Kreditgivning, riskbedömning och samspelet mellan företaget, revisorn och banken

Förtroendet för låntagaren, affärsidén och återbetalningsförmågan är för bankerna viktiga punkter då de bedömer ett kreditärende.

(ur Dumboms leverne av J H Kellgren)

Detta skrevs som bekant för ca 200 år sedan av en man som kämpade mot den tidens dårskap, lättsinne och ordensväsende. Visserligen har ordenssällskapens inflytande försvunnit men andra starka gruppbildningar har då uppstått i stället. Dårskap och lättsinne går emellertid inte att avskaffa. De tillhör de bestående mänskliga svagheterna. Salig Dumboms finansplan torde därför även i dag ha en viss relevans – i varje fall för den enskilde låntagaren. Möjligen skulle Kellgren apropå inflation och återbetalning lagt till följande vers:

Som illustration till ovanstående strof kan det vara lämpligt att låta Dumbom leva efter ovanstående tes som ju bygger på den falska tron att inflationen hjälper till att betala skulderna. När inflationen ändrade karaktär från efterfråge- till kostnadsinflation, räntesatserna steg till ibland förlamande nivåer och dessutom beslut och nya avdragssystem blev ett faktum, då upptäckte många optimistiska låntagare – enskilda såväl som företag – att lån skall i regel återbetalas med överskott och vinster. Inflationen betalar inga lån!

I banksystemet återspeglas företagens och även den enskildes minskade benägenhet att skuldsätta sig på så sätt att efterfrågan på krediter f n är svag och ett visst överskott på pengar föreligger. En stor låntagare finns dock – Staten – som har ett stort lånebehov, varför likviditetsöverskottet på ett eller annat sätt absorberas via Riksgäldskontoret.

Eftersom ingen av våra klassiker skrivit stor lyrik om kreditprövningens svåra konst, kastar vi oss utan citat in på detta ämne.

BESLUT I KREDITÄRENDEN

Det är säkerligen många bankkunder, som undrar över hur beslut i ett kreditärende växer fram. Även de mest välkonsoliderade och likvida företagen har erfarenhetsmässigt i något skede av sin utveckling behov av banklån t ex vid en större expansion, företagsförvärv, anskaffande av egen fastighet o dyl.

Därför är det säkerligen av intresse att nämna något om vad det är som fäller utslaget, om ett lån beviljas eller ej. Hur skall man som företagare presentera sin kreditpropå för att få en korrekt och snabb bedömning? För alla företagare är dessa frågor viktiga och det gäller kanske än mer i tider då tillgången på pengar är starkt beskuren. Vad är det då en bank prövar och vad fästes stor avsikt vid, då en kreditpropå behandlas? Några av de väsentligaste punkterna torde vara följande:

1. Förtroendet för låntagaren

2. Affärsidén

3. Återbetalningsförmågan och säkerheten

De tre punkterna är inte rangordnade efter betydelse utan vid kreditgivning är det en sammanvägning av alla tre som avgör.

I amerikanska banker talar man om ”the four C’s of credit”, nämligen:

FÖRTROENDET

Det ömsesidiga förtroendet mellan låntagaren och banken är en punkt väl så viktig som de övriga, men det är svårt att ge konkreta råd hur man skapar förtroende mellan människor och då speciellt mellan företagare och bankmän.

Ett viktigt första konstaterande är dock att det tar lång tid att skapa förtroende, men det kan gå mycket fort att förlora förtroendet för en person.

Grunden för att skapa förtroende är öppenhet mellan parterna och att man kan lita på varandra.

I kreditsammanhang innebär detta bl a att en företagare bör vara medveten om att bankerna inte är främmande för att företagen möter svårigheter av olika slag och då åsamkas förluster som tär på likviditet och soliditet. En bra bankman grips inte av panik när sådant inträffar, utan tillsammans med låntagaren diskuterar de sig fram till lämpliga åtgärder, allt i samförstånd och under hänsynstagande till respektive parts intressen.

