Utkast till rekommendation om nukostnadsredovisning

a Nukostnadsredovisning

Diskussionen om redovisning av prisändringars effekt på resultat och ställning har följt två huvudlinjer. Enligt den ena omräknas resultat- och balansposter med något allmänt mått på penningvärdet t ex konsumentprisindex. Redovisning sker då i kronor med samma allmänna köpkraft. Som lämplig beteckning för denna metod föreslås köpkraftskorrigerad redovisning (på engelska ”General Purchasing Power Accounting”).

Enligt den andra huvudlinjen baseras omräkningen på för olika kostnader och tillgångar specifika prisändringar, vilket betyder att varukostnad och lagervärde samt avskrivningar och anläggningsvärden beräknas med utgångspunkt från aktuella priser (nukostnader). FAR föreslår att denna metod kallas ”nukostnadsredovisning” (på engelska ”Current Cost Accounting”).

Den amerikanska rekommendationen (FAS 33) föreskriver redovisning enligt båda metoderna medan den engelska SSAP 16) är byggd på nukostnadsredovisning. I svensk praxis är nukostnadsredovisning dominerande. Nukostnadsredovisning är därför en utgångspunkt för denna rekommendation.

b Supplementär redovisning

En annan viktig fråga är om nukostnadsredovisningen skall göras i den vanliga resultat- och balansräkningen eller vid sidan av denna. De engelska och amerikanska rekommendationerna föreskriver att nukostnadsredovisningen lämnas supplementärt, dvs utanför de nuvarande resultat- och balansräkningarna. Med hänsyn härtill, med hänsyn till bokförings- och aktiebolagslagens utformning och till mätproblemen bör samma lösning väljas i Sverige.

c Resultat- och balansräkningar

En supplementär nukostnadsredovisning kan presenteras mer eller mindre fullständigt. Det är vanligt att nukostnadsredovisningen inskränks till kostnad sålda varor och/eller avskrivningar utan att motsvarande värden för balansposterna lämnas. FAR fäster stor vikt vid möjligheten att göra räntabilitetsberäkningar och anser bl a därför att det är väsentligt att även nukostnadsbaserade värden på lager och anläggningar presenteras.

För årsredovisningsläsaren är det enklast att nukostnadsredovisningen presenteras i form av resultat- och balansräkningar. Dessa behöver dock inte vara lika detaljerade som de vanliga resultat- och balansräkningarna.

d Berörda företag

En del större svenska företag presenterar redan i dag en ganska fullständig nukostnadsredovisning i sina årsredovisningar. Många företag presenterar åtminstone nukostnad sålda varor och nukostnadsavskrivningar. I andra företag föreligger motsvarande data internt.

FAR anser tiden mogen att kräva att börsföretagen och andra större företag presenterar nukostnadsredovisning i sina årsredovisningar. Med större företag avses här företag med mer än 1.000 anställda eller omsättning eller balansomslutning överstigande 10.000 basbelopp.

Vid koncernförhållande skall nukostnadsredovisning i första hand lämnas för koncernen.

I företag där en nukostnadsredovisning skulle innebära små avvikelser från den vanliga redovisningen t ex på grund av att värdet på lager och anläggningar är relativt lågt, kan nukostnadsredovisning underlåtas. Även i andra fall kan omständigheterna vara sådana att en nukostnadsredovisning inte tillför någon nämnvärd information. Om nukostnadsredovisning av dessa skäl ej lämnas, skall detta omnämnas och motiveras i årsredovisningen.

Även för företag eller koncerner som inte uppfyller nämnda storlekskriterier torde det ofta vara önskvärt att någon typ av nukostnadsredovisning lämnas. Detta gäller speciellt under år då nukostnad sålda varor starkt avviker från redovisad kostnad sålda varor eller i företag där avskrivningarna är speciellt stora i förhållande till resultatet.

e Precisionskrav

FAR är medveten om de beräkningsproblem en nukostnadsredovisning medför. Precisionskraven får inte ställas så högt att kostnaderna för beräkningsarbetet blir orimliga. Detta gäller speciellt under en övergångstid innan metoder och lämpliga organisatoriska rutiner utvecklats.

a Inflationskorrigering

Nukostnadsredovisning kan ske utan eller med inflationskorrigering. I det förra fallet är redovisningen uttryckt i nominella termer, i det senare i reala termer. De reala resultatmåtten anger hur mycket resultatet över- eller understiger vad som krävs för att kapitalets köpkraft skall ha bibehållits.

