Vilka är de viktigaste nyheterna i förslaget till ny lag om försäkringsrörelse?
Den svenska försäkringsverksamheten är i hög grad reglerad av lagar och andra författningar. Grundstenen i detta regelsystem utgör lagen om försäkringsrörelse, ibland även benämnd försäkringsrörelselagen (FRL). Denna innehåller dels allmänna bestämmelser om bl a rätten att driva försäkringsrörelse, dels bolagsrättsliga regler för försäkringsaktiebolag och ömsesidiga bolag, dels gemensamma bestämmelser om bl a tekniska fonder, grunder för försäkringsverksamheten och offentlig tillsyn.
Den första versionen av FRL tillkom år 1903. Sedan dess har lagen vid flera tillfällen blivit helt eller delvis omarbetad. Den senaste fullständiga omarbetningen föranleddes av 1942 års försäkringsutredning och resulterade i 1948 års lag, som – med vissa därefter vidtagna ändringar och tillägg – gäller för närvarande.
I slutet av 1970-talet blev en ny omarbetning av FRL aktuell. Den främsta anledningen härtill var den nya aktiebolagslagen (ABL), som trädde i kraft den 1 januari 1977. De bolagsrättsliga bestämmelserna i FRL brukar nämligen av naturliga skäl anpassas till motsvarande regler i ABL. Men även andra skäl till en revision av FRL förelåg. Så t ex fanns det från försäkringsbolagens sida ett starkt önskemål om att få redovisningsreglerna ändrade och moderniserade. I september 1976 hade sålunda Svenska Försäkringsbolags Riksförbund och Folksam i en skrivelse till regeringen hemställt, att reglerna om försäkringsbolagens offentliga redovisning skulle revideras. Samtidigt hade överlämnats ett detaljerat förslag (”Ny försäkringsredovisning”), som utarbetats av en kommitté bestående av företrädare för såväl försäkringsbolagen som försäkringsinspektionen.
Utredningen har följande sammansättning:
Utredningsman: Hovrättslagman Johan Lind
Experter: Direktör Jan Bökmark
Direktör Tage Eriksson
Avdelningsdirektör Åke Svensson
Avdelningsdirektör Karin von Willebrand
Sekreterare: Hovrättsassessor Birgitta Hahn
Av ovan angivna skäl tillsattes i slutet av 1977 en statlig enmansutredning1, som fick i uppdrag att se över inte bara FRL utan även 1950 års lag om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse i riket (LUF). Enligt direktiven till utredningen skulle arbetet huvudsakligen avse en lagteknisk översyn och främst syfta till att anpassa de bolagsrättsliga reglerna till ABL. Vidare skulle redovisningsreglerna ses över och anpassas till den nya bokföringslagen (BFL). Det ingick däremot inte i uppdraget att ompröva de grundläggande principerna i FRL och LUF. För detta tillsattes i slutet av 1978 en särskild utredning, vars arbete pågår som bäst.
Den förstnämnda utredningen, som antog arbetsnamnet försäkringsrörelseutredningen (FRU), har helt nyligen avgivit ett betänkande med förslag till ny lag om försäkringsrörelse. I det följande ges en kortfattad redogörelse för de viktigaste nyheterna i lagförslaget. I anslutning härtill lämnas även några kommentarer till en bilaga i betänkandet, vari föreslås närmare bestämmelser om försäkringsbolagens offentliga redovisning.
FÖRÄNDRINGAR AV FORMELL KARAKTÄR
Kapitelindelningen i FRL har ändrats så, att den i stort sett överensstämmer med indelningen i ABL. Full överensstämmelse har naturligt nog inte kunnat uppnås, eftersom FRL innehåller vissa kapitel av uteslutande försäkringsteknisk karaktär.
Bestämmelserna om försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag har inte – som i gällande lag – behandlats i två särskilda avsnitt av lagen med hänvisning mellan delarna. FRU:s förslag innebär i stället, att lagregler som är gemensamma eller nästan lika för de båda bolagsformerna behandlas i ett och samma kapitel och ofta i en och samma paragraf.
Vissa för försäkringsverksamheten specifika formföreskrifter har inte medtagits i lagförslaget. De är avsedda att ingå i en särskild förordning.
De här angivna förändringarna har väsentligt minskat antalet paragrafer och gjort lagen mera överskådlig.
