Förslag till reviderad redovisningsrekommendation om finansieringsanalyser

Redovisningskommitténs förslag till rekommendation om finansieringsanalyser återges.

INLEDNING

Enligt 11 kap 9 § aktiebolagslagen skall aktiebolag, som på grund av sin egen storlek är skyldigt att ha auktoriserad revisor till förvaltningsberättelsen foga en finansieringsanalys, som redovisar ”bolagets finansiering och kapitalinvesteringar under räkenskapsåret”. Moderbolag som är skyldigt att ha auktoriserad revisor, skall enligt 11 § lämna en finansieringsanalys för koncernen. Motsvarande bestämmelser finns beträffande ekonomiska föreningar i 43 § föreningslagen och för övriga företagsformer (utom stiftelser) i 2 kap 8 § lagen om årsredovisning m m för vissa företag. I dessa lagar finns inga närmare bestämmelser hur denna finansieringsanalys skall se ut.

ÖVERVÄGANDEN

Finansieringsanalyser har sedan början av 1960-talet kommit att bli ett allt vanligare inslag i årsredovisningarna för industriländernas större företag. De har också fått en relativt enhetlig form, som i stor utsträckning styrts av den amerikanska rekommendationen APB opinion No 19 ”Reporting Changes in Financial Position” (1971). International Accounting Standards Committee har i IAS 7 i stort sett anslutit sig till den amerikanska rekommendationen.

Gemensamt för dessa och andra rekommendationer är att de inte reglerar finansieringsanalysens innehåll i detalj utan ställer upp vissa allmänna principer. ”Medel” som tillförs och används kan avse antingen rörelsekapital (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) eller likvida medel. De krav som ställs är framför allt att i rörelsen genererade medel skall klart framgå samt att alla väsentliga investerings- och finansieringsaktiviteter skall anges oberoende av om de involverar rörelsekapital, kontanter eller ej.

I Sverige utarbetade Näringslivets Börskommitté en modell för finansieringsanalys som publicerades 1969 (”Utlåtande med vissa rekommendationer för de börsregistrerade företagens informationsgivning”, Stockholm 1969). FAR har sedan länge rekommenderat denna modell. Den påverkade utformningen av 1975 års aktiebolagslag, vari sades att finansieringsanalysen skulle redovisa bolagets finansiering och kapitalinvesteringar samt förändringen av rörelsekapitalet under räkenskapsåret. Under senare år har denna modell kritiserats från olika håll och alternativa förslag presenterats. Vidare ströks 1980 ovannämnda bestämmelse i aktiebolagslagen att finansieringsanalysen skall redovisa förändringen av rörelsekapitalet. FAR har mot denna bakgrund övervägt rekommendationens utformning och beslutat göra vissa förändringar. Dessa förändringar innebär framför allt en ökad valfrihet beträffande specifikationen av internt tillförda medel och möjlighet att definiera medel antingen som rörelsekapital eller likvida medel.

REKOMMENDATION

I finansieringsanalysen kan medel definieras antingen som rörelsekapital eller som likvida medel. I det förra fallet bör finansieringsanalysen ha följande utseende

Om likvida medel är utgångspunkten bör finansieringsanalysen ha följande utseende

Det kan alternativt vara lämpligt att i den senare varianten exkludera förändringar i kortfristiga fordringar och skulder som är av finansiell karaktär från förändringen rörelsekapital (t ex finansiella placeringar, kortfristiga lån eller nästkommande års amortering av långfristiga skulder). Dessa poster redovisas då i stället bland övriga tillförda respektive använda medel. Rubriken ”förändring av rörelsekapital (exklusive likvida medel)” bör i så fall bytas ut mot t ex ”medel bundna i rörelsen”.

Finansieringsanalysen bör, i likhet med vad som är föreskrivet för resultat- och balansräkningar, presenteras tillsammans med motsvarande belopp för föregående år. Ofta kan det vara lämpligt att presentera beloppen för mer än två år.

”Från årets verksamhet internt tillförda medel” beräknas som årets resultat justerat för sådana kostnader och intäkter som ej innebär betalningar under året. Beräkningen av internt tillförda medel skall specificeras i finansieringsanalysen eller i not till denna. Specifikation kan göras med utgångspunkt från resultat före bokslutsdispositioner och skatt, rörelseresultat före avskrivningar eller rörelsens intäkter. Extraordinära intäkter och kostnader bör därvid särredovisas.

