FASBs anvisning om valutaredovisning antas bli fastställd före årsskiftet
Så klämtar då klockan för sista ronden. Det är väl i varje fall förhoppningen hos de många åskådare som följt FASBs kamp att få fram en mer acceptabel rekommendation om redovisning av kursdifferenser än den gamla FAS 8. Liksom när det gäller arbetet med inflationsredovisning tycks dock en viss resignation ha infunnit sig hos företagen. Insikten har ökat att det inte finns något enkelt alternativ till den gamla anvisningen. Vissa tycks tom föredra att behålla den gamla FAS 8 framför det utkast som nu diskuteras. Det är ju en ödets ironi att man överger FAS 8 och därmed inte får höja vinsten med de stora kursvinster som den stigande dollarkursen just nu ger upphov till.
Bakgrunden till det nya utkastet är den långvariga kritik som från snart sagt alla håll förts fram alltsedan FAS 8 trädde i kraft 1976. På hösten 1980 utfärdades ett utkast till ny rekommendation som föreslog ganska långtgående förändringar. Kritikerna var dock ändå inte nöjda vilket förklarar varför FASB såg sig nödsakade att ge ut detta reviderade utkast. Möjligheten fanns att lämna synpunkter på utkasten fram till den 28 september. Den nya anvisningen förutsätts vara klar före årsskiftet.
Till bilden hör också ett ganska långtgående samarbete mellan berörda organisationer i USA, Canada och Storbritannien. FASBs reviderade utkast företer mycket stora likheter med den brittiska motsvarigheten. Däremot tycks det vara mer tveksamt hur det kanadensiska CICA kommer att ställa sig. I Canada anser man att en periodisering av kursförluster på långa lån över lånens återstående löptid bör tillåtas vilket är förbjudet i USA.
HUVUDDRAGEN I DET NYA UTKASTET TILL ANVISNING
I förhållande till FAS 8 är den viktigaste nyheten att man går över till balansdagskurs också vid omräkning av utländska dotterbolag. En annan viktig skillnad är att en betydande del av uppkomna kursdifferenser förs direkt till eget kapital utan att alltså påverka resultaträkningen. Det gäller först och främst de differenser som uppkommer vid omräkning av utländska dotterbolag men också kursdifferenser på lån om nämligen lånet kan kvittas mot en utlandsinvestering – ”is an economic hedge of a net investment in a foreign entity”. Så långt är texten inte särskilt komplicerad. Det finns dock detaljer som vållar en del huvudbry.
FUNKTIONELL VALUTA
Ett bolags funktionella valuta är den valuta i vilken bolaget driver sin ekonomiska verksamhet. Som regel sammanfaller den med det lands valuta i vilket bolaget verkar. För Fords tyska dotterbolag är således den funktionella valutan D-mark osv. Det torde dock vara relativt vanligt att den funktionella valutan i ett dotterbolag utgörs av moderbolagets valuta. Exempel som anges av FASB är exempelvis om försäljningspriset baseras på moderbolagets kostnader och/eller om försäljningslikviderna normalt remitteras till moderbolaget såsom fallet ofta är med försäljningsbolag.
De största svårigheterna uppkommer i dotterbolag med blandad verksamhet. Antag som exempel att vi har ett tyskt dotterbolag till en svensk koncern som dels har egen tillverkning dels fungerar som säljbolag till moderbolaget. Uppdelningen av tillgångar, intäkter etc förutsätts här ske innan omräkningen görs. För de poster som hör till tillverkningsdelen är den funktionella valutan D-mark som alltså skall räknas om till svenska kronor till balansdagskurs. För de poster som är hänförliga till försäljningsdelen däremot skall den temporala (monetary-nonmonetary) metoden användas.
HYPERINFLATION
Den viktigaste nyheten i det reviderade utkastet gäller omräkning av dotterbolag i länder där den ackumulerade inflationen över tre år överstiger 100 procent. För dessa får en uppräkning av dotterbolagets realtillgångar göras med konsumentprisindex innan omräkning sker. Härigenom undviks att tillgångarna i dessa länder snabbt kommer att försvinna ur koncernbalansräkningen. Man kan fråga sig varför FASB valt konsumentprisindex och inte försökt att få en uppskattning av tillgångarnas nukostnad. (Den inte särskilt övertygande förklaringen är att man inte vill blanda in inflationsredovisningen i de primära redovisningshandlingarna utan hålla den till en supplementär redovisning.)
KONCERNLÅN
Om moderbolaget svarar för en del av den långfristiga finansieringen av dotterbolaget skall dessa lån behandlas som om de vore del av aktiekapitalet. Andra koncernmellanhavanden skall dock jämställas med fordringar och skulder till tredje man.
KURSSÄKRING
Ett intressant avsnitt i FASBs utkast till anvisning gäller kurssäkringar. Om en fordran eller skuld säkrats genom en sk hedging operation skall motsvarande kursvinster/-förluster inte särredovisas. Definitionen av en kurssäkran är dock åtskilligt mer flexibel än vad som tidigare varit praxis såväl i USA som i andra länder. Enligt FASB är ”the existence of an economic hedge a matter of fact, not of form. Therefore, the Board did not require any linkage of the date of the hedging transaction with the date of the hedged commitment” (§ 131).
4 MOT 3
Av FASBs sju styrelseledamöter stöds utkastet till ny anvisning av den knappast tänkbara majoriteten, dvs fyra. De övriga tre har enats om en gemensam reservation där man på alla viktiga punkter går emot majoritetens förslag. En läsning av reservationen understryker svårigheterna att hitta en för alla acceptabel lösning på problemen med valutakursdifferenser.
Reservanternas förslag är att man skall behålla den temporala metoden för omräkning av dotterbolag med den skillnaden att lager skall omräknas till balansdagskurs. Enligt majoriteten skulle en sådan ändring inte vara till någon större hjälp samtidigt som den ”has little or no conceptual basis”. Reservanterna å andra sidan klipper till med att majoritetens förslag ”adopts objectives and methods that are at variance with fundamental concepts that underlie present financial reporting”.
Att reda ut vilkendera sidan som har rätt är ingen enkel uppgift. För egen del tycker jag reservanterna har rätt när de hävdar att deras förslag är mest förenligt med traditionella redovisningsmetoder, dvs anskaffningskostnadsprincipen. Å andra sidan är det möjligt att majoriteten har rätt i sitt påstående att deras metod ger en bättre bild av koncernens nuvarande och framtida utdelningskapacitet.
KONSEKVENSER FÖR SVERIGE
För Sveriges vidkommande är läget inte helt klart. BFNs förslag om värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta kommer säkert att aktualiseras igen 1982 i samband med att den nya amerikanska anvisningen då givits ut. Enligt BFN är det angeläget att finna lösningar som står i överensstämmelse med internationella principer.
Det verkar sannolikt att man kommer fram till att en värdering av fordringar och skulder till balansdagskurs är internationell praxis. Å andra sidan är praxis oklar hur kursvinster och förluster skall redovisas. Enligt FASB skall merparten rensas ut ur resultaträkningen och föras direkt till eget kapital. Den utvecklingen var inte förutsedd av BFN när de lade fram sitt yrkande om lagändring.
Rolf Rundfelt, ekonomie doktor, Sveriges Industriförbund