Den nya lagen om kvalificerade revisorer i alla aktiebolag ställer krav på en förändring av revisorns arbetsuppgifter så att 20 % av arbetstiden ägnas åt de nya mindre uppdragen.

Riksdagen har nyligen (SFS 1982: 739) antagit Regeringens proposition (1981/82:171) om revisors kompetens mm efter det att propositionen behandlats av lagutskottet. (Lagutskottets betänkande 1981/82:38 och 42.) Det kan noteras att SFS 1982:739 tillika är en komplett uppdatering av gällande aktiebolagslag.

Departementschefen anger som huvudskäl till den genomförda lagstiftningen

”Det är angeläget att på olika sätt bekämpa ekonomisk brottslighet och annan oegentlighet som kan förekomma i samband med näringsverksamhet. Åtskilliga åtgärder har också genomförts i detta syfte under senare år. Det är uppenbart att en effektiv och sakkunnig revision har stor betydelse när det gäller att förhindra och motverka de angivna missförhållandena. Härtill kommer att en sådan revision många gånger kan vara till stor nytta för företagsägarna då det gäller att uppmärksamma ekonomiska problem i företagen. Vad som nu har sagts har betydelse inte minst för de mindre företagen, särskilt om de drivs i aktiebolagsform. Det är alltså av vikt att garantier skapas för en sakkunnig revision inte bara i stora utan även i mindre aktiebolag. Jag delar därför riksdagens vid flera tillfällen uttryckta uppfattning att det är motiverat med kvalificerade revisorer i alla aktiebolag.”

Den antagna propositionen kommer med all sannolikhet att stärka de kvalificerade revisorernas ställning. Den genomförda lagändringen kommer troligen också att innebära större krav på kvalitet på revisionsinsatserna.

I denna artikel skall jag försöka redovisa propositionens huvudinnehåll samt även några intressanta avsnitt i förarbetena. Utifrån dessa lämnar jag några personliga reflektioner och betonar speciellt de nya kraven och det behov av utbildning och utveckling av revisionsmetodik som framkommer.

NYA LAGREGLERNA

Aktiebolagslagens 10 kap, 3 §, 1 st, får nu följande lydelse: ”Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor.” Kraven på när auktoriserad revisor skall utses är oförändrade frånsett att auktoriserad revisor ej längre krävs för bolag vars aktier eller skuldebrev är noterade på lista utgiven av en sammanslutning av svenska fondkommissionärer, såvida det ej krävs p g a storlek på balansomslutning, antalet anställda eller notering på Stockholms fondbörs. Vidare har intagits den regeln att enbart auktoriserad revisor skall utses, om ägare till en tiondel eller mer begär det. Tidigare kunde även godkänd revisor utses.

Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 1983. För ett bolag vars konstituerande stämma har hållits före 1983-01-01 tillämpas de nya bestämmelserna från och med första ordinarie bolagsstämma som hålls efter utgången av år 1987. Intill dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.

KOMMERSKOLLEGIETS UNDERSÖKNING

Kraven på att utse kvalificerad revisor, dvs auktoriserad eller godkänd revisor, i alla bolag har i lagstiftningsarbetet ställts även i tidigare propositioner och betänkanden, men då osäkerhet förelegat om antalet revisorer varit tillräckligt har lagstiftning ej skett. I prop 1981/82:171 finns en bilaga, där en redogörelse sker av kommerskollegiets underlag för bedömning av tillgången på kvalificerade revisorer under kommande år. Skrivelsen, daterad 1982-01-29, ger en bra bild av utvecklingen av antalet kvalificerade revisorer. 1982-01-01 fanns 965 auktoriserade och 1.169 godkända revisorer.

Kollegiet har grundat sin undersökning på ett slumpmässigt stickprov av 465 aktiebolag för att få en avstämning av behov och tillgång på kvalificerade revisorer.

