Vilket stimuleringssystem är förmånligast för ett företag då särskilt investeringsavdrag jämförs med utnyttjande av investeringsfond?
Särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdesskatt kan medges för maskinanskaffningar under 1982. Avdraget utgör 10 % av anskaffningsvärdet. Samtidigt är investeringsfonderna frisläppta bl a för maskinanskaffningar under 1982 samt för byggnadsarbeten, arbeten på markanläggningar samt arbeten i skogsbruk som utföres under tiden t o m den 31 mars 1983. Det särskilda investeringsavdraget kan dock inte kombineras med ett fondutnyttjande. Vilket stimuleringssystem är förmånligast ur olika aspekter för ett företag?
Innan frågan besvaras bör en kortfattad genomgång av reglerna för allmän investeringsfond samt särskilt investeringsavdrag göras.
ALLMÄN INVESTERINGSFOND
Svenskt aktiebolag, ekonomisk förening och sparbank äger rätt till avdrag för gjord avsättning till allmän investeringsfond. Sådan avsättning skall i resultaträkningen redovisas som en bokslutsdisposition. Avdrag för avsättning till allmän investeringsfond kan medges med högst 50 % av den justerade årsvinsten. Med justerad årsvinst avses årsvinsten enligt fastställd balansräkning, sedan årsvinsten
ökats med erlagda eller beräknade allmänna skatter,
ökats med belopp som avsatts till allmän investeringsfond eller liknande fond
ökats med belopp som har donerats till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål
minskats med restituerade allmänna svenska skatter
minskats med belopp som återförts från lagerinvesteringskonto jämte tillägg på sådant belopp
justerats med belopp som har föranlett ändring av årsvinsten på grund av överföring av allmän investeringsfond
Eftersom avsättningen grundas på vinsten efter bokslutsdispositioner men före skatt och vinstdispositioner kommer inkomster hänförliga till andra inkomstslag än rörelse och jordbruksfastighet att ingå i avsättningsunderlaget.
För att avdrag för avsättning till investeringsfond skall medges måste ett belopp motsvarande 50 % av fondavsättningen sättas in på spärrat räntelöst konto hos riksbanken. Inbetalningen skall ha kommit riksbanken tillhanda senast den dag företaget har att avge allmän självdeklaration. Vid senare inbetalning utgår en särskild avgift, som ej är avdragsgill. Som huvudregel gäller att investeringsfond får tas i anspråk endast efter tillstånd av regeringen eller arbetsmarknadsstyrelsen. Investeringsfond får tas i anspråk bl a för avskrivning av inventarier, kostnader för reparation och underhållsarbeten på byggnad, som inte utgör omsättningsfastighet samt avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av en sådan byggnad. Avskrivningsunderlaget utgörs av skillnaden mellan det verkliga anskaffningsvärdet och ianspråktagna fondmedel.
Enligt nu gällande frisläppsförordning (SFS 1981:1369) får arbetsmarknadsstyrelsen medge att företag tar i anspråk belopp, som har avsatts till bl a allmän investeringsfond, för avskrivning av inventarier anskaffade före utgången av 1982 samt byggnadsarbeten, arbeten på markanläggningar samt arbeten i skogsbruk som utförs under tiden t o m den 31 mars 1983. Frisläppet, som gäller samtliga företag i hela landet, är således ej begränsat till företag som bedriver industriell tillverkning eller till maskininvesteringar i stödområdena. I tidigare förordningar medgivet extra avdrag medges ej vid inventarieanskaffningar under 1982. Företag är emellertid berättigade till investeringsavdrag vid byggnadsarbeten, arbeten på markanläggningar samt arbeten i skogsbruket. Investeringsfonden får inte tas i anspråk för sådana inventarier, för vilka företaget tillgodoför sig särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdesskatt. Ett företag som fått tillstånd att ta investeringsfond i anspråk får lyfta motsvarande medel som inbetalats till riksbanken. Vid återföring av investeringsfonden till beskattning skall de återförda medlen ökas med 20 %. Däremot är kravet på effektiv beskattning slopat.
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har lämnat rekommendation om hur redovisningen skall ske av investeringsfonder m fl (år 1979 nr 3).
SÄRSKILT INVESTERINGSAVDRAG
Enligt lagen (SFS 1981:1099) om särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdesskatt kan särskilt investeringsavdrag medges vid anskaffande av inventarier för stadigvarande bruk, som levereras under 1982. Det särskilda avdraget beräknas till 10 % av anskaffningsvärdet minskat med mervärdesskatt. Företag, som är skattskyldigt till mervärdesskatt för endast en del av sin verksamhet, får del av investeringsavdraget endast i den mån investeringen härför sig till den verksamhet som medför skattskyldighet. Investeringsavdraget anses som ingående mervärdesskatt. Medgivet avdrag skall ej minska avskrivningsunderlaget vid inkomsttaxeringen och skall ej heller räknas som skattepliktig inkomst. Det särskilda avdraget får göras i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken leveransen har skett. Inventariebegreppet är detsamma som i tidigare gällande lag om särskilt investeringsavdrag. Avdrag medges inte för
inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre år
begagnade inventarier
sådana motordrivna fordon och släpfordon som avses i vägtrafikkungörelsen
fartyg, luftfartyg och järnvägsvagnar samt containrar och liknande anordningar för befordran av gods
föremål avsedda för utsmyckning
inventarier för vilka anskaffningsvärdet minskat med mervärdesskatt, under en redovisningsperiod inte har uppgått till sammanlagt minst 2.000 kronor.
