Årsredovisningslagen

Årsredovisningslagen innehåller bl a utvidgade krav på öppen redovisning.

I december 1980 antog riksdagen några associationsrättsliga lagar. Bland dessa fanns lag (1980:1103) om årsredovisning m m i vissa företag, årsredovisningslagen (ÅRL).

ÅRL trädde i kraft 1981-07-01 och skall tillämpas på räkenskapsår som påbörjas efter 1981-06-30. Denna lag kommer alltså att börja tillämpas i större utsträckning under 1982, varför en presentation av lagen är på sin plats.

Lagens nyheter består framför allt i

– en ny definition av koncernbegreppet,

– utvidgade krav på öppen redovisning,

– utökade krav på kvalificerad revision.

KONCERNBEGREPPET

Lagen har utformats så att det först blir fastslaget att ett handelsbolag är moderföretag, när det äger så många aktier eller andelar i en svensk eller utländsk juridisk person att handelsbolaget har mer än hälften av rösterna i den andra juridiska personen. Liksom i fråga om aktiebolag uppkommer också ett koncernförhållande om aktierna eller andelarna fördelats mellan olika företag i koncernen.

Frågan om hur 50/50-bolag skall behandlas har nu blivit löst, vilken lösning även kommit till uttryck i ÅRL. Om handelsbolaget nämligen inte äger mer än hälften av rösterna i dotterföretaget men på annan grund, t ex genom avtal, ensamt äger ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är handelsbolaget moderföretag och den juridiska personen dotterföretag. I 50/50-bolag uppkommer alltså inte något koncernförhållande om hälftenägarna endast har vetorätt. Koncernförhållande etableras inte förrän ett företag ensamt har det bestämmande inflytandet.

Ovan refererade bestämmelser återfinns i 1 kap 1 § 1–2 st ÅRL och är inte särskilt komplicerade. Koncerndefinitionen överensstämmer med aktiebolagslagens och nyheten är att även handelsbolag kan vara moder i en koncern.

I tredje stycket av samma lagrum utvidgas emellertid koncernbegreppet ytterligare. Där sägs nämligen att bestämmelserna om handelsbolag även gäller enskilda näringsidkare och andra juridiska personer än handelsbolag, aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser. Som en allmän förutsättning gäller dock att den enskilde näringsidkaren respektive den juridiska personen är skyldig att upprätta årsbokslut enligt bokföringslagen.

Undantagen som gjorts i detta stycke för aktiebolag och ekonomiska föreningar beror på att det finns koncernregler i aktiebolagslagen respektive lagen om ekonomiska föreningar. Ifråga om föreningar är det en nyhet, som genomfördes samtidigt med ÅRL. Stiftelser har undantagits eftersom ett lagförslag om stiftelser väntas under 1982.

Alla andra juridiska personer kan således nu vara moderföretag i en koncern. Den typ av juridisk person som oftast torde bli berörd av bestämmelserna är antagligen den ideella föreningen.

Vidare kan vissa enskilda näringsidkare bli ”moderföretag”.

Låt mig med några exempel illustrera innebörden av de nya bestämmelserna.

1. A är en fysisk person som äger mer än hälften av rösterna i Aktiebolaget K. A äger vidare en hyresfastighet med en omsättning som överstiger 20 basbelopp. Hyresfastigheten och AB K bildar då en koncern.

2. I stället för den fysiska personen A kan vi tänka oss att aktierna ägs av en ideell förening, tex en fackförening. Om den ideella föreningen samtidigt äger en hyresfastighet med en omsättning om mer än 20 basbelopp föreligger en koncern.

3. De fysiska personerna B och C är delägare i ett handelsbolag. B äger vidare en hyresfastighet och C driver en detaljaffär. Omsättningen överstiger 20 basbelopp både i hyresfastigheten och i detaljaffären. Frågan om en koncern föreligger blir nu beroende av handelsbolagsavtalet mellan B och C. Om ingen av dem ensam har ett bestämmande inflytande uppstår ingen koncern. Men om t ex C enligt avtalet ensam har ett bestämmande inflytande över handelsbolaget uppkommer en koncern bestående av handelsbolaget och detaljaffären.

De anförda exemplen åskådliggör att en mängd nya koncerner har uppstått under 1981.

ÅRSREDOVISNING

Lagens regler om årsredovisning anknyter inledningsvis till bokföringslagens regler om årsbokslut. (Årsbokslut är en bokföringsskyldigs officiella men inte offentliga bokslut. Årsredovisning är en bokföringsskyldigs offentliga bokslut.) Emellertid har inte alla som är skyldiga att upprätta årsbokslut underkastats skyldighet att även upprätta årsredovisning. De allra minsta företagen har undantagits.

