Produktion – fördelning – kontroll får olika omfattning beroende på vilken utvecklingsfas samhället befinner sig i. Tre utvecklingsfaser är klart skönjbara.
Vid vägkanten satt en man med dyster uppsyn. Han ritade figurer i vägdammet och talade högt för sig själv. På vår förfrågan upplyste han att han var kontrollarbetare och liksom alla andra på marsch in i kontrollsamhället. Han var visserligen väl medveten om att den senaste förordningen om ökad marschtakt förbjöd rast; behovet av eftertanke hade dock överväldigat honom.
Mannen började därefter på nytt rita figurer och tala för sig själv.
”Produktion – fördelning – kontroll”
Produktion är framställning av varor och tjänster för vilka behov finns eller som någon är beredd att betala för.
Fördelning är den process som delar produktionsresultatet mellan kapitalister, företagare, anställda, stat och kommun m fl.
Kontrollen ser till
att produktionen kommer till stånd och till godtagbar kvalitet
att fördelning sker enligt för tillfället gällande system
att kontrollen fungerar som den skall.
Antalet människor som är sysselsatta i produktion, fördelning och kontroll varierar starkt beroende på avståndet till kontrollsamhället. Man kan urskilja tre olika faser.
Fas 1: Före marschens start
Fas 2: I kontrollsamhällets centrum
Fas 3: Klart för uppbrott?
Proportionerna mellan antalet verksamma i de tre sektorerna produktion, fördelning, kontroll visas med en triangel, som på grund av sin form även antyder riktning och tendenser.
Kontroll
Fördelning
Produktion
FAS 1
I denna utvecklingsfas sysselsätter produktionen två tredjedelar och fördelnings- och kontrollprocessen var sin sjättedel.
Man kan vidare iaktta
att man måste arbeta för att leva
att produktiviteten ökar snabbt
att sparandet är högt
att inflationen är obetydlig
att fördelningen görs utan omväg; visst gnissel förnims dock
att den offentliga sektorn är blygsam
att kontrollbehovet är litet och snabbt avtar mot triangelns spets.
FAS 2
Kontroll
Fördelning
Produktion
I kontrollsamhället är en tredjedel – om än motvilligt – sysselsatt med produktion, en tredjedel med fördelning av ett krympande produktionsresultat och en tredjedel med kontroll, framför allt av den nu mycket komplicerade fördelningsprocessen och givetvis den inte mindre invecklade kontrollproceduren.
Det är nu fullt klart
att man kan leva hyggligt utan att behöva ta ett oaptitligt jobb på annan ort
att produktiviteten sjunker
att fördelningsprocessen lönar lika för olika
att fördelningen även omfattar omfördelning av sparande från tidigare produktionsresultat
att sysselsättningsproblem löses med fördelnings- eller kontrollarbete, vilket dock ej lägger många tum till produktionens längd eller bredd
att den offentliga sektorn ökar lika snabbt som dess effektivitet sjunker
att inflationen obevekligt fyller ut gapet mellan produktion och konsumtion
att spararna inser sitt oförstånd och kastar sig in i inflationsspelet.
FAS 3
KONTROLL
FÖRDELNING
PRODUKTION
S V
Mitt i kontrollsamhällets vådligt balanserade triangel ser man nu konturerna av en rättvänd triangel, som förefaller att stötta det hela.
Man kan bl a konstatera
att i sektorn S förekommer en omfattande ”svart” produktion av varor och tjänster, för vilka behov finns men som blir oåtkomligt dyra i pris, om de skall slussas genom fördelnings- och kontrollsystemet
att i sektorn V ökar påtagligt en ”vit” produktion, som är fullt tillåten och ej utsatt för kontroll. Effektiviteten i denna produktion är emellertid påfallande låg. Exempel: professorn målar och tapetserar i stället för att forska. Han har inte ens råd att anlita en ”svartmålare”........
att fördelningssystemet består av starka och kompetenta intresseorganisationer och en välutbildad byråkrati. Då korporationsegennyttan i olika intressentläger försvaras av jämstarka krafter uppstår tvivel på systemets berättigande, särskilt som produktionsresultatet – trots flitigt lånande av framtida produktionsresultat – ter sig bedrövligt litet
att s k rundgång tillgrips, innebärande att gårdsfolket blir sittande vid bordet och låter samma brödkaka gå runt bordet flera varv för att ge en känsla av att det finns flera brödkakor. Härigenom är man också sysselsatt i stugvärmen och slipper slita i åkerleran
att förbud upplevs som befängda och kontrollen i ren desperation vänder sig mot sig själv.
