Slutsats i framtidsbok om årsredovisningar: Ökad roll för revisorerna

Årsredovisningen har sedan årtionden en central roll för landets revisorer. De är med och utformar samt granskar dessa. Det är därför viktigt för yrkeskåren att ta aktiv del i utvecklingen av framtidens årsredovisningar. För yrkesgruppen är årsredovisningen inte längre bara en teknisk fråga utan i allt större utsträckning ett informationsproblem. Det är mot denna bakgrund Bertil Edlund, f d ordförande i FAR, vill se det initiativ som för drygt 2 år sedan togs och som i dagarna resulterat i boken ”Årsredovisningen i framtiden”. I boken samsas 13 debattinlägg, alla på temat företagens information och redovisning. Ett tiotal yrkes- och intressegrupper har kommit till tals och redigerats samman till en bred presentation med användarperspektivet i centrum. Balans samlade initiativtagarna till boken för ett samtal om resultatet och synen på årsredovisningarna ur främst yrkesrevisorns synvinkel.

Det är i dagarna endast två år sedan Bertil Edlund, då ordförande i FAR, och Bengt Rydén, SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, tog initiativet till den bok som lagom till julhelgen presenterades på bokhandelsdiskarna. ”Ja det är verkligen glädjande och troligen ganska ovanligt att man på denna korta tid lyckats få 13 eftertraktade skribenter att skriva en uppsats var och att sedan samla detta i den här formen”, säger Bengt Rydén vid SNS.

REDOVISA I KRONOR PER ANSTÄLLD

Med vid samtalet var även Torbjörn Ek, VD för Hexagongruppen och flitig debattör på området årsberättelser. Senast lyckades han få SAF-kongressen att anta ett fempunktsprogram som vägledning för företagsledningar i dess arbete med årsredovisningar. I boken ger han nu en företagsledares syn på årsredovisningen. En av käpphästarna gäller presentationer av förändringar i procent.

”En sådan presentation kan leda till en felaktig bild av hur stora förändringarna i verkligheten är. Jag vill se förändringar uttryckta i lättförståeliga termer som kronor per anställd. Jag kan inte se något som talar emot dylika uttryckssätt.” För att exemplifiera denna ”de orelaterade talens tyranni” drar Torbjörn Ek gärna exemplet med människors förmåga att uppfatta stora tal. Även i en församling med lärda män och ekonomer hade man uppenbara svårigheter att uppskatta den erforderliga höjden av en stapel med tusenlappar för att skapa en miljard kronor. Det rör sig om ca 12 km (Talet kollas liksom tusenlappen).

VINSTBEGREPPET CENTRALT

Vinstbegreppet är ett annat angeläget ämne för skribentgruppens företagsledare och ämnet återkommer frekvent i boken.

”Vinst vill vi företagsledare se som det belopp som återstår när alla kostnaderna för varor och resurser dragits bort och alla intressenter fått skälig ersättning för sina prestationer”, säger Torbjörn Ek.

Vinstbegreppet ingår även som en viktig beståndsdel i begreppen kvalitet och saklighet i årsredovisningen.

Här förefaller de 13 författarna ha satt ett godkänt betyg på de svenska företagens årsredovisningar i allmänhet. Åtminstone inom gruppen börsnoterade företag. ”Svenska företag är traditionellt mycket ärliga i sin redovisning. Detta vill jag i viss mån tillskriva en bra revisorskår”, säger Bertil Edlun, verksam inom FAR och Öhrlings Revisionsbyrå i Stockholm.

De svenska börsföretagens årsredovisningar har utvecklats snabbt och i positiv riktning. I internationell jämförelse hävdar man sig väl, konstaterar gruppen. Men man ska ha klart för sig att vi här inte talar om en enkel och exakt vetenskap. Lagstiftningen är inte heller alltför stelbent, vilket ger utrymme för variationer”, menar Bertil Edlund som formulerat en sats skämtsamt döpt till ”Lex Edlund” – ett företag som går bra tenderar att i årsredovisningen se bättre ut än verkligheten medan ett företag som förefaller dåligt i verkligheten är ännu sämre.

