Valutakursförändringar i årsredovisningarna 1981

Periodisering/aktivering av orealiserade kursförluster

Bland 81 årsredovisningar har periodisering av orealiserade kursförluster noterats i 14 fall. ASEA, Broströms, Fläkt och Sandvik fördelar kursförluster på såväl fordringar som skulder av långfristig natur. Atlas Copco, LM Ericsson, Iggesund, Incentive, KF, MoDo, Saab, Saléninvest, SKF och Transatlantic enbart vad gäller lån.

Atlas, Fläkt och Iggesund har gått över till att fördela kursförlusterna under 1981.

Iggesund (18,5 Mkr), MoDo (83,8) och Saab (beloppet framgår ej) ”bruttoredovisar” och tar upp de balanserade kursförlusterna bland långfristiga fordringar. Skulderna redovisas då till rätt belopp men redovisningsmetoden ställer samtidigt problemet på sin spets – vad är detta för fordringar? (Jämför t ex redovisningen av ”Bostadslånepost...” eller ”Underhållslånepost...”, där det ändå finns en lagstiftning att stödja sig på.)

Sandvik tillämpar en speciell metod för redovisning av orealiserade kursförluster. Förändringen under året redovisas som bokslutsdisposition och de totala orealiserade kursförlusterna som obeskattad reserv (kursregleringsreserv). Atlas Copco har gjort på samma sätt för de orealiserade kursförluster som uppkom 1978.

Samtliga 14 berörda företag tycks ha fördelat de orealiserade kursförlusterna på återstående löptid i stället för att välja en försiktigare och teoretiskt kanske mera tilltalande linje med fördelning på ursprunglig livslängd. (Ett förenklat exempel: Vid en ursprunglig amorteringstid av 10 år, varav vid årets början 5 år återstod, skjuts på framtiden 4/10 – inte 4/5 – av den orealiserade kursförlusten.)

Vissa bolag motiverar periodiseringen av kursförluster, t ex:

• Fläkt: i samband med nyemissioner i utländska bolag, t ex vid företagsförvärv, har moderbolaget p g a föreläggande från Sveriges Riksbank tagit upp lån i utländsk valuta. Särskilt stora lån i USD togs upp 1981, då t ex Bahnson Company förvärvades.

  Dollarns uppgång under året jämfört med den svenska kronan har ökat dessa lån uttryckta i svenska kronor p g a orealiserade kursförluster. Samtidigt har de förvärvade tillgångarnas avkastningsförmåga i svenska kronor stigit som en följd av den lägre kronkursen. Det är därför naturligt att fördela de icke realiserade kursförlusterna på respektive låns återstående löptid.

• Saléninvest: ... eftersom vid kursuppgång värdet av genom utlandslån finansierade tillgångar, fartyg och oljeborrutrustning normalt ökar med mer än värdet av utlandsskulden.

• Transatlantic: För handeln med rederiernas väsentligaste anläggningstillgångar, skeppen, finns en internationell öppen marknad på vilken avtalen slutes i USD. Flertalet fraktavtal slutes likaledes i USD. Den huvudsakliga delen av de långfristiga skulder, som rederier ådrager sig vid anskaffande av skepp, är i allmänhet även de i USD eller annan främmande valuta. Då valutakursändringar inträffar tenderar därför jämvikt att återskapas eftersom båda sidor i balansräkningen påverkas.

  Sveriges Redareförening har därför i en rekommendation till medlemmarna uttalat, att det föreligger goda skäl för rederierna att fördela orealiserade kursförluster per balansdagen över lånens återstående löptid. Transkoncernen följer denna rekommendation. Under finansiella kostnader i resultaträkningarna redovisas därför bl a orealiserade kursförluster på kortfristig del av långfristiga skulder.

Övriga begränsningar beträffande redovisningen av orealiserade kursförluster

Enligt FARs rekommendationsförslag kan orealiserade kursförluster i viss utsträckning avräknas mot orealiserade kursvinster – vilka annars ej tillåts påverka resultatet. Detta kvittningsförfarande kan ske på olika sätt, vilket framgår närmare under nästa delrubrik.