Ett led i uppbyggandet av förtroendet är att kontinuerligt lämna klar och riktig information om utvecklingen i företaget och då inte bara berätta om framgångar, utan även underrätta om bakslag och svårigheter. Företagaren bör också tala om hur han tänker komma till rätta med problemen. Interna kortperiodiska rapporter och delårsbokslut skall givetvis översändas till banken kontinuerligt. De skall givetvis också vara försedda med företagsledarens kommentarer.

För något år sedan såg man i annonser för en bank bl a en bild av en katt med ett antal ungar i rad efter sig. Texten löd: ”Man måste göra besök för att det skall bli resultat”. Detta gäller såväl i banksammanhang som i andra verksamheter, där förtroende skall skapas. Man når detta först genom personliga kontakter. Det går inte att bara gå in till ett bankkontor och be att få låna pengar. Man bör vara igenkänd och känd, eller bli introducerad av någon, som banken känner och har förtroende för.

I företagarens arbete med att skapa förtroende för sig hos banken ingår även att se till att man förbereder sig innan kontakt tas. Svar på nedanstående frågor bör kunna ges och dokumenteras via redovisningen samt verifieras av revisorn, som ofta är närvarande vid besöket i banken.

– Vad skall pengarna användas till?

– Hur mycket behöver lånas?

– Hur lång tid behövs lånet?

– Hur sker återbetalningen?

– Vilken säkerhet kan lämnas?

TILLRÄCKLIG TID

I relationerna med en bank är det viktigt att inte komma sent med begäran om lån. Banken behöver ha tid, både för planering av sin egen verksamhet och för bedömning av låneansökan från skilda synpunkter. Ingen bank tycker om överraskningar. Dessutom reagerar de flesta människor – inklusive bankfolk – negativt då de försätts i en situation där de nästan tvingas svara ja eller nej utan att ha fått tillräcklig tid för att penetrera fallet. Att vara ute i sista minuten kan ju också ge intrycket att företagaren inte planerat tillräckligt väl och inte har grepp om sitt företag.

Även av andra rent egoistiska skäl bör en företagare ge banken tillräcklig tid för bedömning av lånebehovet. Om den ansvarige bankmannen är tillräckligt skicklig, finner han kanske att lånebehovet är större eller mindre än vad ansökan anger och nya och bättre finansieringsformer kan kanske framkomma under bankens bearbetning av ärendet.

En annan viktig slutsats av genomgången kan bli att företagets problem inte löses genom ytterligare lån. Det som behövs är kanske en minskning av kostnaderna, avveckling av någon verksamhet eller dylikt. Dessa frågeställningar kommer ofta in som ett naturligt led i tänkbara åtgärder för att förbättra ett företags situation.

BRED INFORMATION

Ett viktigt underlag för bankens bedömning av en kreditpropå är likviditetsprognoser och resultatbudgetar, kompletterade med information om främst marknaden och den tekniska utvecklingen av den produkt som propån avser. En mycket god hjälpreda i dessa sammanhang kan företagaren ha i utbildningspaketet ”Se om Ditt företag”.

När uppgifter om kapitalbehov lämnas är det väsentligt att vara realistisk och inte glömma bort t ex kring- och följdinvesteringar, som ofta uppgår till betydande belopp. Varken företaget eller banken är betjänta av att ny ansökan om kredit dyker upp omedelbart efter det att en sådan tidigare beviljats.

AFFÄRSIDÉN

Särskilt vid bedömning av en låneansökan för en nystartad rörelse är det viktigt att företagaren gör klart för sig själv vad affärsidén är, vad det är för behov hos kunderna som blir bättre täckta genom honom än genom redan befintliga företag. Först om företagaren själv känner att det är riktigt kan han på rätt sätt sälja idén till banken så att den blir övertygad om bärigheten och att lånebehovet är berättigat.