En specifikation med utgångspunkt från resultat före bokslutsdispositioner och skatt kan ha följande utseende

”Försäljning av anläggningstillgångar” kan – om det är fråga om mindre belopp – kvittas mot investeringar i motsvarande tillgångar.

”Utdelning till aktieägare” kan alternativt placeras som avdragspost bland internt tillförda medel. Den bör då specificeras. Motsvarande betalningar till ägarna i andra företagsformer, t ex återbäringar eller efterlikvider i ekonomiska föreningar, kan antingen belasta internt tillförda medel eller tas upp bland använda medel.

”Likvida medel” kan inkludera kortfristiga placeringar förutsatt att dessa kan omvandlas i kontanter inom rimlig tid (finansväxlar, kortfristiga reverser och liknande).

Den angivna specifikationen av tillförda och använda medel får ses som minimikrav. I många fall torde en mera ingående specifikation vara önskvärd. Det kan t ex vara lämpligt att redovisa nyupptagna lån bland tillförda medel och amorteringar av äldre lån bland använda medel. Likaså kan det ofta vara lämpligt att specificera investeringar i mark, byggnader, maskiner och inventarier på flera poster, t ex efter typ av anläggningar, lokalisering eller annat kriterium.

I finansieringsanalyser för koncerner kan inköp eller försäljning av dotterföretag behandlas på olika sätt. En möjlighet är att dotterföretagets anläggningstillgångar vid förvärvet respektive försäljningen ingår i koncernens investeringar i eller försäljning av anläggningstillgångar, att dotterföretagets långfristiga skulder ingår i koncernens ökning eller minskning av långfristiga skulder, att dess rörelsekapital ingår i koncernens rörelsekapitalförändring och att eventuellt minoritetsintresse redovisas under särskild rubrik bland tillförda medel. Då det är fråga om väsentliga poster, kan det vara lämpligt att särredovisa i not eller på annat sätt hur mycket av finansieringsanalysens olika poster som avser inköp eller försäljning av dotterbolag. Eventuellt kan denna specifikation göras i finansieringsanalysen, så att dotterbolagets anläggningstillgångar och långfristiga skulder redovisas i separata poster benämnda t ex anläggningstillgångar (långfristiga skulder) i under året förvärvade (sålda) dotterbolag.

En annan möjlighet, som kan vara lämplig särskilt vid större förvärv och försäljningar, är att köpeskillingen för aktierna presenteras som separat post. I koncernens investeringar i och försäljning av anläggningstillgångar ingår då icke de anläggningstillgångar som dotterföretaget hade vid inköpet respektive försäljningen. Motsvarande gäller dotterföretagets långfristiga skulder och rörelsekapital liksom eventuellt minoritetsintresse. Om det är fråga om väsentliga belopp bör i not eller på annat sätt anges hur köpeskillingen för aktierna fördelar sig på olika typer av tillgångar och skulder.

Då två företag gått samman under sådana förutsättningar i poolingmetoden (se rekommendation nr 11 ”Metodproblem vid upprättande av koncernredovisning”) skall användas för koncernredovisningen, bör finansieringsanalysen baseras på en jämförelse mellan utgående balansräkning och en ingående balansräkning upprättad som om samgåendet hade ägt rum redan vid ingången av räkenskapsåret.

Minoritetsintressen bör behandlas med utgångspunkt från att de utgör en del av det i koncernen arbetande egna kapitalet. Minoritetsintressen som uppkommer i samband med förvärv av dotterbolag redovisas separat bland tillförda medel. Då förvärvet av dotterbolaget i finansieringsanalysen presenteras i form av köpeskillingen för aktierna redovisas dock minoritetsintresset ej i finansieringsanalysen utan endast i den eventuella specifikationen av hur köpeskillingen fördelar sig på olika typer av tillgångar och skulder. Ökningar i minoritetsintresset på grund av nyemission i dotterbolaget redovisas bland tillförda medel antingen separat eller ingående i posten ”nyemission”. Minskning av minoritetsintresset på grund av utdelning redovisas som utdelning i koncernens finansieringsanalys. Förändringar i minoritetsintresset sammanhängande med vinster och förluster i dotterbolaget redovisas bland internt tillförda medel.