Fas 3 kan bli mycket långvarig, särskilt i socialistiska samhällen, där fördelnings- och kontrollinstinkten är ideologiskt förankrad. Även i demokratier förlängs tillståndet längre än som kan synas nödvändigt, beroende på att fordringarna på politiskt kurage är så mycket större än på civilkuraget.
KUNSKAP – NOGGRANNHET – MOTIVATION
Kontroll behövs när det brister i kunskap, noggrannhet och motivation.
Kunskap: att veta vad man skall göra och hur
Noggrannhet: att göra det med omsorg
Motivation: att vilja
Den förhärskande uppfattningen att accelererande kontroll är enda utvägen kanske kan ifrågasättas?
I fas 1 är kunskapsförmedlingen starkt produktionsinriktad; i fas 2 studeras främst fördelnings- och kontrollteknik. Fas 3 karakteriseras därutöver av ett intensivt självstudium i konsten att gå runt fördelnings- och kontrollsystemet liksom i konsten att ”göra det själv”.
Noggrannheten är i fas 1 betingad av knapphet i resurser och därmed följande krav på lång produktlivslängd. I fas 2 kan noggrannhet kompenseras med mottot: Köp-slit-släng! Slarvet drabbar synbarligen heller ingen fattig; som sista utväg finns alltid ”den mänskliga faktorn” till hands. Fas 3 uppvisar en splittrad bild: i sektorn S är noggrannheten kommersiellt betingad medan den i sektorn V närmast vållar förtvivlan: Varför sitter inte färgen och tapeterna fast? Övriga sektorer: se fas 2.
Så till motivationen – den svåråtkomliga viljan. Att överleva är enkel och slagkraftig motivation i fas 1. I fas 2 och 3 uppkommer en komplikation. Den skönt mänskliga och socialistiska ambitionen att i första hand se till att andra överlever befinns besjäla ett försvinnande litet fåtal. Här måste Vår Herre ha brustit i kunskap och noggrannhet – eller måhända rent av i motivation? Och vem ansvarig för kontrollen?
Motivation och brist på motivation vållar politikerna förfärliga spratt.
Exempel: Avdragsrätten slopas eller reduceras kraftigt för sk höginkomsttagare, varav en hel del är högproduktiva främst på grund av avdragsmöjligheten.
Följande händer.
A går i konkurs på grund av överspekulation i systemet; han lägger av för gott
B ökar ytterligare sin arbetsinsats i hopp om att klara sina åtaganden, som sysselsatt ett stort antal villa-, fritidshus- och båtbyggare.
C lyckas avveckla och börjar odla sin familj, själ och trädgård, samtliga hittills svårt vanvårdade.
D avreser till ett s(n)ällare land och fortsätter att vara högproduktiv.
Den svenska tumregeln att nio står och väntar på att den tionde skall sätta dem i arbete upphör nu till politikernas stora förvåning att gälla. I stället blir proportionerna nittionio till en. Den hundrade är en sann idealist, som sliter tills han stupar. Efter hand står hoppet till den tusende, som ges helgons rang och därigenom får full motivation.
KONTROLLUPPGIFT
Här avbröt sig mannen och gjorde sig beredd att återta sin vandring. Vi dröjde kvar en stund och enades om att en noggrann kontroll av mannens beskrivning var nödvändig. Det kunde ju finnas stora brister i hans kunskap och noggrannhet. Men vi var också eniga om att en närmare kontroll av hans motivation var överflödig. Den lyste som en eld ur hans ögon.
Bengt A Nyström, auktoriserad revisor, Elinder & Lindgren Revisionsbyrå AB