Volvo anger följande principiellt intressanta undantag från den på försiktighetsprincipen grundade huvudregeln. Undantag från huvudregeln har gjorts – såväl i koncernbokslutet som i de enskilda bolagen – för vissa skulder vilka är direkt hänförbara till tillgångar, som genererar eller avses generera intäkter i samma valuta. Dylika skulder har omräknats efter kursen vid skuldsättningstillfället.

I de fall ett direkt samband finns mellan långfristig fordran och långfristig skuld har Electrolux värderat såväl fordran som skuld efter samma kurs.

Här kan vidare nämnas, att förskott från kunder ej omräknas hos ASEA. Eftersom återbetalningsskyldighet ej förutsätts behöva inträffa, tas de upp till gällande kurs vid respektive förskotts erhållande.

Redovisningen av kursdifferenser

Det förekommer inte i något fall att det i enskilda bolag görs avsteg från kongruensprincipen, d v s differenser förs inte direkt mot det egna kapitalet, vilket däremot blir alltmera vanligt vid koncernomräkningar. Variationerna för sättet att redovisa de enskilda bolagens kursdifferenser är annars många.

Tidigare har berörts de fall, där periodisering görs av orealiserade kursförluster antingen på så sätt att låneskulden bokförs till för lågt belopp (den långfristiga fordran till för högt belopp) eller genom att skulden bokförs till rätt belopp men orealiserade kursförluster i gengäld balanseras på tillgångssidan. Även det specialfall som representeras av Sandvik har omnämnts i detta sammanhang.

För orealiserade kursvinster har FAR i sitt rekommendationsförslag angivit att dessa får avräknas mot orealiserade förluster och att överskjutande vinst ej får ingå i resultatet. Orealiserad kursvinst på långfristig fordran får dock redovisas endast i den mån den motsvarar tidigare nedskrivning av samma fordran eller motsvaras av kursförlust på långfristigt lån upptaget i samma valuta för finansiering av fordringen. Även om notupplysningarna inte alltid är helt uttömmande står det likväl klart att många företag följer FAR på denna punkt.

FAR lämnar öppet hur redovisning av den dolda reserven (den överskjutande vinsten) skall ske. Flertalet företag har funnit det naturligt att inkludera de orealiserade vinsterna bland kortfristiga eller – i något fall – långfristiga skulder men åtminstone i ett par fall återfinns de bland obeskattade reserver. SKF låter således även orealiserade kursvinster på fordringar ingå i resultatposten kursdifferenser (före extraordinära poster) men sätter som bokslutsdisposition av motsvarande belopp till obeskattade reserver. Fortia och Sonessons tillämpar samma teknik. (H&M – moderbolaget – har en post ”omräkningsdifferens” bland sina obeskattade reserver, vilken eventuellt kan motsvaras av orealiserad kursvinst. Förändringen under året framgår dock ej av bokslutsdispositionerna i resultaträkningen.)

Kvittning av orealiserade kursförluster/-vinster sker oftast. Regelmässigt torde kvittningen göras inom de enskilda bolagen, d v s ingen koncernenhet redovisar netto orealiserade kursvinster. Notupplysningarna är dock ofta oklara på den här punkten, varför det är tänkbart att även andra varianter förekommer. Upplysningar lämnas relativt sällan beträffande om kvittning sker enbart inom samma valutaslag eller mindre restriktivt. (Formuleringar som ”de orealiserade vinster och förluster, som uppstår vid omräkning till balansdagskurser kvittas mot varandra” antyder dock att restriktiviteten kanske inte alltid sitter i högsätet.) I vissa fall uppställs som ett krav för kvittning att engagemangens löptider i stort sammanfaller. Statsföretag preciserar: ”För företag som systematiskt upprätthåller balans mellan fordringar och skulder i samma valuta har orealiserade kursvinster redovisats till det belopp som motsvarar orealiserade kursförluster i samma valuta.” Bl a Upsala Ekeby är inne på samma linje. Svenska Varv har fr o m 1982 reducerat orealiserade kursförluster även med orealiserade kursvinster i orderstocken.