Tillgången på kvalificerade revisorer har av kollegiet bedömts dels utifrån antalet förväntade nya auktorisationer och godkännanden, dels utifrån tillgänglig ”ledig kapacitet” hos de idag verksamma. Behovet har bedömts utifrån tillkomsten av nya bolag, den nya revisionsplikten för andra företag än aktiebolag jämte de utökade kraven på revisionens innehåll och omfattning. Dessa olika faktorer har bl a kartlagts genom enkätundersökning hos 110 kvalificerade revisorer.

PLANERA UPPDRAGEN

Kollegiet gör den bedömningen att 1988-01-01 bör antalet kvalificerade revisorer med en försiktig bedömning vara 3.100 eller en ökning på 6 år med knappt 1.000 revisorer, eller 50 %. Beträffande ”ledig kapacitet” hos dagens revisorer gör kollegiet utifrån enkätundersökningen den bedömningen att genom omfördelning av arbetsinsatserna torde det vara realistiskt att anta att det finns 20 % ledig kapacitet eller uttryckt i antalet revisorer, 400 revisorer. Detta innebär en stor planeringsuppgift för oss kvalificerade revisorer att genomföra en sådan omfördelning. Från min egen arbetsmiljö har jag svårt att se att jag och mina kolleger på ett enkelt sätt skulle kunna omprioritera våra arbetsuppgifter så att 20 % av tiden skulle ägnas åt de nya mindre uppdragen. Det är idag sådant tryck på oss från alla områden när det gäller behovet av våra tjänster. Kollegiet har sammanfattningsvis bedömt tillgänglig kapacitet fram till 1988-01-01 till 1.400 revisorer.

50.000 NYA REVISIONSOBJEKT – ELLER FLER

Behovet av kvalificerade revisorer kommer dels från förväntade nyregistreringar av bolag och dels från de kvarvarande bolag som idag saknar kvalificerad revisor. Kommerskollegium beräknar att antalet nyregistrerade aktiebolag netto blir ca 3.000/år. Enligt nuvarande uppgifter från PRV har en betydande ökning av nyregistreringar skett våren 1982. PRV räknar med ca 8.000 nyregistreringar 1982. Om denna takt på nyregistreringar fortsätter krävs än mer revisionsinsatser av kvalificerade revisorer.

Avvecklingen av aktiebolag med aktiekapital under 50.000 kr bedömdes av kommerskollegium gälla 60.000 bolag (av per april 1981,115.000 bolag). Av dessa uppskattades att 20.000 skulle avregistreras. Av tillgänglig information torde blott 15.000–17.000 bolag ha avregistrerats, men antalet ärenden under behandling är betydande, varför det är svårt att uppskatta hur stort antalet kvarvarande bolag blir. Man anser att det idag finns 100.000–105.000 aktiebolag i PRV-registret.

Antagandet om antalet bolag som idag saknar kvalificerad revisor grundas på ovannämnda stickprov. Stickprovet visar att 30 % av bolagen med aktiekapital överstigande 50.000 kr idag ej revideras av kvalificerad revisor (ger totalt 18.000 bolag). Av de bolag som förväntades öka sitt aktiekapital bedömdes att 43 % ej revideras av kvalificerad revisor (ger totalt 15.000 bolag). Detta innebär att kollegiet beräknat att av de bolag som per 1982-01-01 existerade så behöver ca 33.000 bolag kvalificerade revisorer i framtiden. Lägg därtill förväntade nyregistreringar på netto ca 3.000/år och vi närmar oss 50.000 bolag som är i behov av ytterligare kvalificerad revision 1988. Talet är kanske i underkant med hänsyn till att det dels ej avvecklats så många bolag som förväntats, dels att antalet nyregistreringar ökat betydligt. Vem vet, kanske har de kvalificerade revisorerna över 60.000 nya revisionsobjekt fram till 1988 att ta hand om.