Skyldighet att upprätta årsredovisning enligt ÅRL (2 kap 1 §) föreligger om endera av följande tre förutsättningar är uppfyllda:

• antalet anställda hos företaget under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio,

• företaget är moderföretag i en koncern enligt ÅRL och antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio,

• tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 basbelopp.

Medelantalet anställda får beräknas på samma sätt som vid redovisningen av anställda som underlag för debitering av socialförsäkringsavgifter. Beaktas måste då att de som på grund av ålder får uteslutas från underlaget för socialförsäkringsavgifter, skall medräknas vid tillämpning av bestämmelserna i ÅRL.

Det relevanta basbeloppet är det som gällde för den sista månaden av respektive räkenskapsår.

STÖRRE OCH MINDRE FÖRETAG

Lagen uppställer olika krav på större och mindre företag. Gränsen mellan de båda kategorierna överensstämmer med gränsen för när aktiebolag har skyldighet att ha minst en auktoriserad revisor före ändring av sistnämnda bestämmelse 1980. Större företag är således de vars tillgångar netto enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstigit 1 000 basbelopp och de företag som haft i medeltal 200 anställda under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren. Såsom större företag behandlas också moderföretaget i en koncern om koncernen uppfyller något av de nämnda villkoren.

Årsredovisningen består av resultaträkning och balansräkning. För större företag skall även upprättas förvaltningsberättelse.

PUBLICITET

Större företag skall utan anmaning sända en avskrift av årsredovisningen till den länsstyrelse, hos vilken den redovisningsskyldige skall vara registrerad. Övriga företag är skyldiga att efter anmaning sända avskrift av årsredovisningen till länsstyrelsen.

Tanken med dessa publicitetsregler är att årsredovisningen alltid skall vara offentlig men att man inte skall belasta länsstyrelserna med att ta emot och arkivera en mängd årsredovisningar. Den som vill ta del av årsredovisningen för ett mindre företag förutsättes kunna få denna direkt från företaget. Men han skall alltid kunna begära en kopia av årsredovisningen genom länsstyrelsen. I detta senare fall skall länsstyrelsen infordra årsredovisning från företaget.

Den främsta skillnaden mellan årsredovisning och årsbokslut består i att årsredovisningen inte behöver innehålla någon sammanställning över privata tillgångar och skulder.

Öppen redovisning av lagerreserv gäller endast större företag. Större företag skall upprätta finansieringsanalys. De större företagen skall också utfärda delårsrapport.

Lagen innehåller för övrigt diverse detaljbestämmelser om redovisningens innehåll som i mycket känns igen från motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen.

Enligt uppgifter i lagförarbetena kan antalet årsredovisningsskyldiga uppskattas till 3 000 och antalet större företag till knappt etthundra. Dessa bedömningar förefaller dock osäkra.

KONCERNREDOVISNINGEN

3 kap ÅRL handlar om redovisning i koncerner m m. Många av koncernredovisningsreglerna är välbekanta till sitt innehåll från aktiebolagslagen. Ett problem lämnas emellertid därhän och det gäller hur konsolidering skall ske i olika fall.

I mitt första exempel ovan – A som ägde en hyresfastighet och en aktiepost – bör konsolideringen avse endast hyresfastighetsrörelsen och aktiebolaget. Eftersom aktiebolaget inte är helägt får minoritetsintresse redovisas på sedvanligt sätt.

Men hur skall man behandla den ideella föreningen i det andra exemplet? Skall konsolideringen avse hela den ideella föreningen och aktiebolaget? Eller skall man upprätta en särskild redovisning för föreningens hyresrörelse och konsolidera denna med aktiebolaget? ÅRL ger inte något svar på denna fråga. Sannolikt är det tillräckligt att konsolidera hyresrörelsen och aktiebolaget.

Den nya lagstiftningen har motiverats av behov av insyn i företag för anställda, för borgenärer och för samhället. Dessa insynsbehov gäller förstås även ideella föreningar om man undantar de allra minsta som inte har några anställda och som inte har några borgenärer av betydelse. Att utsträcka insynen även till denna kategori kräver emellertid ytterligare lagändring.

REVISION

Alla årsredovisningsskyldiga skall utse en eller flera revisorer. Revisor får utses för bestämd tid eller tills vidare. Revisorssuppleanter kan utses.

I större företag skall minst en revisor vara auktoriserad. Det finns en viss möjlighet att få dispens från denna bestämmelse.

För revisorer föreskrivs kvalifikationer och anges jävsgrunder som motsvarar aktiebolagslagens.

Länsstyrelsen har tillagts befogenhet att förordna behörig revisor i en rad fall där så inte rätteligen har skett.

Revisor skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas senast 5 1/2 månad efter räkenskapsårets utgång.

Gunnar Flodhammar, docent, Göteborgs universitet