Beloppet för bortkvittade kursvinster uppges mera undantagsvis.

I många fall resultatförs orealiserade kursförluster utan kvittning mot orealiserade kursvinster. Det gäller i varje fall flertalet av de företag, som periodiserar kursförlusterna men ofta också företag, vilka resultatredovisar hela beloppet för orealiserade förluster och således följer en renodlad försiktighetslinje.

Åtskilliga företag upplyser om det icke resultatförda beloppet för orealiserade kursförluster. Det är emellertid bara ett fåtal (utan att detaljstudera har jag endast observerat Transatlantic), som fullföljer informationsskyldigheten och också tar upp beloppet bland ansvarsförbindelserna.

Det är mindre vanligt att upplysa om beloppet för den dolda reserven avseende orealiserade kursvinster. Att en sådan information bör ha intresse visas bl a av LM Ericsson, som anger att ej framtagna kursvinster på moderbolagets fordringar uppgår till 57 Mkr, vilket t ex kan jämföras med periodiserade, orealiserade kursförluster om 62 Mkr.

LKAB anger att kursvinster/-förluster för s k multi-currency-lån beräknas vid varje tidpunkt då valutabyte kunnat ske, oavsett om valutabyte ägt rum eller ej. Moderbolaget, Statsföretag, skriver dock: ”För skulder i form av s k multi-currency-lån betraktas uppkomna kursdifferenser vid omsättningstillfället som ej realiserade”!

Redovisningen inom resultaträkningen uppvisar många variationer.

Som regel redovisas differenser på korta fordringar och skulder mot rörelseresultatet. Förhållandevis vanligt är också att differenser på långfristiga fordringar och skulder ingår bland de finansiella posterna.

Det är inte ovanligt att (del av) kursdifferenserna betraktas som extraordinära (eller redovisas på samma nivå som de extraordinära posterna). Det gäller då ofta de orealiserade (netto)kursförlusterna, kursförluster till följd av devalveringen (enligt t ex SCA ”en i hög grad extraordinär händelse”) eller höjningen av dollarkursen.

Ofta redovisas differenserna på flera olika nivåer, varav rörelseresultatet (de korta fordringarna/skulderna) brukar ingå som ett led. En vanlig kombination är rörelseresultat – finanspost – extraordinär post.

”Kursdifferenser” och ”omräkningsdifferenser” redovisas i åtskilliga fall i samma post i resultaträkningen med särredovisning av belopp i not.

Vad gäller ”placeringstekniken” kan i övrigt nämnas:

• Separat post mellan finansiella poster och extraordinära poster förekommer i åtminstone tre fall (Incentive, Saab, SKF).

• Sandvik redovisar årets ökning av orealiserade kursdifferenser som bokslutsdisposition (”förändring av kursregleringsreserv”).

• ASEA korrigerar räntekostnaderna med skillnaden mellan en normränta (= svensk obligationsränta vid upptagande av lånet) och verklig ränta på lånet i utländsk valuta. Motposten – ”kursdifferenser” – ingår också bland de finansiella posterna. Incentive skiljer också ut ett ränteskillnadsbelopp men här sker korrigeringen mellan den finansiella posten kursdifferenser och återstående kursförluster (separat post före extraordinära poster).

Avslutningsvis kan noteras att skillnader i redovisningen av kursdifferenser och i behandlingen av fordringar och skulder i utländsk valuta ofta förekommer mellan svenska och utländska bolag – för de senare gäller många gånger andra redovisningsbestämmelser – samt i de enskilda bolagens bokslut respektive koncernbokslutet. Ett par speciella exempel.

• I Electroluxkoncernen – däremot ej hos moderbolaget – har orealiserade kursförluster (130 Mkr) vid omräkning av hos moderbolaget bokfört belopp i svenska kronor för förvärv av bolag resp ökning av aktiekapital i utländska dotterbolag avräknats mot den koncernomräkningsdifferens, som förts direkt till eget kapital.