Lagtextens språkliga utformning har i hög grad moderniserats. FRU har valt ett språk som i största möjliga utsträckning närmar sig den nutida svenska sakprosan. En konsekvens härav har blivit att FRL i sin språkdräkt avviker från ABL och detta även i sådana paragrafer, där själva sakinnehållet är identiskt.
Låt oss efter denna översikt av de formella förändringarna övergå till de punkter i lagförslaget som innebär nyheter av saklig karaktär. Till följd av de relativt begränsade direktiv som FRU erhållit är nyheterna inte särskilt revolutionerande. De största och mest genomgripande ändringarna avser reglerna för försäkringsbolagens offentliga redovisning. Härmed sammanhängande frågor ges därför det största utrymmet i den följande redogörelsen.
REDOVISNINGSREGLERNA
De av FRU föreslagna bestämmelserna för försäkringsbolagens offentliga redovisning överensstämmer i stort sett med det tidigare omnämnda förslaget Ny försäkringsredovisning. På några punkter föreligger emellertid en närmare anpassning till BFL och ABL.
Liksom i gällande FRL innebär förslaget, att endast de grundläggande reglerna för den offentliga redovisningen skall återfinnas i själva lagtexten. Närmare bestämmelser angående redovisningen – t ex scheman för resultat- och balansräkningarna – skall ges i en särskild förordning, som utfärdas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av försäkringsinspektionen. Det huvudsakliga skälet till att dessa bestämmelser inte intagits i lagtexten är, att man på detta sätt lättare kan anpassa dem till den utveckling som kan emotses.
Det som kännetecknar de föreslagna redovisningsreglerna, vari även inbegripes detaljbestämmelserna i redovisningsförordningen, kan i korthet sammanfattas i följande punkter.
Öppen redovisning
Ökad information
Nya uppställningsformer för resultat och balansräkningarna
Klarare terminologi
Förenklad fondredovisning
Utökad koncernredovisning
Den öppna redovisningen, som är den största och värdefullaste nyheten i redovisningsreglerna, tar sig uttryck på flera sätt. Så t ex kommer resultaträkningen (i nuvarande lag fortfarande benämnd vinst- och förlusträkning) att öppet visa det verkliga rörelseresultatet, dvs resultatet före extraordinära poster, bokslutsdispositioner m m. I dagens läge är det inte möjligt att utläsa detta resultat av den föreskrivna vinst- och förlusträkningen. Vidare skall det totala konsolideringskapitalet redovisas öppet. I förvaltningsberättelsen skall sålunda finnas en sammanställning som omfattar inte bara det synliga egna kapitalet utan även de s k dolda reserverna. På denna punkt går förslaget längre än bestämmelserna i BFL och ABL.
Som exempel på den ökade informationen kan nämnas följande.
Till resultaträkningen skall fogas en resultatanalys, vilket är en nyhet. Syftet med denna är att ge en öppen och informativ inblick i rörelseresultatet, belyst ur skilda synvinklar. Så t ex kommer man att kunna utläsa resultaten av bruttoaffären, den avgivna återförsäkringen och affären för egen räkning var för sig, uppdelade på skilda verksamhetsgrenar.
Till alla poster i resultat- och balansräkningarna skall lämnas jämförelsesiffror för närmast föregående räkenskapsår, vilket inte är obligatoriskt enligt nuvarande regler.
I förvaltningsberättelsen skall lämnas flera upplysningar än för närvarande.
Som tidigare nämnts skall förvaltningsberättelsen innehålla en sammanställning av det totala konsolideringskapitalet och denna skall till yttermera visso omfatta de fem senaste räkenskapsåren. Vidare skall det finnas en sammanställning av rörelseresultatet, också den omfattande fem år.
De obligatoriska uppgifterna om antalet anställda och deras löner och ersättningar har omredigerats. Detta innebär en utökad information och en mera ändamålsenlig uppdelning på olika personalkategorier.
Vidare förtjänar nämnas, att den nu gällande förfångsklausulen är slopad. Denna klausul har inneburit, att bolagsledningen kunnat undandra sig att lämna vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen, om dessa bedömts vara till förfång för bolaget. FRU har på denna punkt ansett sig böra följa den nya ABL, som vill förhindra att bolagen på grundval av subjektiva bedömningar skall kunna åberopa förfång.
Ett ytterligare exempel på den utökade informationen är att de större försäkringsbolagen blir skyldiga att lämna minst en helårsprognos för det löpande räkenskapsåret. Prognosen skall avges före oktober månads utgång.
