteten på eget kapital (inkl 100 % av den obeskattade reserven) efter betald skatt är 14,0 %. Det skall jämföras med 13,3 % när man räknar med beräknad skatt och där endast 50 % av de obeskattade reserverna ingår i det egna kapitalet.

Däremot påverkas naturligtvis soliditeten kraftigare. En övergång till att räkna in 100 % av de obeskattade reserverna i eget kapital skulle höja soliditeten med ca 10 procentenheter från de 25–30 % som f n är genomsnittet för svenska börsföretag.

Enskilda företag och år påverkas dock naturligtvis mycket olika. En övergång till att beräkna vinsten efter betald skatt skulle i genomsnitt höja vinstsiffrorna med ca 30 %. Höjningen är något större för företag med en stor andel av sin produktion i Sverige (ex skogsföretagen). Likaså ökar vinstsiffrorna särskilt kraftigt under goda vinstår.

SAMMANFATTNING

I en nyligen publicerad debattbok utgiven av FAR och SNS – Årsredovisningen i framtiden – varnas för de ”orelaterade talens tyranni”. Det som avses är missbruket att publicera vinstsiffror i absoluta tal vare sig det sker med eller utan hänsynstagande till skatt. För att få en riktig förståelse för behovet av vinst krävs att vinsten relateras till i första hand eget samt totalt sysselsatt kapital.

Materialet från FINDATA visar att räntabiliteten på eget kapital inte påverkas särskilt mycket av om vinsten beräknas efter avdrag för beräknad eller betald skatt. Om man delar uppfattningen att räntabilitetstal är angelägna blir därmed debatten om vi bör ha betald eller beräknad skatt mer av akademiskt intresse. Det viktigaste är inte att bestämma hur skatten teoretiskt bör beräknas; avgörande är att vi enas om att på ett konsekvent sätt ta hänsyn till skattekostnaden i alla sammanhang där vi använder vinstsiffror. Enligt Börskommitténs uppfattning är det då naturligt att välja beräknad skatt inte minst därför att en majoritet av företagen samt finansanalytikerna räknar fram vinsten per aktie efter avdrag för beräknad skatt.

Rolf Rundfelt, ekonomie doktor, Sveriges Industriförbund