• För Fortiakoncernen (ej hos moderbolaget): ”De utländska dotterbolagens verksamhet finansieras till stor del genom att moderbolaget upptar lån i de utländska valutor där koncernens valutaexponering är stor. Moderbolagets orealiserade kursdifferenser på dessa lån och på fordringar och skulder gentemot utländska dotterbolag, har därför behandlats analogt med omräkningsdifferenserna och förts till eget kapital, till den del de motsvarar de omräkningsdifferenser, som uppstår vid omräkning av utländska dotterbolags bokslut.”

• Inte sällan tillämpas i koncernbokslutet konsekvent balansdagskurs medan i moderbolagets (de svenska bolagens) bokslut lägsta (högsta) värdet använts.

Terminologi

För att beteckna de differenser, som uppkommer vid kursomräkning av fordringar och skulder i det enskilda bolaget använder flertalet bolag beteckningen ”(valuta-)kursdifferenser” alternativt ”kursvinster/kursförluster”.

Främst för att markera skillnaden mot ”koncernomräkningsdifferenser” används rätt ofta också något mera utbyggda termer – valutakursdifferens på lån, finansiella valutakursdifferenser, valutajustering av finansposter etc.

Med tanke på engelsk och amerikansk terminologi kunde man kanske vänta sig att stöta på ”transaktionsdifferenser” men den termen tycks ännu ej ha vunnit insteg i Sverige. ”Kursdifferens, finanstransaktioner” kanske är det som ligger närmast.

För differenser som uppkommer vid omräkning av utländska dotterbolags bokslut är ”omräkningsdifferenser” den vanligaste beteckningen. ”Kursdifferenser” används dock även i detta sammanhang.

Omräkningsmetod

Bland de i undersökningen medtagna 79 företagen för vilka koncernomräkningar hade skett ingick sammanlagt 10, vars yttersta moderföretag också inkluderades. För återstående 69 moderbolag noterades att ”monetary-nonmonetary-metoden” (med vissa variationer) användes av 42 företag, ”balansdagskurs-metoden” (”all-current-metoden”) av 24 företag, (varav 7 nytillkomna under 1981) samt current-noncurrent av 2 företag (Broströms, SCA). Bulten-Kanthal anger ej vilken metod, som använts.

Motivet för övergång till genomgående balansdagskurs uppges normalt vara att härigenom ges en mera rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. I något fall anses dessutom redovisningen bli förenklad.

Bofors ingår ovan i kategorin monetary-nonmonetary, fastän det egentligen rör sig om en blandform: ”Om investeringar utomlands lånefinansieras i respektive lands valuta innebär monetary-nonmonetarymetoden att kursförluster måste redovisas vid stigande kurser, eftersom anläggningarna omräknas till investeringskurs och skulderna till balansdagskurs, medan vid sjunkande valutakurser en ej realiserad kursvinst uppstår. I dessa fall har ansetts att monetary-nonmonetary-metoden ej ger en rättvisande redovisning av reella förhållanden. Anläggningarna i koncernens amerikanska dotterbolag, som är finansierade med långfristiga dollarlån, har därför omräknats till samma kurs som lånen, d v s till balansdagens kurs. Vid en strikt tillämpning av monetary-nonmonetary-metoden skulle en kursförlust om 323 Mkr (4.7) ha uppstått under 1982.”

Andra blandformer beror t ex på att från koncernen i övrigt avvikande omräkningsmetod tillämpas för visst dotterbolag – t ex Stora Kopparbergs i Nova Scotia.

Bland andra avsteg från den rena monetary-nonmonetary-metoden bör kanske nämnas de fall där orealiserade kursförluster periodiserats.

Differenser vid omräkning enligt monetary/nonmonetary- eller current/noncurrent-metoderna

Enligt FARs rekommendationsförslag skall förlust vid omräkningen påverka resultatet det år den uppstår medan vinst tillgodoräknas resultatet det år den kan anses realiserad. Av notupplysningarna framgår ganska ofta att orealiserade kursvinster reserveras bland (kortfristiga) skulder eller mera undantagsvis som ”koncernreserv” eller liknande bland obeskattade reserver. Vanligen synes dock kvittning dessförinnan ha skett mellan orealiserade omräkningsvinster resp -förluster. T ex Fagersta: ”Netto orealiserad kursvinst eller -förlust .... reserveras respektive belastas årets resultat.” Bl a MoDo går längre (?) och redovisar också helt obetydliga omräkningsdifferenser: ”Vid omräkningarna framkomna kursvinster och kursförluster summeras för samtliga koncernbolag. Eventuell vinst redovisas i koncernbalansräkningen som kortfristig skuld. Eventuell förlust redovisas i koncernresultaträkningen bland finansiella kostnader i den mån den inte kan kvittas mot från tidigare år balanserad kursvinst.”