Uppställningsformerna för resultat- och balansräkningarna har – i den utsträckning som det varit möjligt med hänsyn till försäkringsbranchens särart – anpassats till BFL. De nya formerna avviker i hög grad från de scheman som gäller idag. Utan att gå in på närmare detaljer kan nämnas följande.
Resultaträkningen skall ha s k staffelform med stegvis redovisning av resultatet. Detta innebär bl a att första steget skall ge en klar, bild av det ”verkliga” resultatet. Genom en systematisk samordning av poster med likartad karaktär kommer resultaträkningen vidare att bli mera överskådlig än för närvarande.
Schemat för balansräkningen innebär, att ordningsföljden mellan posterna är helt omstuvad. Posterna har i princip grupperats på sådant sätt att de lättast realiserbara tillgångarna och de först förfallande skulderna placerats överst på aktiv- resp passivsidan. De mindre likvida posterna följer sedan successivt. Likartade tillgångar och skulder skall sammanföras i grupper, för vilka gruppsummor skall redovisas.
Terminologin har på ett flertal punkter ändrats och förtydligats. Som exempel härpå kan nämnas, att de vedertagna termerna försäkringsfond och förvaltningskostnader utmönstrats och ersatts med andra.
Försäkringsfond har ersatts av termen försäkringstekniska skulder. Skälet härtill är att beteckningen fond i allmänhet brukar hänföra sig till sådana poster i ett företags balansräkning, som inte utgör egentliga skulder. Personer som inte är insatta i försäkringsbranschens förhållanden kan lätt bibringas den uppfattningen att försäkringsfonden har karaktär av eget kapital.
Förvaltningskostnader har ersatts av termen driftskostnader. Anledningen härtill är att termen förvaltningskostnader i försäkringsbranschen sedan gammalt har en vidare innebörd än inom andra grenar av det svenska näringslivet. Den omfattar nämligen inte bara administrationskostnader utan även kostnader för försäljning, handläggning av skadeärenden m m. Den vidsträckta innebörden av begreppet förvaltningskostnader inom försäkringsbranschen medför bl a den olägenheten att den som är van vid en snävare innebörd av termen lätt felbedömer den faktiska kostnadssituationen.
Den förenklade fondredovisningen gäller i främsta rummet livförsäkringsbolagen. De nu förekommande tre överskottsfonderna för personförsäkring med grunder – återbäringsfonden, utjämningsfonden och säkerhetsfonden – har sammanslagits till en enda fond, benämnd återbäringsfond.
Den utökade koncernredovisningen innebär bl a att redovisningen skall omfatta inte bara en koncernbalansräkning utan även en koncernresultaträkning (inte obligatorisk för närvarande). Vidare får redovisningen en större omfattning, beroende på att koncernbegreppet utvidgats (mera därom nedan).
Efter denna översikt av de nya redovisningsreglerna skall lämnas en kortfattad redogörelse för några andra nyheter i lagförslaget.
UTVIDGAT KONCERNBEGREPP
Koncernbegreppet, som enligt gällande lag omfattar endast svenska försäkringsbolag, har utvidgats till att även omfatta allmänna aktiebolag, ekonomiska föreningar, utländska försäkringsbolag och andra former av svenska och utländska företag. Det utvidgade koncernbegreppet kommer att slå igenom i flera avseenden, främst i koncernredovisningen. Denna kommer på så vis att ge en fullständigare och mera rättvisande bild av koncernens resultat och ställning än vid en strikt tillämpning av lagens nuvarande snäva koncernbegrepp. Flera av försäkringskoncernerna omfattar nämligen i dagens läge även andra företag än svenska försäkringsbolag. Detta gäller i all synnerhet de större koncernerna (t ex Skandia), som under senare år i ökande utsträckning bildat utländska dotterföretag. Det förtjänar i detta sammanhang nämnas, att en del koncerner redan nu avger en koncernredovisning som går längre än vad gällande lag kräver.
Det förekommer inom det svenska försäkringsväsendet även s k oäkta koncerner, dvs grupper av sinsemellan samarbetande ömsesidiga bolag och aktiebolag utan heltäckande ägandeförhållanden mellan bolagen (t ex Trygg-Hansa). Detta samarbete tar sig uttryck i gemensam företagsledning och administration samt helt eller delvis identiska styrelser. Inget av de samarbetande bolagen kan dock sägas ha ett bestämmande inflytande över de andra eller någon del i deras resultat. För dessa företag, som alltså ingår i en och samma grupp, föreslås att försäkringsinspektionen skall få förordna att lagens bestämmelser om koncerner skall helt eller delvis få gälla.