MÅNGA SVAGHETER

Trots det övergripande intrycket i de 13 kapitlen finns några områden där man gärna ser förbättringar. ”Alla inblandade i en årsredovisning borde arbeta för större enhetlighet som gör det möjligt med enkla jämförelser. Detta skulle förslagsvis kunna påbörjas branschvis. Här har byggbranschen redan testat lovande modeller”, framhåller Bengt Rydén.

FORTSATT FRIVILLIGHET

Några avsteg från principen om frivillighet mot till exempel Västtysklands lagstiftning vill man ogärna se i arbetsgruppen.

”Jag tycker det finns en betydande experimentlusta i svenska företag som ständigt förbättrar årsredovisningarna. Frivillighet och rekommendationer har alltid varit och bör även i framtiden vara vägledande” menar Bertil Edlund.

Just tillförlitligheten är en av de punkter de 13 författarna verkar vara ense om. Förtroendet för årsredovisningar som sakligt instrument förefaller sträcka sig så långt som ett intresse att öka revisorernas roll ytterligare, kanske till ett ansvar för hela årsberättelsen och inte endast ”sifferdelarna”.

FÖR VEM – HUVUDFRÅGA

Huvudfrågan i debatten kring årsberättelser är för vem den produceras.

Något svar får läsaren av ”Årsredovisningen i framtiden” inte. Men väl en mängd intressanta åsikter och förslag.

”Någon kristallklar slutsats kommer vi inte fram till”, menar Bertil Edlund. ”De flesta förefaller dock överens om att aktieägarna inte får drabbas negativt av breddningstendenserna. Vi får se upp så att slutresultatet inte blir en ytlig ekonomisk broschyr som kan skada trovärdigheten”.

Torbjörn Ek menar att det finns andra kanaler att tillgodose intresset från bredare grupper, utanför aktieägarnas och finansanalytikernas krets. ”Jag ser det även som viktigt att man som anställd lär sig baserna i företagens ekonomiska händelser så att man kan förstå och värdera en årsberättelse.”

KRITISK JOURNALISTIK

Att lära ut och informera är en huvuduppgift för Sven-Ivan Sundqvist, känd börsskribent på Dagens Nyheter, författare till ett av de 13 avsnitten. Han tillhör den kanske mest kritiska i gruppen vad avser breddning av innehåll och förenklingar i språk och uppläggning. ”Det är dags att åter sätta aktieägarna i centrum”, menar han. Detta för att nå huvudsyfte med årsredovisningen, att ge väsentlig kunskap och information för att ge underlag till köp- och säljbeslut.

Som journalist ser han inte oväntat en ökad öppenhet och har svårt att se någon gräns för hur långt denna öppenhet skulle kunna sträcka sig.

”Vi måste hålla i minnet att en årsberättelse är en avvägning mellan olika krav och intressen”, menar Bengt Rydén.

Så långt som till att rekommendera versioner för olika målgrupper vill emellertid varken han eller de andra i gruppen gå.

DEVALVERING I BOKSLUT

Efter att boken producerats har den svenska devalveringen ägt rum. Hur ska man med revisorsögon återspegla detta och dess effekter i en årsredovisning? ”Här har vi ett bra exempel på vilken komplicerad verklighet vi rör oss med. Det kommer inte att finnas några enhetliga regler än på en tid men Bokföringsnämnden arbetar med frågan”, säger Bertil Edlund.

Hur företagen hanterar just devalveringsfrågan och redovisar eventuella vinster blir viktigt för att hålla den framtida debatten på rätt nivå, framhåller man.

SOCIAL MODEFLUGA

Begreppet social redovisning återfinns inte längre vare sig i debatten eller boken. ”Det var något av en modefluga och ett lyxproblem som nu kraschlandat. Nu dominerar överlevnadskriterier”, menar Bengt Rydén.

ALLA NÖJDA – EN UTOPI

En årsberättelse som tillfredsställer alla får förbli en utopi och längre än till en avancerad kompromiss sträcker man sig inte bland författarna eller i Balans diskussionsgrupp. Sträva mot årsberättelsen som en ”Mädchen für alle” istället för ”Mädchen für alles”.

Den nu presenterade boken har goda förutsättningar att skapa en konstruktiv och saklig debatt.

Kjell Eriksson