Beträffande redovisningen av investeringsavdraget hänvisas till en artikel i Balans nr 1/82 av Rolf Rundfelt samt till meddelande från FARs redovisningskommitté intaget i Balans nr 2/82.
JÄMFÖRELSE MELLAN ALLMÄN INVESTERINGSFOND OCH SÄRSKILT INVESTERINGSAVDRAG
Det särskilda investeringsavdraget vid redovisning av mervärdesskatt medför att den faktiska anskaffningskostnaden för inventarier reduceras med 10 %. Eftersom investeringsavdraget numera är knutet till mervärdesskatten, kommer stimulansavdraget företaget tillgodo utan större tidsmässig fördröjning. Investeringsavdraget kommer alltid företaget tillgodo oavsett om verksamheten visar vinst eller förlust.
Avsättning till allmän investeringsfond medför avdragsrätt för det beskattningsår under vilket avsättning sker. Det innebär i praktiken att avdrag medges för vissa framtida kostnader. När en investeringsfond tas i anspråk debiteras investeringsfondens konto och krediteras inventariekontot. Eftersom avskrivningsunderlaget skall minskas med de ianspråktagna investeringsfondmedlen blir följden att vinsten höjs med ett belopp som motsvarar värdeminskningsavdraget på det ianspråktagna beloppet.
Vid en kommunal debitering på trettio procent blir skatteuttaget på den ökade vinsten 58 %. Jag förutsätter att företaget före ianspråktagandet av investeringsfonden redovisar vinst. Det anförda innebär att investeringsfonden i första hand bör tas i anspråk för tillgångar med lång avskrivningstid såsom byggnad. Därmed ökar antalet år innan vinsten sammanlagt har ökat med ett belopp som motsvarar ianspråktaget fondbelopp. (Se exempel 1.)
Exempel 1
Inventarier | 1Byggnad (kontor) 2 % | |
|---|---|---|
Investering | 1.000.000 | 1.000.000 |
Ianspråktagen inv fond | ||
Avskrivningsunderlag | 500.000 | 500.000 |
Värdeminskningsavdrag | ||
(räkenskapsenlig avskrivning) | 150.000 | 10.000 |
Ökad vinst | ||
(300.000−150.000) | 150.000 | |
(20.000−10.000) | 10.000 | |
Skatt 58 % | 87.000 | 5.800 |
När skall investeringsavdrag vid redovisning av mervärdesskatt i stället göras?
För att göra en sådan jämförelse måste vid investeringsalternativet hänsyn tas till ett ökat upplåningsbehov motsvarande outnyttjade fondmedel samt vid fondutnyttjandet till ej erhållet stimulansavdrag med 10 %. Vid en sådan jämförelse bör enligt nedanstående exempel en alternativinvestering göras inom fyra år. (Se exempel 2.)
Exempel 2
En investering görs med 500.000 kronor. Eftersom investeringsfond förutsätts utnyttjas för hela investeringen kan 250.000 kronor av spärrade riksbanksmedel utnyttjas. I alternativet med investeringsavdrag måste ytterligare 250.000 kronor upplånas till en antagen räntesats om 15 %.
Investeringsavdrag | 50.000 kr |
Ränta för upplånat kapital | |
(15 % × 250.000 kr) | 37.500 kr |
Räntekostnad efter skatt 58 % | 15.750 kr |
Antal år när räntekostnad efter skatt överstiger investeringsavdraget | 3.17 år |
I exemplet har hänsyn ej tagits till investeringsavdraget.
SAMMANFATTNING
Följande sammanfattning kan göras:
Endast det särskilda investeringsavdraget ger en omedelbar skattemässig stimulanseffekt.
Med angivna förutsättningar bör investeringsavdrag utnyttjas om företaget planerar ytterligare investeringar senast inom tre till fyra år.
Vid investeringsfondsutnyttjande bör fonden i första hand användas vid investeringar i tillgångar med lång avskrivningstid. Vid fondutnyttjande för löpande driftkostnader kommer för ett vinstgivande företag de spärrade fondmedlen ej att täcka skatteuttaget.
Investeringsfond bör av skatteskäl i första hand utnyttjas för investering det år företaget redovisar förlust. Därmed uppkommer i vart fall för förluståret ingen ökad skattebelastning.
Investeringsfonden skall användas vid inventarieanskaffningar i en icke mervärdesskattepliktig verksamhet.
Investeringsfonden skall användas vid inventarieanskaffningar, som är undantagna från det särskilda investeringsavdraget, t ex motordrivna.
Hans Torngren, skattejurist, Öhrlings Revisionsbyrå AB