Inflationskorrigering kan i sin tur göras på i princip två olika sätt, ofördelad eller fördelad. Dessa olika varianter behandlas nedan. De illustreras i ett sifferexempel i Bilaga 1.

Den nukostnadsbaserade balansräkningen är identisk i de olika varianterna.

• Variant I – Nukostnadsredovisning i nominella termer.

  I variant I belastas resultatet med nukostnad sålda varor och nukostnadsavskrivning samt tillgodoförs årets prisändring lager och anläggningar. Däremot görs ingen inflationskorrigering, dvs det nukostnadsbaserade resultatet är uttryckt i nominella termer.

• Variant II – Nukostnadsredovisning med ofördelad inflationskorrigering.

  Variant II innebär endast den förändringen gentemot variant I att resultatet belastas med en inflationskorrigering som placeras som en sista kostnadspost i resultaträkningen. Alla poster i resultaträkningen ovanför inflationskorrigeringen är identiska med variant I och alltså uttryckta i nominella termer. Inflationskorrigeringen ingår i det egna kapitalet i balansräkningen (se avstämningen i sifferexemplet). Balansräkningen blir därför identisk med variant I.

• Variant III – Nukostnadsredovisning med fördelad inflationskorrigering.

  I denna variant fördelas inflationskorrigeringen enligt variant II på de intäkts- och kostnadsposter som kan anses ha påverkats av penningvärdeförändringen.

  I resultaträkningen omräknas årets prisändringar i lager och anläggningar från nominella till reala mått genom att de reduceras med inflationen gånger genomsnittligt nukostnadsbaserat värde på lager respektive anläggningar. Återstående belopp ger alltså uttryck för i vilken omfattning prisförändringen på dessa tillgångar över- eller understiger inflationstakten.

  Eftersom eget kapital – något förenklat – är lika med summan av lager, anläggningar och monetära poster, är resterande del av inflationskorrigeringen hänförlig till dessa monetära poster (likvida medel, fordringar och skulder). Inflationskorrigeringen avseende monetära poster skulle i sin helhet kunna placeras bland finansiella poster i resultaträkningen. Eftersom emellertid en del av de monetära posterna är icke räntebärande skulle de sålunda inflationskorrigerade räntekostnaderna eller -intäkterna ej ge uttryck för reala räntor på de räntebärande posterna. För att uppnå detta bör den del av inflationskorrigeringen som avser icke räntebärande monetära poster ingå i rörelseresultatet. Rörelseresultat kan nämligen sägas vara påverkat av (hypotetiska) nominella räntekostnader och – intäkter för dessa monetära poster.

  I variant III blir alltså hela resultaträkningen inflationskorrigerad. Resultatet före räntekostnader kan t ex användas för beräkning av real räntabilitet på totalt kapital.

Variant I har fördelen att vara konsekvent uttryckt i nominella termer. Om denna variant används bör dock klart anges att resultatet inte är inflationskorrigerat. För att underlätta för årsredovisningsläsaren bör räntabilitetsmått presenteras. Nukostnadsbaserade nominella räntabilitetsmått kan nämligen enkelt omräknas till reala termer genom att det nominella procenttalet reduceras med årets inflation.

Variant II är en mellanform som har den nackdelen att nominella och reala resultatmått blandas i resultaträkningen. Årets prisändringar i lager och anläggningar är t ex uttryckta i nominella termer medan nettoresultatet är ett realt mått. Årsredovisningsläsaren riskerar därigenom att få en överdriven uppfattning om prisändringarnas betydelse för resultatet. På motsvarande sätt kan de nominella ränteintäkternas och -kostnadernas betydelse för resultatet misstolkas om de jämförs med det reala resultatet. FAR vill dock på detta stadium ej utesluta variant II, förutsatt att presentation sker på ett sådant sätt att missförstånd av denna och likartad typ ej uppkommer.

