Företagets resurser och begränsningar att finansiellt överleva är avgörande för en bedömning av företagets framtid.

Du är ekonomichef (eller kanske revisor) i företaget. VD kommer inrusande. Han skall dra sin budget i styrelsen och vill ha bedömt sannolikheten i sina planer.

Du ställs inför faktum att göra en snabbkalkyl – en ekonomisk grovplan; som helst skulle ha varit färdig igår.

Du riskerar en resa i det okända om Du inte förberett Dig.

Begär körinstruktion och lastningsbesked.

Körinstruktion

  • Ränta på eget kapital (RE) (före skatt) 25 %

  • Reserv av likvida medel: 10 % av faktureringen

LASTNINGSBESKED

Fakturering

42 000 tkr

Investeringar

2 000 tkr

Plocka fram gamla följesedlar och körplaner och orientera Dig om vägval och hastighetsbegränsningar.

Färdskrivaren bör vara programmerad efter ett fastställt körprogram (1).

Körprogram 1

RE = RT+ (RT-RS)S/E

RE = Ränta på eget kapital

RT = Ränta på arbetande kapital

RS= Skuldräntesats

S/E = Skuldsättningsgrad

Karta 1:1000 (tkr) ger tillräcklig noggrannhet.

Starta färden, där slutmålet är att nå fram till en resursanalys – den ekonomiska grovplanen.

Etapp 1 – Kolla skuldsättningen (S/E) och skuldräntesatsen (Rs)

Skuldsättningen skall uppfattas som en begränsning för företagets handlande. Är t ex företaget inte berett att ytterligare öka sin skuldsättning, begränsas dess möjligheter att låta tillgångarna växa till ökningen av det egna kapitalet (F). Denna omständighet begränsar tillväxten i faktureringen, då ju vanligen ökningen i omsättningstillgångar är en funktion faktureringsökningen. Alltför expansiva planer kan sålunda spräcka de finansiella ramarna och skapa ett ej önskvärt finansiellt beroende av utomstående kreditgivare.

Följ utvecklingen av S/E de senaste åren (5–10) och låt VD (och gärna styrelsen) bestämma en övre gräns för skuldsättningen.

SKULDSÄTTNING

77

78

79

80

81

Skulder i % av det totala kapitalet

78

77

79

81

80

Skuldsättningsgrad

3,5

3,3

3,8

4,3

4,0

S/E har legat kring 4, d v s 80 % skulder och 20 % eget kapital. VD har satt högsta gränsen till 85 %; sålunda utrymme för ökade skulder med 5 % av det totala kapitalet (20 000 tkr).

Skuldräntesatsen (RS) – kostnadsräntorna i procent av samtliga skulder – och utvecklingen de senaste åren behövs för att beräkna den finansiella framkomligheten.

RS har de senaste fem åren ökat från 5 till 7 %. Räntesatsen påverkas vanligen av att det förekommer stora räntefria skulder (leverantörer, skatter etc).

77

78

79

80

81

Skuldräntesats (RS)

5,0

6,0

6,5

6,5

7,0

Du kan nu inrikta körningen mot etappmål 1, d v s ta reda på vilken ränta (RT) på det arbetande kapitalet som krävs för att uppnå körinstruktionens RE = 25 %.

Etappmål 1 – Vilken RT måste Du ta?

Mot bakgrund av körinstruktion och gamla körplaner läser Du av färdskrivaren och konstaterar att Du måste uppnå etappmålet R = 10,6 % [25 = RT + (RT - 7) × 4]. Skulle VD ha gett Dig andra körplaner (ändrad skuldsättning) eller annan körinstruktion får Du givetvis mata färdskrivaren därefter.

Etapp 2 – Beräkna lönsamhets- och vinstbehovet

Komplettera Dina instrument genom att koppla ihop RT med den förväntade faktureringen och ge därmed färdskrivaren ett nytt körprogram (2).

Körprogram 2

Ränta på arbetande kapital (RT) kan uttryckas som

Resultat

Fakturering

x

Fakturering

arbetande kapital

eller som vinstprocent (VP) × kapitalets omsättningshastighet (KOH).

Kapitalets omsättningshastighet (KOH), d v s hur de tillgångar som arbetar i företaget förhåller sig till faktureringen, är ett mått på hur snabbt pengarna cirkulerar i företaget. (Jämför med att byta vatten i poolen.)

Siffran 1 talar om att kapitalet cirkulerar en gång per år. Siffran 6 anger att kapitalet omsätts varannan månad. Ju högre siffra desto mindre kapital behövs i verksamheten.

Såvida inte företaget ändrar sina vanor vad gäller investeringar (t ex övergång till leasing), utestående fordringar (t ex ändrade inköpsrutiner) e dyl brukar kapitalets omsättningshastighet inte variera nämnvärt mellan åren.

Tag fram gamla körplanen och kolla ”normalhastigheten”.

För din fortsatta framfart räkna med KOH = 2.0 ggr.

77

78

79

80

81

Kapitalets omsättningshastighet (KOH)

1,5

1,9

1,8

1,9

2,0

Enligt körprogram 2 har Du nu uppgift om RT (10,6 %) samt beräknar att KOH blir oförändrad (2.0 ggr).