ÅTERBETALNINGSFÖRMÅGAN

Återbetalningsförmågan skall givetvis gå att utläsa bl a ur investeringskalkyler och resultatprognoser. Tillförlitligheten av en prognos kan vara mycket svår att avgöra och den bedömningen kan med fog sägas vara den svåraste uppgiften för kreditgivaren. Marknadsutveckling, valutasituation, inflationstakt, politiska förändringar i ett land, regleringar etc är alla exempel på irrationella faktorer, som kan ha både positiv och negativ inverkan på ett resultat – omöjliga att exakt förutse – men nödvändiga att ta med i bilden vid bedömningen av amorteringskapaciteten. Av dessa skäl kan det ofta bli nödvändigt att bestämma amorteringstakten endast för en kortare tidsperiod i taget.

SÄKERHETEN

När det gäller säkerhetsfrågorna lever vi förvisso nu i en brytningstid. Under senare år har från olika håll framförts önskemål om en viss revidering av banklagen och bankernas krav på säkerhet. Inte minst bankerna själva har här agerat för att få ett friare system till stånd.

Vi skall dock i säkerhetsammanhang betänka att de pengar som bankerna lånar ut är i huvudsak insättarnas medel och dessa får inte riskexponeras till sådan grad att bankfallisemang uppstår. En bank är så djupt integrerad i samhället att en sådan olycka helt enkelt inte får inträffa. Skadeverkningarna skulle bli oöverskådliga och i vissa fall landsomfattande. Därför kommer förmodligen en friare värdering av säkerheterna att ersättas med krav på t ex viss soliditet i företaget, s k negativa klausuler, hög standard på redovisning, rapportering och budget. Väl kvalificerade revisorer och styrelser måste finnas, allt i avsikt att i tid upptäcka och åtgärda sådana företeelser som kan äventyra företagets lönsamhet och existens.

Detta i sin tur ställer högre krav på bankmannens förmåga att bedöma inte bara företagsledningens kvalifikationer utan även produkters och branschers framtidsutsikter. Samtidigt gör det givetvis hans arbete intressantare. Samarbetet och kontakterna mellan företaget, revisorn och banken måste bli intensivare än hittills. Allt i avsikt att få noggrannare bedömningsgrunder för viktigt beslut som påverkar företagets lönsamhet och framtid. Revisorns roll och förmåga att agera självständigt kommer också att få ökad betydelse.

En konsekvens av en sådan utveckling torde också bli att bankerna önskar en flexiblare räntesättning, som mer är relaterad till riskgraden på lånet än vad hittills varit fallet. Med andra ord skillnaden mellan högsta och lägsta utlåningsräntan kommer att bli större.

TILL SIST

Eftersom det för alla företag är så viktigt att ha tillgång till lånemarknaden, är det nödvändigt att upprätthålla goda relationer till sin bank. Banken är en betydelsefull resurs, i vissa avseenden lika viktig som den största kunden eller leverantören. Därför måste relationerna med banken skötas lika omsorgsfullt som alla övriga kontakter.

I något sammanhang har man talat om att förhållandet liknar ett gott äktenskap. Avsikten är att det ska vara längre och en förutsättning är att man är ärlig mot varandra och har fullt förtroende för varandra.

Den information och de rapporter som presenteras för banken görs lämpligen upp – särskilt i mindre och medelstora företag – i samarbete med företagets revisor, vilken bör ha god erfarenhet av vilka uppgifter som är viktiga vid en presentation. Detta gäller inte minst den finansiella planeringen – konkretiserad i rapporter om likviditetsutveckling, kapitalbehov, resultat mm. I första hand är detta siffermaterial till största nytta för företaget självt. Dessa dokument kan liknas vid nödvändiga instrument för att kunna navigera skutan rätt och undvika faror under seglatsen. Finns denna utrustning ombord behöver företagsledningen inte känna sig lika ”ensam i bräcklig farkost” som E G Geijers seglare gjorde (På nyårsdagen 1838). Har man lärt sig att använda och utnyttja den assistans som bl a revisorn och banken kan ge, så kanske företagsledaren mer kan liknas vid den starke och trygge ”Frithioff på havet” – förlitande sig på egen förmåga, skeppets konstruktion och besättningens duglighet.

Bengt Klippvik, bankdirektör, Skandinaviska Enskilda Banken

Bertil Jonsson, auktoriserad revisor, Tönnerviksgruppen AB