Forsheda likartat: ”Kursförlust belastar årsresultatet såvida den inte kan absorberas av tidigare uppkommen kursreserv.”

Men det förekommer också att en positiv omräkningsdifferens i sin helhet förbättrar resultatet och således till ingen del reserveras. Ibland sker detta genom att kvittning görs mot negativa finansiella kursdifferenser. T ex Sandvik (netto -35 Mkr): ”Koncernens valutakursdifferenser består av årets andel av orealiserade kursförluster, 66 Mkr, samt av en positiv omräkningsdifferens, vilken framkommer vid omräkning av utländska dotterbolags bokslut på 31 Mkr.” SKFs positiva ”kursdifferenser” (27,8) består av dels finansiella kursdifferenser (-79,6) dels omräkningsdifferenser (107,4). Billerud har löst upp alla reserverade omräkningsdifferenser i koncernen (30,2) och härigenom fått fram positiva finansiella valutakursdifferenser på netto 13,9 (”Detta har skett då principerna för omräkning av utländska dotterbolags balansräkningar till svenska kronor planeras att ändras”). Etc.

Ett betydande antal företag tycks numera ha fjärmat sig från FARs försiktighetslinje!

Vad beträffar inplaceringen i resultaträkningen har för de företag som använder sig av monetary-nonmonetary-metoden eller current-noncurrent-metoden noterats följande (i något fall har redovisning skett på flera nivåer):

• I 15 fall har differenserna inkluderats bland finansiella poster.

• I 5 fall som extraordinär post.

• 8 företag inkluderar differenserna i rörelseresultatet.

• 2 företag (LM Ericsson, Saab) – efter finansiella, före extraordinära poster

• För resterande 14 företag är upplysningarna oklara.

Härutöver kan nämnas att även bokslutsdispositionerna berörs av de avsättningar, som i flera fall görs av positiva omräkningsdifferenser till obeskattade reserver. Ibland kan man dessutom undra om inte bokslutsdispositionerna påverkas mera direkt, t.ex för Trelleborg: ”De positiva differenser, som uppstår vid användandet av ovanstående omräkningsprinciper, avsätts till koncernreserven. Motsvarande negativa differenser redovisas bland övriga bokslutsdispositioner.”

Alfa Laval anger att omräkningsdifferenserna direkt har minskat de fria reserverna (68 Mkr). Kema Nobel förfar på samma sätt.

Bofors – vars blandform av monetary-nonmonetary-metoden beskrivits ovan – anger att vid omräkningen uppkommen nettokursförlust om 0.8 Mkr har belastat rörelseresultatet. Samtidigt framgår att ”omräkningsdifferenser m m” har ökat koncernens bundna reserver med 6.8 Mkr och minskat det fria egna kapitalet med 16.0 Mkr.

Differenser vid omräkning till balansdagens kurs

Differenserna beskrivs på något olika sätt:

• Vanligen framkommer de vid omräkning av såväl balans- som resultaträkningar för de utländska dotterbolagen till balansdagens kurs.

• I många fall anges att balansräkningarna räknas om till balansdagskurs och resultaträkningarna till årets genomsnittskurs. Inom Volvosfären (Volvo, Beijerinvest, Beckers, Sonessons) samt i Investor är man något mera exakt. Jämför Volvo: ”.... samtliga poster i de utländska dotterbolagens balansräkningar till svenska kronor efter valutakurserna vid årsskiftet (balansdagens kurser). De utländska dotterbolagens resultaträkningar omräknas efter de genomsnittliga valutakurserna under räkenskapsåret (medelkurser). Nettovinsterna omräknas dock efter balansdagskurser för att överensstämmelse skall erhållas med balansräkningen. .... Undantag från denna regel har gjorts – såväl i koncernbokslutet som i de enskilda bolagen – för vissa skulder vilka är direkt hänförbara till tillgångar som genererar eller avses generera intäkter i samma valuta. Dylika skulder har omräknats efter kursen vid skuldsättningstillfället.”