Variant III är enligt FARs mening den variant som bäst beskriver prisförändringars betydelse för resultatet bl a genom att prisändringar och räntor blir uttryckta i reala mått. Årets prisändringar på anläggningar och lager blir inte lika dominerande i resultaträkningen som i de andra varianterna, vilket torde underlätta förståelsen av nukostnadsredovisningen. Reala ränteintäkter och -kostnader är intressanta för bedömningen av räntornas effekt på resultatet, speciellt som t ex låneräntor ofta reagerar med en viss fördröjning på förändringar i inflationstakten. Vidare har variant III den fördelen att real räntabilitet på totalt kapital direkt kan beräknas.

b Nedskrivning lager och anläggningar

Som nämnts i avsnittet om nukostnadsredovisningens grunddrag skall varulager även i nukostnadsredovisningen värderas enligt lägsta värdets princip, dvs till lägsta av nukostnad och verkligt värde. I rekommendation nr 2 om varulagervärdering och lagerreserv behandlas principer för beräkning av verkligt värde.

Anläggningar skall i princip värderas till (netto)nukostnad. En schablonmässig värdering till nukostnad kan emellertid innebära en helt orealistisk värdering. I nukostnadsredovisningen bör därför motsvarande regel tillämpas som i 15 §, tredje stycket BFL:

”Har värdet på anläggningstillgång varaktigt gått ned, skall nedskrivning ske med det engångsbelopp som kan anses erforderligt enligt god redovisningssed.”

I FARs förslag till rekommendation om värdering av materiella anläggningstillgångar behandlas principer för värdering av anläggningstillgångar i samband med bestämning av nedskrivningsbehov samt under vilka förutsättningar i övrigt som nedskrivning bör ske. Motsvarande principer bör tillämpas i nukostnadsredovisningen. Anläggningstillgång bör alltså nedskrivas i förhållande till nukostnaden, om dess värde väsentligt understiger denna nukostnad och detta tillstånd beräknas bli varaktigt. Nedskrivning bör i så fall ske till marknadsvärdet eller, om sådant ej föreligger, avkastningsvärdet.

Om en anläggningstillgång nedskrives i förhållande till nukostnad skall det nedskrivna värdet därefter utgöra underlag för värdering och avskrivning i nukostnadsredovisningen. Om det inte finns särskilda skäl anta annat bör det nedskrivna värdet uppräknas med lämpligt index så att det därefter följer prisutvecklingen.

Nedskrivningar på anläggningar bör i resultaträkningen redovisas som prisändringar på anläggningar. I not eller inom linjen bör storleken av nedskrivningar i förhållande till nukostnaden anges.

c Bolagsskatt

Bolagsbeskattningen i Sverige bygger i princip på att nominella anskaffningskostnadsbaserade vinster beskattas. Befintliga konsolideringsmöjligheter har dock tillkommit bl a för att företagen skall kunna undvika att bli beskattade för ”inflationsvinster”. Det nuvarande skattesystemet kan dock ej sägas innebära att beskattningen konsekvent baseras på reala vinster.

Mot denna bakgrund anser FAR att det f n inte finns grund för att tillämpa några andra principer för redovisningen av skatt än som gäller i den vanliga redovisningen. Detta innebär att nukostnadsbaserat resultat skall belastas med faktisk skattekostnad för det aktuella året. Prisförändringar i lager och anläggningar skall ej belastas med någon latent skatteskuld vare sig i resultat- eller balansräkningen. Eftersom prisändringar redovisas separat både i resultat- och balansräkningen kan årsredovisningsläsaren behandla skatt som han finner lämpligt.

Vid beräkningen av inflationskorrigeringen kan det dock inte undvikas att ställning tas till om det föreligger en latent skatteskuld i obeskattade reserver och orealiserade prisändringar. Om ingen latent skatt anses föreligga, skall inflationskorrigeringen beräknas på summan av eget kapital, obeskattade reserver och orealiserade prisändringar. Samtidigt belastas det reala resultatet med bokförd skattekostnad. Alternativt kan ca hälften av obeskattade reserver och prisändringar betraktas som latent skatteskuld och således ej inräknas i underlaget för inflationskorrigeringen. Årets skattekostnad beräknas då som summan av bokförd skatt och ca hälften av förändringen i obeskattade reserver och orealiserade prisändringar. Relationen mellan resultat- och räntabilitetssiffror enligt de båda metoderna påverkas av ett flertal faktorer och är därigenom svårbestämbar. Samtidigt har valet av metod avsevärd effekt på nivån av denna typ mått. För att få jämförbarhet är det därför angeläget att enighet uppnås om vilken metod som bör väljas. I både den amerikanska och den engelska rekommendationen betraktas orealiserade prisändringar helt som eget kapital. FAR är mot denna bakgrund beredd att f n förorda att den första lösningen väljs. Resultat skall alltså belastas med bokförd skattekostnad och inflationskorrigeringen beräknas på summan av eget kapital, obeskattade reserver och orealiserade prisändringar.