Hur skall man då uppskatta tillgången på revisorer? 1979 bedömdes det hos de kvalificerade revisorerna finnas 6.000 medarbetare eller cirka 3 medarbetare till varje kvalificerad revisor. Detta skulle innebära att i genomsnitt sker tidsfördelningen kvalificerad revisor/medarbetare i relation 1 på 3. I den genomförda enkätundersökningen har revisorerna uppskattat tidsåtgången till någon eller ett par dagar i de mindre aktiebolagen som berörs av den nya lagstiftningen.

Kommer då den förväntade efterfrågan att kunna tillgodoses?

Ja, om kollegiets bedömningar är riktiga så torde det bli möjligt, men det kräver givetvis en hel del av oss revisorer, dvs att vi tar på oss de arbetsuppgifter det innebär. 50.000 nya uppdrag skall revideras enligt god revisionssed med allt större krav på kvalitet och innehåll!

KVALIFICERAD REVISION – ?

Vad är då god revisionssed och kvalificerad revision i de mindre företagen, för det är bland dessa de flesta förändringar kommer att ske.

Föreningen Auktoriserade Revisorer FARs styrelse och Svenska Revisorsamfundets respektive revisionskommittéer har nyligen utarbetat ett gemensamt utkast till rekommendation om revision i mindre företag (se Balans 1/82).

Under hösten 1981 och våren 1982 har utbildningsorganisationerna (nu IREV, Institutet för revisorsutbildning) genomfört en två-dagars utbildning kring Revision i mindre företag, där artikelförfattaren varit kursledare. Ca 200 personer, varav cirka en tredjedel kvalificerade revisorer och i övrigt medarbetare på byråerna, har deltagit.

REVISION I MINDRE FÖRETAG/ETT PRAKTIKFALL I IREV-KURS

Erfarenheterna från kursen visar att det praktikfall som ingår är värdefullt.

Kursen är upplagd kring Sture Volt AB, ett företag i elinstallationsbranschen, med 10 anställda, butiks- och installationsrörelse. Kursen utgår från ”senare revisionsteori” (se bland annat Balans 6/82) och börjar med en visning av filmen ”Revisorn inför Rätta”. Det aktuella rekommendationsutkastet presenteras och appliceras på praktikfallet. Cirka hälften av tiden ägnas åt gruppövningar, där uppgifterna omfattar tidsplanering, uppdragsprogram, kartläggning och bedömning av intern kontroll, granskning av intäkter, varulager, kassamedel, företagsledningen och andra områden som är väsentliga. Vidare behandlas dokumentationskrav, jävsfrågor och utformning av revisionsberättelse med speciell anknytning till de mindre företagen.

Genom deltagandet får man en nyttig och praktiskt användbar genomgång av problemområden och tänkbara lösningar. Efter första kursomgången konstateras att revision av de mindre företagen kräver erfarenhet och genomgång av även annan utbildning.

En annan intressant iakttagelse från genomförda kurser är att den förväntade revisionsinsatsen, som bedöms krävas för att ”kvalificerad revision” skall kunna tillämpas, borde sträcka sig betydligt mer än till en eller ett par dagar, snarare en eller ett par veckor. Med lämplig avvägning av tidsinsatserna mellan kvalificerade revisorer/övriga medarbetare blir det en planeringssak att få tiden att räcka till och att få alla kvalitetskrav tillgodosedda.

Förhoppningsvis fyller IREVs kurs ett behov och önskemålet är att många av de kvalificerade revisorerna ställer upp som gruppledare eller deltagare, så att vi får en allmän uppfattning om begreppet kvalificerad revision i de mindre företagen.

AVSLUTNING

Omvärlden har nu gett oss en lagstiftning som ger oss möjligheter och skyldigheter att på ett kvalificerat sätt ta oss an de mindre företagen och deras revision. Kraven har ställts, låt oss möta dem med öppen famn.

Monty Åkesson, auktoriserad revisor, Tönnerviksgruppen AB