• Härutöver finns en del ytterligare värt att notera. T ex:

  Electrolux har reducerat differensen vid omräkning av eget kapital i de utländska dotterbolagen med differens vid omräkning av bokfört belopp i svenska kronor för lån upptagna för förvärv av bolag resp ökning av aktiekapital i utländska dotterbolag.

  Till skillnad från övriga resultatposter för vilka medelkurser tillämpas, omräknar Esselte bokslutsdispositioner och skatter – som anses uppkomna vid årets slut – till bokslutsdagens kurser.

  Fortia omräknar obeskattade reserver och eget kapital till historiska kurser. Fortia avräknar dessutom i koncernredovisningen moderbolagets orealiserade kursdifferenser på lån för finansiering av dotterbolagens verksamhet mot de differenser, som uppstått vid omräkning av utländska dotterbolags bokslut.

  H & M tillämpar ”kontinuitetsprincipen” för eget kapital. Holmen omräknar likartat andelskapitalen efter vid förvärvstillfället gällande kurser.

  Höganäs omräknar omsättning och rörelsekostnader till genomsnittskurs.

  KF Industri AB är det enda företag som berör differenser på koncerninterna fordringar och skulder.

Omräkningsdifferenser redovisas vid balansdagskursmetoden mera sällan mot resultatet. Så är dock fallet för Investors och Volvos m fl ovan omnämnda skillnad mellan årets nettovinst uttryckt till balansdagskurs resp till medelkurs, vilken skillnad påverkar rörelsens kostnader. Rörelseresultatet har också påverkats med hos KF Industri AB uppkommen differens på koncerninterna fordringar och skulder. Omräkningsdifferensen hos Sandblom & Stohne ”har i sin helhet behandlats som realiserad” och ingår med +0.7 bland finansposterna. Scansped uppger också att omräkningsvinsten i sin helhet tillförts årets resultat. Kabi Vitrum, som tillämpar balansdagskursmetoden trots att moderföretaget som huvudregel har monetary-nonmonetary-metoden, har låtit omräkningsvinsten reducera de finansiella kursförlusterna.

Normalt förs omräkningsdifferenserna vid balansdagskursmetoden mot det egna kapitalet, varvid det mera sällan framgår efter vilka principer bundet resp fritt eget kapital påverkas. I varje fall Cardo och Euroc anger dock att positiva differenser förts till bundet eget kapital och negativa differenser till fritt eget kapital. Fortia upplyser om att nettoposten av orealiserade kursdifferenser har belastat koncernens fria egna kapital. Holmen och Stora Kopparberg har också tagit hela differensen mot det fria egna kapitalet.

ESAB har bokfört differenser om 24.5 Mkr mot överparivärde, som till följd härav blivit ”underparikurser på aktier i dotterbolag”, vilka ökat de bundna reserverna. (Härutöver har också det egna kapitalet direkt påverkats av negativa omräkningsdifferenser.)

H & M redovisar nettoomräkningsdifferensen bland obeskattade reserver. Årets förändring, som ej finns med bland bokslutsdispositionerna, tycks ej framgå till sitt belopp.

Hexagon låter differensen påverka posten ”aktier i dotterföretag” i koncernens balansräkning.

Hos Åkermans har omräkningsdifferenserna (5.5 Mkr – ej realiserade kursvinster) reserverats bland skulderna.

Det hör till undantagen att upplysningar lämnas om hur mycket det redovisade värdet på anläggningstillgångarna ökat till följd av omräkning efter högre balansdagskurs. Det görs dock av Beckers (3.9 Mkr), Beijerinvest (104.8 Mkr), ESAB (10.1) och Tibnor (8.1).