d Koncernredovisningsproblem

Vid upprättande av nukostnadsbaserad koncernbalansräkning måste försiktighet iakttas. Koncernmässiga omvärderingar av anläggningar måste avräknas mot orealiserade prisändringar så att inga dubbelräkningar uppstår.

I koncernbalansräkning upptagen goodwill bör inte omvärderas i nukostnadsredovisningen utan tas upp till samma värde som i den vanliga redovisningen. Detsamma gäller avskrivningar på goodwill. Om goodwillposten till någon del egentligen är hänförlig till undervärderade anläggningar bör den ej medtas i nukostnadsredovisningen, eftersom det då får antas att motsvarande värde ingår i anläggningarnas nukostnad.

Minoritetsintressen behandlas på motsvarande sätt som i den vanliga redovisningen. Det bör således anges hur stor del av det nukostnadsbaserade nettoresultatet som är hänförlig till majoriteten. Om det är fråga om väsentliga minoritetsintressen bör i anslutning till balansräkningen anges hur stor del av orealiserade prisändringar som hänför sig till majoriteten.

Utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar bör om möjligt omräknas till nukostnad i utländsk valuta, varefter omräkning till svenska kronor sker till balansdagskurs. Om omräkning sker i Sverige, bör strävan vara att så nära som möjligt approximera de nukostnader som skulle ha erhållits om omräkning skett utomlands.

e Presentation av nukostnadsredovisning

Nukostnadsredovisningen består av nukostnadsbaserade resultat- och balansräkningar. Dessa behöver dock inte vara lika detaljerade som de konventionella räkningarna. Exempel på nukostnadsbaserade resultat- och balansräkningar presenteras i Bilaga 2. Den nukostnadsbaserade resultaträkningen bör vid tillämpning av variant III som ett minimum innehålla följande poster:

Rörelsens intäkter

Nukostnadsbaserat rörelseresultat

Reala prisändringar lager och anläggningar (var för sig)

Finansiella intäkter och kostnader (var för sig)

Realt resultat före extraordinära poster

Extraordinära poster

Skatt

Realt nettoresultat

Vid tillämpning av variant I presenteras motsvarande poster men uttryckta i nominella termer. Vid variant II skall dessutom inflationskorrigeringen anges i särskild post.

I anslutning till resultaträkningen bör en avstämning presenteras mellan den vanliga redovisningens och nukostnadsredovisningens nettoresultat.

Den nukostnadsbaserade balansräkningen skall minst innehålla:

Likvida medel och fordringar

Varulager

Anläggningar

Kortfristiga skulder

Långfristiga skulder

Obeskattade reserver

Orealiserade prisändringar

Eget kapital

I anslutning till denna balansräkning bör en avstämning mellan in- och utgående värden av prisändringar och eget kapital presenteras.

I många fall torde en mer ingående specifikation av intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder vara erforderlig.

Eftersom tillämpade principer och beräkningsmetoder varierar, är det viktigt för årsredovisningsläsaren att få veta vilka principer och metoder som använts. Bl a bör följande anges:

• Metod för beräkning av nukostnad sålda varor och varulager.

• Metod för beräkning anläggningstillgångars nukostnad.

• Princip för beräkning av inflationskorrigering.

• Princip för fördelning av inflationskorrigering till berörda intäkts- och kostnadsposter.

Nukostnadsredovisningen bör presenteras i ett särskilt avsnitt bland bokslutskommentarerna. Lämpligen bör informationen kommenteras på ett lättbegripligt sätt. Nyckeltal, t ex räntabilitets- och soliditetstal, torde underlätta förståelsen. Det kan också vara lämpligt att i anslutning till den nukostnadsbaserade resultat- och balansräkningen presentera motsvarande värden för den vanliga resultat- och balansräkningen.