För att följa körinstruktionen (25 % ränta på eget kapital) behöver företaget uppnå en vinstprocent (VP), d v s ett resultat i procent av faktureringen, av 5,3 %

[10,6 = VP × 2,0].

Är detta rimligt? Kolla med gamla körplaner!

77

78

79

80

81

Vinstprocent (VP)

4,5

4,5

4,9

4,6

4,8

Etappmål 2 – vilken vinst måste Du ha?

Med utgångspunkt från den kalkylerade vinstprocenten (5,3 %) och med hjälp av lastningsbeskedet (fakturering 42 000 tkr) läser Du på nytt av färdskrivaren och konstaterar att Du måste uppnå en vinst som – före kostnadsräntor och skatter – måste vara 2 226 tkr [5,3 % × 42 000].

Om Du skulle uppnå en vinstprocent av ”bara” 4,8 % (=1981) betyder detta ett bortfall i vinst av 210 tkr. Ett enkelt sätt att ”känna av” marschfarten.

Vad betyder minskad vinstprocent för Dina likvida medel?

Etapp 3 – Beräkna de likvida medlen?

Komplettera Din färdskrivare med sådana uppgifter som påverkar de likvida medlen men som inte kommer med i vinstberäkningen i etapp 2. Körprogram 3.

Körprogram 3

Vinst (etappmål 2)

+ Avskrivningar

- Kostnader för kapitalet

- Skatter

= Medel kvar i företaget.

Genom att till vinsten lägga beloppet av avskrivningarna på byggnader, maskiner etc – som ju inte är någon utbetalning utan bara en bokföringsåtgärd – får Du fram vilket medelsöverskott som verksamheten beräknas ge, om körinstruktionen följs (avskrivningar = 2 000 tkr).

I den beräknade vinsten är räntekostnaderna inte fråndragna. Så inte heller bolagsskatten eller utdelning till aktieägare. Såsom ekonomichef (revisor) har Du ett någorlunda grepp om företagens räntebelagda skulder och beskattningsbara inkomst. Du beräknar räntor och skatter till 1 200 tkr. Att förutse någon ändrad utdelning är knappast Din uppgift. Du räknar med oförändrat 800 tkr.

Etappmål 3

– medel kvar i företaget?

Vinst

2 226 tkr

+ Avskrivningar

2 000 tkr

− Kostnadsräntor

1 200 tkr

− Utdelning

800 tkr

− Skatt

  200 tkr

Kvar i företaget

2 026 tkr

Etapp 4 – Räcker pengarna?

RESURSER

Medel kvar i företaget enligt etapprotokoll 3

2 026 tkr

Likvida medel vid start1]

3 000 tkr

Medel att disponera

5 026 tkr

Enligt körinstruktionen vill VD att likvida medel efter färden skall vara minst 10 % av faktureringen (42 000 tkr).

Av lastningsbeskedet ses att investeringarna i byggnader, maskiner etc beräknas bli 2 000 tkr under perioden.

Av varje krona i ökad fakturering visar det sig att 25 öre automatiskt binds i ökade kundfordringar; varulager etc.

Faktureringsökningen under året beräknas till 2 000 tkr (25 % = 500 tkr).

RESURSBEHOV

Likvida medel vid framkomsten

4 200 tkr

Medel bundna i verksamheten under vägen

500 tkr

Planerade investeringar

2 000 tkr

Medelsbehov

6 700 tkr

De likvida medlen skall givetvis inkludera ej utnyttjade checkräkningskrediter etc.

Resursanalys

Målprotokoll

Medel att disponera

5 026 tkr

Medelsbehov

6 700 tkr

Brist på medel

1 674 tkr

Du kan knappast komma till VD med ett sådant målprotokoll utan förslag till åtgärder. Medelsbristen blir visserligen inte akut, då medelsbehovet ju inkluderar en likviditetsreserv på 4 200. Men ändå!

Du måste fundera på några konstruktiva lösningar att föreslå VD för beslut. Kan företaget t ex

  • låna mer pengar

    Enligt etapp 1 finns visst skuldutrymme; skuldsättningen kan tillåtas öka till 85 % av det totala kapitalet, 5 % skuldökning skulle ge ca 1 MKR.

  • öka kravet på avkastning på det egna kapitalet (RE); se körinstruktionen.

    Vid t ex 35 % RE ökar lönsamhetskravet (RT) 2 %-enheter och därmed vinstkravet med 1 %-enhet eller 420 tkr.

  • minska likviditetsreserven tillfälligt; se körinstruktionen och bestäm risken; hur långt vågar Du gå?

  • sälja kundfordringar genom factoring eller leasa utrustning.

    Känna av resursbehoven i etapp 4 och glöm inte effekterna på vinster av räntor och hyror.

  • förbättra vinstmarginalen (höja priser – sänka kostnader). För att täcka medelsbristen behöver vinstprocenten ökas med 4 %-enheter.

SANNOLIKT MÅSTE DU SÅLUNDA GÖRA OM RESAN MED NYA KÖRINSTRUKTIONER OCH NY LAST.

MEN NU KAN DU VÄGEN. DET KOMMER ATT GÅ SNABBARE NÄSTA GÅNG.

Boris Carlsson, kanslichef, Bokföringsnämnden