ÖKNING AV AKTIEKAPITALET I FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAG
Ett försäkringsaktiebolag kan som bekant öka sitt aktiekapital på två sätt, antingen genom nyemission eller genom fondemission. För båda fallen föreligger enligt FRU:s förslag vissa nyheter, bland vilka kan nämnas följande.
Vid en sådan nyemission av aktier i försäkringsbolag, där bolaget vänder sig till en vidare krets, skall ett emissionsprospekt utges. I detta skall lämnas en detaljerad redogörelse för bolagets förhållanden med bl a räkenskapssammandrag för de tre senaste räkenskapsåren. Dessa bestämmelser om emissionsprospekt torde få aktualitet enbart för de börsnoterade försäkringsbolagen (f n Skandia och Atlantica).
Fondemission skall – liksom enligt gällande lag – vara tillåten endast i skadeförsäkringsaktiebolag. Möjligheterna att genomföra fondemission har utökats. Enligt nuvarande regler kan fondemission ske endast genom överföring av balanserade vinstmedel till aktiekapitalet. Enligt FRU:s förslag kan fondemission ske även genom överföring från reservfond och uppskrivningsfond samt genom uppskrivning av anläggningstillgång. I detta sammanhang bör nämnas, att uppskrivningsmöjligheterna ökar beroende på att begreppet anläggningstillgångar utvidgats.
NYA FORMER AV KAPITALANSKAFFNING
FRU föreslår att skadeförsäkringsaktiebolagen – i likhet med de allmänna aktiebolagen – skall få ge ut konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt. Genom dessa finansieringsformer kan upptas lån som sedermera kan omvandlas till eget kapital. Vidare har införts regler om upptagande av vinstandelslån, dvs lån där räntans storlek görs beroende av bolagets vinst eller av vinstutdelningen på bolagets aktier.
VINSTUTDELNING TILL AKTIEÄGARE OCH GARANTER
För livförsäkringsbolagen har i lagförslaget införts ett uttryckligt förbud mot att dela ut vinst till aktieägare och garanter. Detta innebär att den praxis som sedan länge varit rådande nu blir lagfäst.
För skadeförsäkringsaktiebolagen föreslås – i analogi med ABL – en ny lagregel, som innebär att bolagsstämman inte kan besluta högre vinstutdelning än styrelsen föreslagit. Skälet härtill är att styrelsen anses vara bättre skickad än aktieägarna att bedöma utdelningens lämpliga storlek med hänsyn till bolagets konsolideringsgrad, framtida vinstutsikter m m.
BOLAGSSTÄMMAN
Reglerna om bolagsstämma är i stort sett oförändrade. Några nyheter kan dock nämnas.
Minoritetsskyddet har förstärkts. En generalklausul med förbud mot bolagsstämmobeslut som bereder otillbörliga fördelar för vissa aktieägare eller garanter till nackdel för bolaget och andra aktieägare eller garanter har införts för att förhindra diskriminerande bolagsstämmobeslut.
Reglerna om kvalificerad röstmajoritet för vissa stämmobeslut har uppmjukats och i en del fall slopats.
Giltighetstiden för rösträttsfullmakt har begränsats till ett år. För närvarande gäller sådan fullmakt fem år.
SAMMANFATTNING
Det föreliggande lagförslaget innehåller ändringar av såväl formell som saklig karaktär. De formella ändringarna innebär bl a att lagtexten omstuvats och fått en ny kapitelindelning, som i stort sett överensstämmer med ABL. Ett flertal formföreskrifter i gällande lag har utmönstrats och är avsedda att ingå i en särskild förordning. Den språkliga utformningen av lagtexten har moderniserats. De sakliga ändringarna avser främst reglerna om bolagens offentliga redovisning, vilka är ägnade att ge en mera öppen och fyllig information om bolagens ekonomiska förhållanden än för närvarande. Även andra sakliga ändringar och nyheter föreligger, som bör hälsas med tillfredsställelse av försäkringsbolagen.
Tage Eriksson, civilekonom, f d direktör i Försäkringsaktiebolaget Skandia